Gränsöverskridande perspektiv på nordisk lärarutbildning Skolledarkonferens 2. 10. 2009 Sven-Erik Hansén Åbo Akademi

Lärarutbildningens samhälleliga kontext Lärarutbildningen måste ses och granskas inom en vid kontext I allt högre grad knuten till utvecklingen utanför Norden Globalisering Hantering av nya föreställningar om världen – globalisering av ekonomin ICT – centralt medel Ekologisk kris - Hållbar utveckling Nyliberala strömningar Trygghetssystem monteras ner Kommersialisering av utbildningen Privatisering (eliter avgränsas, friskolor, skräddarsydda lärarutbildningar) Individualisering (individuella studieplaner) Universitet som gemenskap (de lärdas samfund) uttunnas “Två slag av medborgarskap” Homogeniseringsprocess Strukturell, innehållslig och kulturell harmonisering (jfr Bolognareformen) Kvalitetssäkringssystem Auditering, certifiering, ackreditering Från en evalueringskultur till en kvalitetskultur

Samarbete på en nordisk arena Växande intresse för att granska varandras lärarutbildningar Jfr Nordiska Ministerrådets initiativ till komparativa studier Svårt att jämföra: olikheter i statistikföringen Lära av varandra Mervärde Delar traditioner och vanor Reorganisering av lärarutbildningar (Bolognaanpassningar) Skolor, utbildning och kunskapsproduktion - central del av välfärdsstaten Delar dagens kontextuella villkor Delar utifrån och inifrån kommande press på lärarutbildningen Fortsättningsvis starkt politiskt intresse för skola och lärarutbildning Ämne eller pedagogik som styrande principer för organisering av lärarutbildning Variationer I visioner (jfr relationen grundutbildning, fortbildning) I reglering (jfr Rammeplanen) I orienteringar, organisatoriska lösningar, tolkningar och tempo I intresset för lärarutbildning (Finland, stort söktryck)

Samarbete på en nordisk arena Fragmentariska och ytliga bilder av varandras lärarutbildningar Finland: ”Järndisciplin”, ”konservativ” (gammalmodig pedagogik) Sverige: ”Glida igenom” Norge: ”Buffébord” Danmark: ”Dejligt” Behov av evalueringar (komparationer) över nationella gränser Hur ser livet i våra klassrum ut? Från elevens, lärarens, föräldrarnas perspektiv Hurdana lärare utbildar vi? Hur ser nyutbildade lärare på sitt arbete? Vad betyder lärarutbildningen i studenternas och lärarnas biografier? Hur ser våra samhällen på läraren och ledningen? Läraryrket som kall? Läraren som nationsbyggare? Hur leds våra skolor? Rektorns arbete? Hur tolkar och genomför vi förändringar? Komparera förändringsprocesserna

Komparativ studie av nordiska grundskollärarutbildningar Genomförd 2008-09 (Nordiska Ministerrådet) Jämförelse inom följande områden: Reglering Rekrytering Struktur och innehåll Sysselsättningsläge Rapport: Komparativt studie af de nordiske læreruddannelser. TemaNord 2009: 505

Praktik ECTS Veckor Anknytning teori - praktik Danmark 36 24 Etablerad struktur för teori - praktik Finland 16/20 (+5) -- Central position (trepartsmöten) Island 24 12 Planläggning, undervisning, observationer och undersökningar Norge -- 20-22 Lokalt utarbetade strukturer Sverige 30 20 Lokala variationer (examensarbeten kopplingsfaktor) Kommentar: Lågt söktryck mycket praktik (VFU); högt söktryck mindre praktik

Längd, placering och examen Längd: 4-5 år Placering Examen Danmark University Colleges Motsv. Ba Finland Universitet Ma Island Universitet Ma (från 2011) Norge Högskolor Motsv. Ba Sverige Högskolor, Universitet Varierande (utbildningens längd)

Problemområden Rekryteringen Internationaliseringen Fallande söktal, fallande kvalitet Internationaliseringen Svagt intresse för utbytesverksamhet Forskningsförankringen Relativt svag akademisk kompetens vid lärosätena Intresse och fallenhet?

