PALLIATIV VÅRD/SMÄRTA

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Läkemedelsbehandling vid schizofreni – behandlingsrekommendation
Advertisements

Palliativ sedering Bertil Axelsson
Införandet av HPV-vaccin i barnvaccinationsprogrammet
Undersköterskan som expert på symtomskattning
Elektroniskt expert-stöd, EES Handledarmaterial
BPSD Definition BPSD Vad beror BPSD på? Hur bedömer man BPSD?
Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv
TIVA till barn Patric Axelsson Anestesikliniken Elverum.
Läkemedel utan Nikotin
ACE-hämmare/arb och nurfunktion
Kroppsliga komplikationer till hög alkoholkonsumtion/alkoholberoende
Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen
Smärtlindring och sedering vid ESWL
Akut Koronart Syndrom – Östersund 1
Symtomlindring för patienter i palliativ vård
Demens – förnuftig användning av psykofarmaka
Perifer venkateter PVK
Ursula Scheibling Medicinsk ansvarig läkare
Illamående vid svår sjukdom
Lindring av svåra symtom
Migard Frovatriptan ATC-kod: N02C C07 Godkänd: (MR)
Biverkningar och interaktioner av antibiotika hos äldre
Tidig identifiering och behandling av livshotande tillstånd!
Cancerrelaterad smärta Christine Karlsson Palliativ vård och ASiH/Trelleborg 2013.
Preventiv nefrologi på vårdcentralen
Läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes
Cancerrelaterad smärta
Digestionskanalens speciella farmakologi
Symtomlindring - den döende patienten – farmakologi och omvårdnad
Rekommendationer efter workshop april 2008
Visste du att… Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Källa: Vill.
Diabetes Norrman / Pikwer © HYPOGLYKEMI
Antihistaminer Anna Zettergren avd. för Farmakologi
SMÄRTA OCH DEMENS
Astma Norrman / Pikwer © Diagnos kräver reversibel luftvägsobstruktion
Termin 8 Läkarprogrammet Årgång 2, nummer 2
MYELOM o SYMTOM Lotta Billgert Kontaktsjuksköterska
WHO/trappan, dags att ta ett steg vidare?
Palliation Norrman / Pikwer © Andnöd
Halsbränna/ bröstbränna Sura uppstötningar/ regurgitation
Nikotinberoende Psykologiskt beroende Intag av nikotin
Allmän farmakologi 3 1MC610 våren 2013 Jenny Larsson.
Avgränsningar: vård i livets slutskede, barn,
Terminal smärtlindring
Sune Fredenberg Öl, Smärtrehab Kronoberg, Växjö
Värksamma medel Må bra utan piller Jönköping Värnamo Eksjö
Annika Samsioe. 130 milj. barn föds i världen varje år 10% behöver ngn form av hjälpåtgärd 3% (~ 4 milj.) föds med asfyxi som behöver aktiva åtgärder.
Läkemedel i hemsjukvård Kartläggning av läkemedelsanvändning och identifiering av läkemedelsrelaterade problem i Nässjö PVO Christina Nielsen Jörn Frank.
AKUT BUK Birgitta Kennedy-Olsson 2014.
Symtomlindring vid livets slut
Handläggning av svår sepsis/septisk chock
farmakologikursen Läkarprogrammet ht 06 Årgång 2 nummer 2
Diabetesfall för gruppdiskussion AT-dag / Eva Ekerstad.
ASIH och Palliativ vård Sund Jan Hallström Överläkare ASIH/Palliativ vård Sund Division Primärvård KRYH.
PALLIATIV DAG 11 APRIL D EFINITION AV SMÄRTA ENLIGT IASP Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada.
Elektroniskt expertstöd – EES Grundutbildning.
Äldre och läkemedel Vad ska man tänka på?. Margit, 84 år Anser sig vara ” i stort sett frisk” Levaxin-subst hypotyreos, gonartros, B12-brist, nydiagnostiserad.
Uppdaterad Elektroniskt expertstöd – EES Kundfall.
Omvårdnadsaspekter Anneli Granat tf AC neuromottagningen Akademiska sjukhuset.
SYMTOMLINDRING Bristande symtomlindring God symtomlindring Ångest
Sylvia Augustini, smärtläkare
Illamående.
”Adjuvanta” läkemedel i postoperativ smärtbehandling
Smärtbehandlingsenheten
Aktuellt inom palliativ vård och ASIH
Palliativ smärtlindring
Steroidernas roll i cancervården
PM: Akut Farmakologi, BUP Akut och Vård avdelning Malmö
Parkinsons sjukdom iNPH
Palliativ vård Palliativa vårdenheten Jönköping
Presentationens avskrift:

PALLIATIV VÅRD/SMÄRTA 70-90% av ca-pat har smärta Smärtanalys Smärtdiagnos- nociceptiv eller neurogen smärta Smärtbehandling-läkemedel, strålbehandling,TENS,akupunktur, psykologiska metoder INDIVIDUELL BEHANDLING

SMÄRTA Ett livsnödvändigt varningssystem En obehaglig och emotionell upplevelse till följd av verklig eller hotande vävnadsskada Existerar då patienten uppger att den existerar Är subjektiv Patienter skattar högre än personal, motsatt gäller vid oro/ångest

Smärtfrihet önskvärt – men lova aldrig mer än du kan hålla, säg SMÄRTKONTROLL Mål – acceptabel nattsömn,smärtfrihet i vila dagtid,smärtkontroll vid rörelse Peroral behandling eftersträvas, därefter sc admin, undvik iv.

LÄKEMEDELSBEHANDLING Paracetamol -har framför allt en central verkan, även spinalt -hämmar PG-syntesen i CNS -hämmar COX-3 Frånsett levertoxicitet få biv. Delade meningar om fortsatt beh. v höga opioiddoser

Cox-hämmare-diklofenak NSAID- dämpar perifer inflammation -god analgetisk effekt, kort T1/2 -inga aktiva metaboliter -ringa trombocytpåverkan -biv:vätskeretention; njurar,hjärta -50 mg x 3 maxdos, (dosreducera med 50% hos äldre) -ges vid skelettsmärta,viscerala smärttillstånd, t.ex. pancreascancer -frikostighet med omeprazol (GI-biv)

KORTIKOSTEROIDER -används främst vid inflammatoriska tillstånd -huvudvärk vid hjärntumörer -buksmärta vid metastering -leversmärta (kapselsvullnad) -neurogen smärta vid tumöröverväxt på ryggmärg och perifera nerver -gastrointestinal kompression T. Betapred 0,5 mg 8-10 X1 i 1-2 v

ANTIKOLINERGIKA -Buscopan-vid kramp i gl. musk. samt minskning av sekretion från GI-kanalen -Inj.20mg/ml,1-2 ml sc, max 100mg/24 tim -Passerar inte BBB-ringa sedation

Robinul-v. ökad slemsekretion Inj. 0,2 mg/ml, ½-1 ml sc Effektduration upp till 8 timmar Mer potent än morfin-skopolamin Passerar inte BBB-ringa sedation

SVAGA OPIOIDER HAR INGEN PLATS I PALLIATIV VÅRD!!!!!!!!!!!!!

STARKA OPIOIDER Morfin alltid förstahandsvalet T. Morfin 10 mg ½-1x4-6, den lägre dosen till äldre Oxykodon övervägs vid nedsatt njur- leverfunktion, inga aktiva metaboliter Behandlingen kan inledas med Dolcontin, 2 tim till effekt

Extrados är 1/5-1/6 av dygnsdosen Titrera ut dygnsdosen med hjälp av vb vid otillräcklig effekt Dygnsdosen ökas med 30%, ibland 50% Morfin har ingen maxdos!!! Ingen risk för andningsdepression vid smärta Insätt illamåendeprofylax och laxermedel direkt

Oxykodon -60-80% biotillgänglighet -1,5-2 ggr mer potent än morfin -bättre alt. än ketobemidon vid nedsatt njur- och leverfunktion Ketobemidon- ekvipotent m. MO -använd sparsamt, kick effekt

TRANSDERMALT FENTANYL Bra alternativ vid stabil opioidkänslig smärta och vid -sväljningssvårigheter -illamående/kräkningar -osäkert upptag från GI-kanalen Olämpligt vid instabil smärta, mycket höga opioiddoser 50-100 ggr mer potent än MO

Insätt då patienten har en stabil peroral dos, använd konverteringstabell Plåstret sätts på samtidigt som den sista dosen av peroral depotberedning, effekten utvärderas efter 24 timmar Värme ökar frisättningen Plåstret byts var 3:e dag

Fentanyl kan också ges -sublingualt Abstral -nasalt Instanyl -sugtablet med oral applikator Actiq Effekt efter 10-12 min

METADON Effekt på my- och deltaopioidreceptorerna NMDA-receptorblockad Serotoninåterupptagshämning Halveringstid i plasma 16-70 tim Inga aktiva metaboliter Effekt efter 8-12 tim För kontinuerlig behandling

HYDROMORFON -mycket likt morfin till struktur och verkningsmekanism -5-10 ggr mer potent än morfin -används mest för kontinuerlig infusion i pump -finns i peroral form, Palladon, öppningsbara kapslar

OPIOIDROTATION 1) Vid besvärande biverkningar -hallucinationer -kognitiv svikt -myoclonus -uttalad trötthet 2)Vid otillfredställande smärtlindring trots dosökning -hyperalgesi Metadon eller Ketalar , NMDA-rec.

