Civilrätt Processrätt Offentlig rätt

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Skatteverket Ewa Almgren och Mattias Karlsson 21 maj 2014
Advertisements

Syfte med kursen Ge grundläggande kunskap om avtalsrätt och köprätt.
PRIVATJURIDIK Köp och andra avtal (kapitel 8, sid )
Skadeståndsrätt I och II
LSO på skadeplatsen.
Vårdförbundet avdelning Västra Götaland
Avtalslagen.
Skadeståndsrätten En introduktion.
Vad är en fordran (fordring)?
LAGAR OCH REGLER.
Lagar och Regler Kap. 5.
Försäkringsavtalslagen (FAL)
Båtklubbsförsäkringen ……...
myter och verklighet: Inledning till skadeståndsrätten
Förhandla för bättre arbetsmiljö
Konsumentkreditlagen
Ren förmögenhetsskada (och annan förmögenhetsskada)
Det allmännas skadeståndsansvar. Allmänt om det allmännas ansvar En viktig förändring gentemot tidigare i 1972 års lag var att “det allmänna” enligt de.
Rent strikt ansvar, tredjemansskada och ren förmögenhetsskada
Återställa skadelidandes ställning
Produktansvar.
Båtklubbsförsäkringen
Seminarium i skadeståndsrätt 1: Skadetyper
Seminarium i skadeståndsrätt 4: Jämkning och det allmännas ansvar
Seminarium i skadeståndsrätt 3: Principalansvar och flera skadeståndsskyldiga Mårten Schultz
Flera skadeståndsskyldiga
Villkor oskäligt mht pris och övr omst
Tolkning och tillämpning
Handläggning enligt SoL
Hur lagar kommer till. Kap1
Inköpsrutiner.
Tillfälle 1 Introduktion
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Ramavtal i offentlig upphandling Förbundsjurist Ulf Palm Sveriges Kommuner och Landsting.
Introduktion I och II.
Kap.17 När skadan redan skett
Ansvarig myndighet är försäkringskassan
13 olika modeller för avtalsslutande
Det allmännas ansvar för rena förmögenhetsskador
Avslutning
Kommunakuten AB Vilket ansvar har byggnadsnämnden Verksamhetsansvaret
Kap.13 Vad är en fastighet Jordabalken
Eftergift Ren eftergift (gåva) Förlikning
Pernilla SMITH Stockholm Vice ordförande 5 november 2013.
Uppdragsavtalet Vem är part i uppdragsavtalet?
Avtalsrätt I och II.
Några reflektioner kring LSS/LASS-verksamheten
Om ansvar för arbetstagare m m
Nedsättning av skadestånd - särskilt om jämkning
Miljöskador.
Sanktionssystemet Civilrättsliga sanktioner Offentligrättsliga sanktioner.
Juridisk Grundkurs (747G62)
  FÖRPLIKTELSER Borgenär Gäldenär HUVUD BI POSITIVA NEGATIVA
Skadeståndsrättsliga grundbegrepp Särskilt om culparegeln
Central förmögenhetsrätt
Flera skadeståndsskyldiga och jämkning
Mäklarens ersättning Ersättningsformen – provision
Godmanskap Förvaltarskap Överförmyndaren Tillsyn Socialtjänstens roll Frågor.
En översikt Jan-Åke Sandell 1.  Den viktiga lagen beträffande anställningsskydd är lag (1982:80) om anställningsskydd  Vissa grupper är undantagna från.
Nyttjanderätt till fast egendom. Nyttjanderätter Bostadshyra JB 12 kap Bostadsrätt BRL.
Förklaring avtalslagen
PRIVATJURIDIK & RÄTTSKUNSKAP KAPITEL 8 A VTA L OCH k ö p.
Försäkringsjuridik för aktuarier II
En muntlig eller skriftlig överenskommelse
Avtalsrätt I Germaine Hillerström.
GRUNDLÄGGANDE SKADESTÅNDSRÄTT
Konsumententreprenader
Inackorderingavtal – Pensionat/ Dagis
Fordringsrätt I och II
Fel i fastighet
Presentationens avskrift:

Civilrätt Processrätt Offentlig rätt Rättsordningen, civilrätten Civilrätt Processrätt Offentlig rätt Ex Straffrätt, skatterätt, förvaltningsrätt, Familjerätt Förmögenhetsrätt Allmän avtalsrätt Ex avtals ingående, ogiltighet, fullmakt, skuldebrev Obligationsrätt (förpliktelsers uppkomst) Sakrätt (verkan mot tredje man) Speciell avtalsrätt Ex köp, hyra, gåva, försäkringsavtal Skadeståndsrätt Avtalsrätt Allmän (SkL) Speciell (Ex trafik-, produktansvar) Detta är ett sätt att se rättsordningen Vissa områden berör flera delar i rättsordningen, t ex berör fastighetsrätten avtalsrätt, sakrätt och offentlig rätt