Illustration: Primärsökande per studieplats Exempel från Norge NOKUT 2006: Situationen har blivit sämre sedan dess Mellan åren 2004 och 2008 en minskning med ca 1000 till allmänlärarutbildningen i Norge

Differentiering, integrering Betydelse: Differentiering: Integrering: Särskilja, uppdela Förena, föra samman, införliva Variera (erbjuda alternativ), Skapa en helhet, Tillrättalägga (anpassa), Tillrättalägga (anpassa) Kontrasteras gentemot integrering Kontrasteras gentemot differentiering Central variabel inom utbildning Central variabel inom utbildning Föremål: Ålder, Begåvning, Intressen, Eftersträvad kompetens Ekonomi osv. Former: Organisatoriska (yttre), stabila, strukturella Pedagogiska (inre), flyktiga, situationsberoende Centrala begrepp inom skola och utbildning Har följt utbildningen Herbartianismen byggde en pedagogik kring diff. och integr. Speglar pedagogiska och ideologiska (sociala, intellektuella osv.) överväganden

Differentiering mot skolformer, ålder och ämnen? Finland 9 (10) årig grundläggande utbildning, 3 år andra stadiets eller gymnasial utbildning Djupkompetens: Krav på fördjupning och specialisering Undervisningsämnen: Huvudämnen Biämnen Ämneslärare 12. Åk (7-9;10-12) Huvudämne, undervisningsämne (120-140sp) Biämnen: långa (minst 60sp) korta 11. 10. 9. Behörig- het Breddkompetens: Stabila och trygga vuxenkontakter Syn på elevens tillväxt Läraren följer eleverna under flera år i flera ämnen Många små skolor klass(allmän)lärare 8. 7. Differentierad fyraårig grundskollärarutbildning: Trinn 1-7 4 undervisningfag normalt (norsk och matematikk obligatoriska) Ett av de obligatoriska ämnena på 60sp Balanserad modell – kunde förts fullt ut till en Masterexamen Betoning av stadieanpassat innehåll (s. 16) Trinn 5-10 NOKUT lyfte fram problemet med att huvudfokus tenderade att läggas på fagstudier och på bekostnad av fagdidaktiken. Samma kritik i evalueringen 2002. Problem i en matrismodell. Ämnesstudier och ämnesdidaktik ligger ute på ämnesfakulteter eller motsvarande enheter I förslaget nu accentueras ämne och ämnesdidaktik 3 undervisningsämne på 60 sp var (inga obligatoriska ämnen) Val inom olika ämnesgrupper (realfag, språkfag och praktisk-estetiska fag) Den ämnesmässiga kompetensen betonas Positiv att den formella kompetensen i de ämnen lärare undervisar betonas. Kräver såsom påpekas ett omfattande system för vidareutdanning av lärare Risk: Förskjuter tyngdpunkten mot fag. Bredd och djupkompetens (Tromsö) St.meld. Önskar inte att det skall vara möjligt att komma in i ungdomstrinnet med en 1-7 utbildning 6. Åk (1-6) Huvudämne pedagogik (120-140sp) Undervisningsämnen (enskilt och i ämneshelheter) sammanlagt 60-70sp Specialisering, fördjupning i s.k. biämnen: korta (35sp) långa (minst 60sp) 5. 4. 3. Behörig- het 2. 1.

Differentiering mot skolformer, ålder och ämnen? Norge: Differentierad fyraårig grundskollärarutbildning: 12. 11. 10. Trinn 5-10 3 undervisn.fag 60sp var 30sp skolrelevant fag Specialisering; real, språk, praktisk-estetiska 9. 8. Kommentar: 1-7 modellen rimlig, kan byggas ut med en Master Studieövergången från1-7 till ett annat studielopp? 5-10 stark betoning av fag Hur kombinera en 5 årig Master med modellen? 3 fag och pedagogik = 240sp 7. Trinn 1-7 4 undervisnings- ämnen (minst) Norsk, matematik obligatoriska 30sp 1 fag 60sp Stadieanpassat innehåll Differentierad fyraårig grundskollärarutbildning: Trinn 1-7 4 undervisningfag normalt (norsk och matematikk obligatoriska) Ett av de obligatoriska ämnena på 60sp Balanserad modell – kunde förts fullt ut till en Masterexamen Betoning av stadieanpassat innehåll (s. 16) Trinn 5-10 NOKUT lyfte fram problemet med att huvudfokus tenderade att läggas på fagstudier och på bekostnad av fagdidaktiken. Samma kritik i evalueringen 2002. Problem i en matrismodell. Ämnesstudier och ämnesdidaktik ligger ute på ämnesfakulteter eller motsvarande enheter I förslaget nu accentueras ämne och ämnesdidaktik 3 undervisningsämne på 60 sp var (inga obligatoriska ämnen) Val inom olika ämnesgrupper (realfag, språkfag och praktisk-estetiska fag) Den ämnesmässiga kompetensen betonas Positiv att den formella kompetensen i de ämnen lärare undervisar betonas. Kräver såsom påpekas ett omfattande system för vidareutdanning av lärare Risk: Förskjuter tyngdpunkten mot fag. Bredd och djupkompetens (Tromsö) St.meld. Önskar inte att det skall vara möjligt att komma in i ungdomstrinnet med en 1-7 utbildning 6. 5. 4. 3. 2. 1.

