Den lyckliga kärnfamiljen? Eva Bernhardt, Stockholms universitet

Familj och arbetsliv på 2000-talet En panelstudie med unga vuxna Hur ser dagens unga vuxna på familj och arbete och på möjligheterna att kombinera dessa på ett bra sätt? Den centrala frågeställningen är attityder till familj och arbetsliv och vilka planer man har för framtiden och hur dessa påverkar det framtida beteendet vad gäller familjebildning. Frågeformuläret innehåller frågor som rör respondentens idéer och föreställningar om framtiden, vad som är viktigt i livet samt om hans/hennes nuvarande levnadsförhållanden. Eva Bernhardt, Stockholms universitet

YAPS= Young Adult Panel Study Två enkäter genomförda 1999 och 2003 En tredje kommer att äga rum i början av nästa år Omfattar ca 3 500 individer, födda på 1970- talet, dvs nu mellan 28 och 40 år För mer info se www.suda.su.se/yaps Eva Bernhardt, Stockholms universitet

Innehåll Basfakta från undersökningen Hur påverkar föräldrars skilsmässa de vuxna barnens partnerrelationer? Hur värderar unga vuxna sina egna föräldrar? Attityder till giftermål och skilsmässa Barnplaner och attityder till föräldraskap Barnafödande och jämställdhet i hemmet Eva Bernhardt, Stockholms universitet

Uppväxtförhållanden 75 % har vuxit upp med båda sina biologiska föräldrar upp till 16 års ålder Av de 25 % som vuxit upp i 'splittrade' familjer hade 86 % föräldrar som skilt sig eller separerat,

Vem bor man med efter separationen? Eva Bernhardt, Stockholms universitet

Bråk i uppväxtfamiljen?

Hur lever 22-åringar? Nästan hälften av killarna saknar fast förhållande, men bara 30 % av tjejerna Nästan ingen har gift sig, men 2/3 av tjejerna har en fast partner (sambo eller särbo)‏

Hur lever 26-åringar? Samboendet blir vanligare, men fortfarande saknar nästan 30 % av de unga männen fast partner 9 % av männen och 14 % av kvinnorna har redan gift sig

Hur lever 30-åringarna? De flesta lever nu i samliv, antingen som sambo eller gifta Det gäller ¾ av kvinnorna och 2/3 av männen Men nästan ¼ av männen saknar fortfarande fast partner

Hur lever 34-åringar? De flesta är gifta eller samboende Kvinnorna ligger litet 'före', dvs fler gifta än samboende, fler särbos än utan partner

Hur många kvinnor har tidigare samboförhållanden?

Bland samboende eller gifta 34-åringar, hur många har haft fler än ett förhållande?

Lycka och samlivsstatus ”Hur nöjd är du med livet i sin helhet just nu?” Svar på en skala från 1 till 5 Minst lyckliga är män utan partner, mest lyckliga är gifta kvinnor Kvinnor (oftast) lyckligare än män

Moderskapet Mindre än 10 % av tjejerna har blivit mödrar vid 22 års ålder Medan 34-åringarna uppvisar en tydlig två-barnsnorm Dock är 1 av 5 fortfarande barnlösa

Faderskapet Bara 4 % av killarna har fått barn före 22 års ålder Nästan 1/3 av de 34- åriga männen är fortfarande barnlösa De flesta av dem som blivit pappor har två barn

Hur stark är tvåbarnsnormen bland barnlösa unga vuxna?

Vilka avviker från tvåbarnsnormen? Färre än två barn De äldre (mer benägna) Högutbildade (mindre benägna) Saknar partner (mer benägna) Många syskon (mer benägna) Men ingen könsskillnad och religiositet har ingen betydelse Fler än två barn Kvinnor (mer benägna än män) Gifta (mer benägna) Många syskon (mer benägna) Religiösa (mer benägna) Men ålder och utbildning har ingen betydelse

Vad är viktigt i livet? (genomsnitt av skala från 1 till 5)

Vilka tvekar inför att skaffa barn?

Hur påverkar attityder till föräldraskapet tveksamheten inför att skaffa barn? Förväntade höga socio-ekonomiska kostnader ökar tveksamheten väsentligt, mer för kvinnor än för män Ännu starkare effekt om man förväntar sig små psyko-sociala vinster Riskundvikande ökar kvinnors tveksamhet men inte mäns Låga familjevärderingar ökar kvinnors tveksamhet kraftigt, men inte lika mycket för män

Hur betygsätter unga vuxna sina föräldrar som föräldrar Hur betygsätter unga vuxna sina föräldrar som föräldrar? (skala från 1 till 5)

Prata med föräldrarna om personliga problem?