Lag Förarbeten Praxis Doktrin Rättskällorna: ”Den juridska metoden” SFS (lagar, förordningar, föreskrifter, EG-direktiv) Förarbeten SOU, Propositioner, departementsserien Praxis Högsta domstolen, Regeringsrätten Doktrin ”Den juridiska litteraturen” ”Den juridska metoden”

tid för att anbud skall komma fram Muntligt/skriftligt konkludent handlande passivitet Uppfordran till anbud - 9 §, riktad till större allmänhet Muntligt/skriftligt konkludent handlande Anbud Accept Bindande enl. löftesprincipen Acceptfrist 2 § AvtL - bestämt tid - svaret till handa 3 § AvtL - utan bestämt tid - den legala acceptfristen tid för att anbud skall komma fram skälig betänketid tid för att svaret skall komma fram 3 § 2 st AvtL: muntligt anbud måste accepteras omedelbart

För sen accept, 4 § AvtL 1 st: Gäller såsom ett nytt anbud 2 st: (Und) A. Acceptanten utgår från att svaret kommit fram i rätt tid B. Mottagaren måste inse detta förhållande C. Mottagaren måste reklamera för att inte bli bunden.

Oren accept, 6 § AvtL St 1: Gäller som avslag i förening med nytt anbud. St 2: (und) A. Diskrepans mellan anbud och accept. B. Acceptanten anser det stämma med anbudet. C. Anbudsgivaren inser att acceptanten anser att svaret stämmer med anbudet. D. Anbudsgivaren måste då reklamera inom skälig tid för att inte bli bunden. ”Det dubbla insiktsrekvisitet” - man skall pröva den ena partens insikt om den andra partens insikt.

Tvång - 28 § (råntvång) 29§ (lindrigt tvång) Svek - 30 § Ocker - 31 § Avtals ogiltighet Tvång - 28 § (råntvång) 29§ (lindrigt tvång) Svek - 30 § Ocker - 31 § Förklaringsmisstag - 32 § Tro och heder - 33 § Bristande förutsättningar (praxis)

36 § avtalslagen villkor Helhetsbedömning: Det enskilda villkoret Den som begär jämkning enligt 36 § bör, för att vinna bifall, inta en underlägsen ställning enl. 2 st. Dock tillämplig även mellan jämstarka parter Helhetsbedömning: Det enskilda villkoret Andra delar av avtalet villkor Rättsföljd: Jämka ett eller fler villkor Ogiltighet av hela eller delar av avtalet

Fullmakt - en till tredje man riktad viljeförklaring - den handling varigenom fullmakt ges - resultatet därav, dvs behörigheten Fullmakt H-problemet - under vilka förutsättningar blir huvudmannen (HM) bunden? Utgångspunkt: Behörighet, (kan): Huvudmannen blir bunden om mellanmannen ej överskrider, 10 § AvtL Befogenhet, (får): Huvudmannen blir bunden trots att mellanmannen överskrider om tredje man är i god tro, 11 § AvtL

God tro Behörighet 1. Uttrycklig fullmakt 2. Ställningsfullmakt 10 § AvtL ”Inom fullmaktens gränser” - var går de? God tro Behörighet Befogenhet Fullmaktens gräns, 10 § 1 st 1. Uttrycklig fullmakt Avtalstolkning 2. Ställningsfullmakt Praxis eller lag – god tro ingen betydelse 3. Toleransfullmakt/ kombinationsfullm: Ställningsfullmakt plus något annat i HM’s beteende som ger TM fog för att tro att behörighet finns.

gäldenär Borgenär II Problem BI skbr Intressen – kan jag få ut det som skuldebrevet utlovar eller kan jag få finna mig i att det inte gäller?(Invändningar) - finns det risk för att g med befriande verkan kan betala till någon annan? (legitimation) Intressen – om vi ändrar avtalet, står det sig mot någon annan? (Invändning) – vem kan jag betala till så att jag slipper betala en gång till?(legitimation) Fordringen uppstår G/B I Skuldebrevet överlåtes till en annan borgenär (B II)

Invändningar: G vill inte betala Bestående – ex förfalskning och löpande skuldebrev B I - G Överlåtelse B II - G Fordran upphör Invändningar: G vill inte betala Bestående – ex förfalskning och råntvång kan åberopas mot godtroende B II Extingibla - exemplifiering i 15 § 1 st, att betalning har skett, Svek, ocker. Skuldebrevet ”botas” vid överlåtelsen till Legitimation: Under vilka förutsättningar kan G under denna period med befriande verkan betala till B I? H-regel 13 § – betala till innehavare.Innehavarskbr: Tillräckligt med innehavet Orderskbr: innehav och överlåtelsekedja 20 § - betalning av ränta till B I