Professional Identity Experiences from evaluations in the Nordic countries: Mathematician Teacher in Mathematics Teacher Philologist etc. Teacher in English ” The organisation of TE has consequences for the development of the professional identity Subject orientation ”Teachership” To set the scene: The socialization process for subject teachers differs from that of primary school teachers in several ways: it involves socialization into two different academic sub-cultures (that of the university department and that of teacher education) (cf.Virta 2002) ”motivational” differences: primary interest in subject or or teacherhood Difference in terms of length and breadth of pedagogical studies ( for subject teachers a short and intensive period of educational studies) Different expectations, different basic qualification → different teacher identities (more complex for subject teachers?) Various beliefs are linked to various qualification processes

Grundläggande komponenter i utbildningen T e o r i Generell didaktik Pedagogik Ämne Ämnesdidaktik P r a k t i k Professionell handlingskompetens

Principer för finländsk lärarutbildning Akademisk professionsutbildning på mastersnivå (3 + 2) bekräftas (grundläggande modell från 1979) Utbildning som förenar olika lärargrupper Pedagogikens ansvar för lärarskapet, ”teacherhood”, ”teachership” Pedagogik huvudämne i klasslärarutbildningen Specialpedagogik huvudämne för speciallärare Vetenskapliga discipliner huvudämnen för ämneslärare (t.ex. Huslig ekonomi) Ämnesdidaktikens betydelse poängteras Integration av teori och praktik Följer till struktur och nivå universitetens principer för högre examen Statliga övningsskolors bibehålls Underställs pedagogiska fakulteter Förstärka relationen teori och praktik i utbildningen Utveckla utvecklings- och forskningsverksamhet, särskilt kring handledningen Lärarutbildningen 2020, 44: 2007 Promemoria, Undervisningsministeriet

Pedagogikens arenor (allmändidaktikens) inom lärarutbildningar? Individ- orientering Människan i Utveckling Lärande Forsknings- orientering Att systematisera Vetandet Forskningsmetoder Forskning Samhälls- orientering Utbildningssystem Utbildning och omvärld Medborgarskap Didaktiskt handlande Social- orientering Grupprocesser Människan i grupp Kriser och konflikter

Ämnesdidaktikens arenor inom lärarutbildningen? Det vetenskapliga basämnet Skolämnet i läroplanen Ämnesdidaktik som grund för Professionellt handlande How to position the Subject specific Didactics? I want to position it in relation to three basic arenas: The Scientific Discipline behind the School Subject Sometimes weak connection between the Discipline , the school subject, general didactics and subject didactics 2) The Curriculum which contains the School Subjects; On the basis of central political decisions and local decisions or as a combination of both in curriculum making; 3) Pedagogy, general didactics which are closely interlinked in the programme and in the daily work; sometimes in strong competition and struggle, sometimes in a dynamic and functional cooperation as a consequence of a negotiated solution The construction or the struggle about the composition of Teacher Education programmes deals with the kind of value we attach each determinant in the play Different countries have reached different solutions. A well elaborated ability to act professionally will remain the aim The knowledge creation draws from all these arenas. Allmändidaktik/Pedagogik

Samordningen av teori och praktik (VFU)? Grundläggande praktik Trepartssamarbete: Universitetslärare, lektor vid övningsskolan, studenter Praktiken (VFU) ägs av universitetet Observationspraktik Självständig praktik Kollektiva aktiviteter Kollektiva och individuella aktiviteter Övning Bli evaluerad Handledning (veiledning) Självständigt arbete Inledande praktik Grundläggande praktik Fördjupad praktik Pedagogikanknuten Ämnesanknuten Fältskolor, övningsskola Ämnesdidaktiker Lärare i pedagogik Ämnesanknuten Pedagogikanknuten Övningsskola Biämnen Ämnesdidaktiker, Lärare i pedagogik Ämnesanknuten Pedagogikanknuten Avslutande praktik, Övningsskola, fältskolor Ämnesdidaktiker Lärare i pedagogik 5 ECTS 10 ECTS 5 ECTS Möjligheter till valfri praktik 5 sp.