Unga vuxnas kontakt med sina föräldrar Mer kontakt med mamma än med pappa Döttrar har mer kontakt med sina föräldrar än sönerna Både skilsmässa och konflikt inverkar negativt på de unga vuxnas relationer till sina föräldrar Av dem som vuxit upp i en splittrad familj har 17 % sporadisk eller ingen kontakt med sin far För mödrar är andelen 4 % Se artikel i SCBs tidning Välfärd, nr 2 2003

Skilsmässa drabbar pappan mer Både skilsmässa, tillkomsten av en styvförälder, och konflikt i föräldrahemmet inverkar negativt på individens relation till sina föräldrar i vuxen ålder Dessa effekter verkar dessutom vara starkare för relationen till pappan än till mamman

Bättre relationer när de unga vuxna själva bildar par och blir föräldrar? Att få en partner men ännu inga barn verkar leda till mindre kontakt med föräldrarna Barn leder till att man betygsätter sina föräldrar högre än tidigare men inte till ökad kontakt Vare sig partner eller barn har någon effekt på hur nöjd eller missnöjd man är med sin nuvarande relation till föräldrarna

Är unga vuxna med frånskilda föräldrar mer benägna att bryta upp från sina egna parförhållanden? Dvs ökar det deras separationsrisk? Svaret är ja. I en kommande artikel i Journal of Family Issues visar vi att unga vuxna vars föräldrar separerat/skiljt sig har 40 % högre risk att bryta upp från sitt samboförhållande/äktenskap Sverige ligger tvåa efter USA vad gäller nivån på separation/skilsmässorisk

Vilka faktorer, utöver föräldrars skilsmässa, ökar separationsrisken? Tidig ålder vid första sammanflyttning Högutbildade föräldrar Att bo i storstadsområde Att ha varit samboende tidigare Att inte vara gift Att inte ha gemensamma barn Att ha en mindre negativ attityd till separationer Konflikter i föräldrahemmet

Att få barn har mindre ’skyddande’ effekt för dem med skilda föräldrar För ett samboende par att gifta sig har samma ’skyddseffekt’ oavsett om man har skilda föräldrar eller vuxit upp i en intakt familj Men de som vuxit upp i en intakt familj blir väsentligt mer obenägna att separera, när de väl tagit steget in i föräldraskapet, än de som har erfarenhet av de egna föräldrarnas separation

Synen på äktenskapet: 'traditionella' skäl för

Synen på äktenskapet: 'livsstils'-relaterade skäl mot

Synen på äktenskapet: 'praktiska' skäl mot

Synen på äktenskapet: känslomässiga skäl för

Synen på äktenskapet: det yttersta argumentet för

När kan skilsmässa/separation vara acceptabelt?

När kan skilsmässa/separation vara acceptabelt?

Att bli förälder – unga vuxnas föreställningar Att bli förälder påverkar livet på olika sätt – både positivt och negativt Till tänkbara negativa konsekvenser hör begränsad rörelsefrihet, sämre ekonomi och mindre tid att umgås med sina vänner Till tänkbara positiva konsekvenser hör bättre relation till partnern och ett mer meningsfullt liv Artikel i SCBs tidning Välfärd, Nr 2 2004

Att bli förälder kan påverka ens liv på olika sätt Att bli förälder kan påverka ens liv på olika sätt. Vad är din uppfattning? Om (när) jag får barn …… .....kan jag inte längre göra vad jag vill .....får jag (vi) dålig ekonomi .....får jag mycket litet tid för mina vänner .....förbättras min relation till min partner ..... blir mitt liv mer meningsfullt

För- och nackdelar med att bli förälder - skalkonstruktion Varje påstående besvarades på en skala från 1 (=instämmer inte alls) till 5 (=instämmer helt och hållet) Påstående 1, 2 and 3 avser tänkbara negativa konsekvenser av att bli förälder = nackdelar med att bli förälder Påstående 4 och 5 avser tänkbara positiva konsekvenser av att bli förälder = fördelar med att bli förälder