29 § - Betalningen till överlåtare befriande om gäldenären är i Enkla skuldebrev Fordran B I- G uppstår Överlåtelse till B II Fordran upphör Legitimation: 29 § - Betalningen till överlåtare befriande om gäldenären är i god tro. 30 § - Betalning befriande till den förvärvare som åberopar skriftlig överlåtelse (und. kval. ogilt) Invändningar: 27 § - ny borgenär får inte bättre rätt mot gäldenären än tidigare borgenär. Kvaliteten hos en fordran kan inte förbättras genom en överlåtelse. Stadgandet är dispositivt

1. Har skada inträffat? -Personskada -Sakskada -Ren förmögenhetsskada 2. Vem/vilka är skadevållare? - Eget ansvar enligt 2:1 - Principalansvar, 3:1 3. Skadegörande handling eller underlåtenhet?

6. Skadeståndsberäkning 3. Culpa? - uppsåt - oaktsamhet - Strikt ansvar? 4. Adekvat kausalitet? - orsakssamband - Förutsebarhet 5. Medvållande? - Personskada - Sakskada 6. Skadeståndsberäkning

Egen culpa Principalansvar (Annans culpa) Presumerad culpa Culpabedömningen föreskrifter sedvana praxis Fingerad bedömning Egen culpa Principalansvar (Annans culpa) risk för skada skadans storlek möjlighet att förekomma möjlighet att inse skada Fri bedömning Presumerad culpa Strikt ansvar (Oavsett culpa) 2:1 SkL

Jämkningsreglerna i skadeståndslagen Utveckling, handlings beskaffenhet, ansvarsförsäkring, ekonomiska omständigheter, övriga omständigheter. Underårig 2:2 Psykiskt störd 2:3 Allmän jämkningsregeln 6:2 Oskäligt ekonomiskt betungande, skadelidandes behov av ersättning, övriga omständigheter Medvållande 6:1

Trafikskador TsL Strikt ansvar Personskador i egna bilen Alternativ till vanligt skadestånd TsL Strikt ansvar Personskador i egna bilen Sakskada på den andra bilen om culpa Aldrig sakskada på egna bilen (kaskoförsäkring) No-fault-försäkring Obligatorisk ansvarsförsäkring Trafikskadenämnden

Försäkringsformer Personförsäkring Dödsfallsskydd Sjukförsäkring Kapitalförsäkring Pensionsförsäkring olycksfallsförsäkring Skadeförsäkring Egendomsförsäkring Avbrottsförsäkring Ansvarsförsäkring Rättsskyddsförsäkring Förmögenhetsbrottsförsäkring Väderförsäkring

1. Inledande bestämmelser (1 kap.) 2. Individuell skadeförsäkring Systematik 1. Inledande bestämmelser (1 kap.) 2. Individuell skadeförsäkring konsumentförsäkring (2-7 kap.) företagsförsäkring (8 kap.) tredje mans rätt (9 kap.) 3. Personförsäkring (10-16 kap.) 4. Kollektiv försäkring (17-20 kap.) Information Rätt till försäkring/försäkringstid Begränsning av ansvar Premien Ersättningen (under, dubbel) Skadereglering

Parterna Försäkringsgivare: Sak/livförsäkringbolag Försäkringstagare: Den som ingår avtal Med försäkringsbolaget Försäkrad: Skadeförs: den vars intresse är försäkrat Livförs: den på vars liv eller hälsa försäkring tecknas

Försäkringsbara intressen Livförsäkring Avtalat belopp. Ingen relation nödvändig mellan försäkringstagaren och det försäkrade intresset Skadeförsäkring Lagligt intresse som kan uppskattas i penningar. FG kan vägra ersätta den som inte har intresse i egendomen Om fler gör anspråk – betala till den som har intresse Berikandeförbudet

försäkringsvärdet överstiger försäkringssumman Underförsäkring - försäkringsvärdet överstiger försäkringssumman Företag: 8 kap. 18 § - ersättning kan sättas ned i förhållande till underförsäkringen Konsument: 6 kap. 3 § - ersättning kan sättas ned om försäkringsvärdet i betydande mån avviker från försäkringssumman

Försäkringsbolaget måste bevilja försäkring 3 kap. 1 §, 11 kap. 1 § - Kontraheringsplikt vid konsument- och personförsäkring. Undantag: riskens storlek, försäkringens art, annan omständighet. Försäkringsbolaget har begränsade möjligheter att säga upp avtalet enligt 3 kap. 3 §, 11 kap 3§. Reglerna gäller inte företagsförsäkring.