Kombination Metadon

GENOMBROTTSSMÄRTA Dagliga smärtgenombrott trots adekvat grundbehandling Hos 2/3 av alla smärtpatienter Max intensitet efter 3-5 min, kan pågå upp till 1 tim Uppstår spontant eller händelserelaterat Svårbehandlat

BIVERKNINGAR OPIOID Förstoppning- ofrånkomligt!!! Illamående- ofta övergående Trötthet- ofta övergående Vattenkastningsbesvär Klåda Svettningar Myoclonier Kognitiv påverkan- ssk äldre

NEUROGEN SMÄRTA Amitryptolin, effekt på noradrenalin-,serotonin-,histamin-,dopamin-,antikolinerga-,alfa- och NMDA-receptorer Inled med 10-25 mg/d, 25-50 mg ofta god effekt Observans på antikolinerga biv.

Övr. behandling vid neurogen smärta Gabapentin/pregabalin Kortikosteroider NMDA-receptorblockerare Opioider- oxikodon, metadon TENS, nervblockader SMÄRTKONSULT!!!

forts- Palliativ strålbehandling-effekt efter 1-4 v, 40-50% smärtfria Hormonell behandling –prostata Palliativ cytostatikabehandling Kirurgi-dekompression; by pass, stent

ILLAMÅENDE/KRÄKNINGAR Upp till 50% av ca-pat har illamående, 30% har också kräkningar och några har kroniskt illamående Vanligare bland yngre, hos kvinnor, bröst- och ovarialcancer samt ca i GI-kanalen

Orsaker till illamående Ventrikelretention, gastrit,subileus/ileus, obstipation, ascites Ökad slemproduktion Hypercalcemi, uremi Ökat intrakraniellt tryck Läkemedel, cytostatika, strålbehandling Svår ångest

Behandling Neuroleptika- DA, kemotrigger-zonen, Haldol Antihistamin-histamin, Postafen Antikolinergika-GI-motilitet,Scopolamin och Buscopan, minskar tarmsekretion och kramptendens

Motolitetsstimulerare Primperan-aldrig vid manifest ileus -försiktighet till yngre;akatisi 5-HT-3receptorblockeare; Ondansertron, spec. efter cytostatika och strålbeh, gärna i kombination med steroider

Kortikosteroider-god effekt på illamående, verkningsmekanismen ej klar Bensoediazepiner- limbiska systemet, minskar oro/ångest oxazepam

ANDNÖD 21-90% vid terminal cancer SYRGAS- lika effektivt som luft!! Hjälper vid hypoxi men ej dyspne ”Beroendeframkallande” Praktiskt: resor/i hemmet etc.

Annan lindring Opioider ger en lätt andningsdepression och därmed lindring Anxiolytika, Stesolid Luftflöde/fläkt Kognitiv/beteendeterapi

HYPERCALCEMI Malignitet-PTH-liknande substanser S-Ca >2,60 Osteolytiska skelettmetastaser; bröst-, lung-, njurcancer, myelom, lymfom Dåligt prognostiskt tecken

SYMPTOM: Anorexi, förstoppning,illamående, fatigue,kognitiv påverkan, njurpåverkan, buksmärtor,svårt illamående, medvetandepåverkan TÄNK PÅ HYPERCALCEMI- ÅTGÄRDBART

behandlinghyPERCALCEMI

Terminal oro KONFUSION – Akut debut Fluktuerande förlopp Ändrad sömnrytm Försämrad uppmärksamhet Rastlöshet/oro, ångest, slöhet Vanföreställningar/hallucinos Irritabilitet och aggressivitet

Deliriösa tillstånd är nästan normalt vid döendet, symptom oftast av hypoaktiv typ Multifaktoriell etiologi;psykoaktiva läkemedel, steroider, hypoxi, infektioner, lever- eller njursvikt, dehydrering, anemi,metabola orsaker, urinretention, fekalom INTERVENERA TIDIGT!!!

Behandling konfusion Kroppsundersökning- leta orsak Sanera läkemedel LAB; CRP, s-Ca Lugn miljö, lagom stimulans Kontinuitet i personalgruppen Tala till, berör patienten försiktigt Förstärk dygnsstimuli

Haldol- bäst dokumentation, finns i alla beredningsformer Stesolid – används mycket Midazolam- kortverkande styrbar, ges intermittent inför smärtsamma ingrepp, såromläggningar etc Midazolamdropp – vid svår ångest/oro

Etiska riktlinjer för palliativ sedering i livets slutskede Scanna in dok fr Läk.sällskapet