One of the questions in the survey was intended to measure parenthood attitudes. The wording of the question was: To become a parent can influence one’ life in many ways. What is your view of the following: If (when) I have children….1) I can no longer do what I want, 2) I (we) will have economic problems, 3) I will have little time for my friends, 4) my relationship to my partner will improve, and 5) my life will become more meaningful. The questions could be answered on a scale from 1 to 5 (disagree completely to agree completely). The first three items identified one dimension of parenthood attitudes which we have called costs of parenthood. The other two refer to possible positive consequences of becoming a parent, and identified a second dimension of the parenthood attitudes, which we have called benefits of parenthood. The distributions o these attitude scales varies by gender, with men both more concerned about the costs of children, and more appreciative of the benefits.

Den ideala småbarnsfamiljen Vad tycker du skulle vara bäst för en familj med barn som ännu inte börjat skolan? Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Kvinnor Män Bara mannen arbetar, kvinnan har huvudansvaret för hem och barn 7 8 2 6 Kvinnan arbetar deltid och har största ansvaret för hem och barn 20 16 23 13 17 Båda arbetar och delar ansvaret för hem och barn lika 73 72 77 69 85

Vad inverkar på hur barnlösa unga män och kvinnor ser på för- och nackdelar med att bli föräldrar? Unga män oroar sig mer för föräldraskapets kostnader (framför allt för minskad rörelsefrihet) än vad unga kvinnor gör Å andra sidan har de unga männen också större positiva förväntningar på föräldraskapet Idéer om jämställdhet har motsatt effekt för män och kvinnor – gör män mindre benägna att oroa sig för kostnaderna, och kvinnor mindre benägna att förvänta sig positiva konsekvenser av föräldraskapet

Könsskillnader i synen på föräldraskapets nackdelar beroende på attityden till jämställdhet

Könsskillnader i synen på föräldraskapets fördelar beroende på attityden till jämställdhet

Jämställdhet och barnafödande Unga män med positiv attityd till jämställdhet oroar sig mindre för föräldraskapets nackdelar, medan unga kvinnor har mindre förväntningar på föräldraskapets fördelar Hur man ser på föräldraskapets för- och nackdelar har samma effekt på det faktiska barnafödandet bland män och kvinnor Men könsrollsattityderna har olika effekt för mäns resp kvinnors barnafödande; unga män med traditionell attityd blir fäder tidigare (och kanske i större utsträck- ning) än unga män med positiv attityd till jämställdhet

Första respektive andra barnet Jämställda eller traditionella attityder bland barnlösa kvinnor har däremot ingen betydelse för steget in i moderskapet. Barnlösa män med jämställda attityder är mindre benägna att skaffa barn än män med traditionella attityder, alternativt skaffar barn senare – en fråga om tajming? Men vad gäller för andra barnet?

Jämställdhet i hemmet – ideal och verklighet Vi vet om de unga vuxna har en jämställd eller traditionell attityd (ideal) 1999, innan de har blivit föräldrar Vi vet om de säger sig dela ansvaret för hem och barn 2003, efter att de blivit föräldrar Om man jämför ’idealen’ 1999 med deras faktiska (rapporterade) beteende 2003, kan man konstruera följande variabel

Konsekvens eller ambivalens Om respondenten hade en jämställd attityd 1999 och rapporterade att de delade ansvaret för hem och barn med sin partner 2003, klassificerades paret som konsekvent jämställda. På motsvarande sätt, om han/hon hade en traditionell attityd 1999, och rapporterade att kvinnan tog det största ansvaret för hem och barn 2003, klassificerades paret som konsekvent traditionellt. De resterande fallen, där det rådde en inkonsistens mellan ideal och verklighet, klassificerades som ambivalenta.

Jämställdhet i hemmet

Hur inverkar jämställdhet i hemmet på benägenheten att skaffa ett andra barn? Ingen skillnad mellan konsekvent jämställda och konsekvent traditionella Men ambivalenta par skaffar ett andra barn i väsentligt mindre utsträckning Det gäller särskilt dem som har traditionella attityder, men ’jämställd’ praxis

Osäkerhet i tolkningen av resultaten Det kan bero på att när det råder en diskrepans mellan ideal och verklighet så ökar separationsrisken Detta kan vi kontrollera för när vi får data från den tredje undersökningen!

Tack för uppmärksamheten! Fler synpunkter? Skicka ett mejl till eva.bernhardt@sociology.su.se