Allmänna principer om anbud och accept Försäkringstiden – Allmänna principer om anbud och accept Konsument: 3 kap. 2 § - längst försäkringstid ett år. 3 kap. 4 § - försäkringen förnyas automatiskt, men kan då ändra villkoren, 3 kap. 5 §. Företag: avtalet, förnyas inte automatiskt Person: 11 kap. 4 § - försäkringen förnyas automatiskt, men villkoren kan då ändras, 11 kap. 5 §.

Dröjsmål med betalningen Konsument 5 kap. 1 § Första premien – upphör 14 dagar efter skriftligt krav 5 kap. 2 § Senare premie – upphör en månad efter skriftligt krav Företag 8 kap. 17 § Första premien- försäkringen upphör att gälla tre dagar efter uppsägningen Senare premie – upphör att gälla sju dagar efter avsänd påminnelse Person 13 kap. 1-2 §§, se konsumentförsäkring

Betala premien - huvudförpliktelse Upplysningsplikt Riskökning Försäkringstagarens förpliktelser Betala premien - huvudförpliktelse Upplysningsplikt Riskökning Följa säkerhetsföreskrifter Framkalla försäkringsfall Skadereglering Biförpliktelser

Upplysningsplikten Företag: 8 kap 8-9 §§ Person: 12 kap 1-3 §§ God tro – fullt ansvar Ond tro, men inte svek – Prorataregeln Svek – inget ansvar Om villkor: kausalitetsregeln Und: om bolaget insåg att upplysningen var fel Jämkas om oskäligt resultat, oantastbarhetsregel i 12 kap. 4 § 2-3 st. Svek – inget ansvar Oaktsamhet – nedsättes efter vad som är skäligt Konsument: 4 kap. 1-2 §§

Riskökning Den försäkrade får inte öka risken utan att meddela bolaget detta Företag: 8 kap 6 § - rätt att säga upp försäkringen i förtid 8 kap 10 § - god tro – ingen nedsättning ond tro – prorataregeln ingen nedsättning om bolaget känt till riskökningen Konsument: 4 kap. 3 § - samma regler som vid upplysningsplikten

Säkerhetsföreskrifter Avtalet måste innehålla säkerhetsföreskrifterna (skadeförsäkring) Företag 8 kap. 12 § - kausalitetsregeln Konsument: 4 kap. 6 § - nedsättning efter skälighet 4 kap. 9 § - ingen nedsättning vid ringa oaktsamhet Tillämpas även om säkerhetsföreskriften är utformad som ett omfattningsvillkor

Framkallande av försäkringsfall Företag: 8 kap. 11 § - uppsåt el. grov vårdslöshet, medvetet risktagande, ingen ersättning - förvärrat följderna, kausalitetsregel Konsument: 4 kap. 5 § - uppsåt, grovt vårdslöst, medvetet risktagande – nedsättning efter skälighet - ringa oaktsamhet – ingen nedsättning 4 kap. 9 § Ansvarsförsäkring – nedsättning endast om den försäkrade inte kan betala, subsidiärt ansvar. Person: 12 kap. 8 § 2 st – full ersättning trots självmord om försäkringen gällt mer än ett år, eller att det måste antas att försäkringen tecknades utan en tanke på självmordet. 12 kap. 9 § - grov vårdslöshet vid sjuk eller olycksfall – nedsättning efter skälighet

Skaderegleringen Skyldighet att anmäla och medverka vid skaderegleringen Konsument: 7 kap. 2 § - anmälan: nedsättning efter skälighet redan vid enkel vårdslöshet 7 kap. 3 § - skadereglering: nedsättning efter skälighet vid uppsåt eller grov vårdslöshet Tillämpas inte vid ansvarsförsäkring. Regeln tillämplig vid företagsförsäkring (8 kap. 19 §). Motsvarande regler vid personförsäkring (16 kap. 3-4 §).

Identifikation – kan en försäkrade försummelse drabba andra försäkrade? Konsument: 4 kap. 8 § - Handlat med försäkringstagarens samtycke - Väsentlig ekonomisk gemenskap - makar - sambor - Särskild tillsyn över egendomen Företag: 8 kap. 14 § - anställda om inte annat avtalats Person: ingen identifikation

Prorataregeln 400 Egentlig premie 600 Felaktig premie Ett hus är felaktigt försäkrat till för 400 kronor. Bolaget svarar då för 400/600, dvs för 2/3 av skadan. Om egendomen totalförstörs uppgår skadan till 600 och bolaget ersätter med 2/3, dvs med 1 000 000 En delskada på 900 000 ersätts på samma sätt, dvs med 600 000 Felaktig premie 400 Egentlig premie 600 Husets värde 1 500 000

Annars ingen ersättning Kausalitetsregeln ”Allt eller inget” Om den försäkrade kan styrka att felaktigheten saknar betydelse för försäkringsfallet full ersättning Annars ingen ersättning Ex åsknedslag