Teoriorientering Praktikorientering Integration mellan teori och praktik Teoriorientering Praktikorientering Kurs: Praktik: Individperspektiv på fostran Elevobservationer som del av praktiken Lärararbete Fokus på lärarens arbete Läroplanen Läroplansarbete

Forskningens funktion i lärarutbildningen Premiss 1: Lägga grunden för lärarens arbete Kandidatavhandlingen och mastersavhandlingen centrala redskap Premiss 2: Lärarutbildningen kan utvecklas endast om den baseras på högklassig forskning Brister i en systematiskt utvecklad och kumulerad teoribildning om lärarutbildningen Tradition och beprövad erfarenhet har dominerat (Lärarutbildningen 2020, 2007)

En forskningsbaserad design som professionsinstrument forts. PeM 300 ECTS Mastersavhandling Forskningsmetodik Avhandling, seminarier 35 ECTS Metodologi och metod 5 ECTS Om avhandlingsarbetet 5 ECTS 180 ECTS PeK Kandidatuppsats Forskningsmetodik Kandidatarbete, seminarier 6 ECTS Pedagogisk forskningsprocess 5 ECTS Datainsamlingsmetoder 4 ECTS

Syftet med en forskningsbaserad lärarutbildning: Den professionella läraren För den individuella utvecklingen: Att utveckla förmågan att fatta beslut baserade på en rationell argumentation Att utveckla ett kritiskt medvetande Att träna analysförmågan: att bryta ner och bygga upp Att utveckla lärare till goda konsumenter av forskning Att gynna individens intellektuella och personliga utveckling Att reflektera är gott i sig själv: livskvalitet För den kollektiva utvecklingen: Att utsätta uppfattningar för en kollektiv granskning Att kollektivt utveckla en avsiktlig, målinriktad arbetsprocess Att disciplinerat och systematiserat tänka tillsammans Att utveckla ett kollektivt fungerande professionellt språkbruk Att öppna för den gemensamma reflektionens transformerande potential Att utveckla insikten om att vetenskaplighet är en ”open ended inquiry” Att ”eviga sanningar” blir temporära; att söka svar men inte svaret Att gemensamt reflektera gynnar kvalitet och professionalism Kvaliteter för den individuella och kollektiva utvecklingen

PISA reflektioner 1. Kontextuella omständigheter: Ingen evidensbaserad kunskap orsakerna till finländska framgångar Ingen enskild förklaring Kombination av olika omständigheter 1. Kontextuella omständigheter: Homogent samhälle: ett folk två språk, kulturell gemenskap, Nyckel till förståelse: Dramatisk historia, krig > homogenisering Religiös homogenitet Finländsk kultur: Element av en auktoritär, underdånig och kollektiv mentalitet (Simola, 2005) Genomorganiserat samhälle Tradition: Centralstyrd och byråkratisk organisation Välorganiserat utbildningssystem Lätt kontrollerat (få friskolor) Lärarna har en relativt hög status Förtroende bland allmänheten och hos den ekonomiska och politiska eliten Lärarens auktoritet till någon del bevarad. Lärarens roll som ”nationsbyggare” till någon del bevarad (välfärdssamhället) 2007 antogs ca 14 % av sökande till klasslärarutbildning (finskspråkiga) Men: Tilltagande upplevelse av stress i arbetet och flykt från yrket

PISA reflektioner 2. Skol- och utbildningsmässiga omständigheter Akademiserad lärarutbildning Ambition att kombinera bredd och djup Statliga övningsskolor Ca 2/3 av praktiken (VFU) i övningsskolor, ca 1/3 i fältskolor Handledd praktik - trepartsmöten Tydliga stödfunktioner kring skolan Skol- eller bildningsnämnd, direktioner för enskilda skolor Frivilliga Hem och skola föreningar Unga människor möter vuxna som upplevs dela grundläggande värden ”Den stödjande skol- och hemkulturens betydelse central” Skollunch Relativt jämlika möjligheter till skolgång Små skillnader i prestation mellan olika landsdelar Läroplanens styrande funktion har betonats

PISA reflektioner 3. Innehållsmässiga omständigheter Effektivt organiserat system för specialundervisning Olika stödåtgärder sätts in Specialundervisningen har flyttats till klassrum Medvetenhet om läroplanens styrande funktion Traditionen: Språk, hembygd, Gud och fosterland bärande elementen i skolans medborgarfostran Textens auktoritet: Lång tradition inom folkbildningen ”Läsande folk”: Finländska barn läser mer än barn i Sverige och Norge, Folkbibliotekens betydelse central (jfr skolbibliotek); Hemmets utbud av s.k. klassisk kultur (böcker) relativt rikt

PISA reflektioner Paradoxer Påstådd ”konservatism” - en tillgång? Paradox 1: De goda resultat eleverna presterat i de framtidsorienterade PISA mätningarna verkar vila på det förflutna På värden präglade av lydnad och underdånighet från ett svunnet agrart och förindustrialiserat samhälle Paradox 2: Den politiskt och pedagogiskt sett progressiva reformen av den obligatoriska skolan ser ut att ha blivit införd av politiskt och pedagogiskt konservativa lärare (Simola, 2005) Påstådd ”konservatism” - en tillgång? ”En konservativ skola med konservativa lärare” ger goda resultat i framtidsorienterade mätningar Vad är konservatism?