Välkommen till ESF:s seminarium

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Advertisements

Göteborg Kvinnofrid Norra Bohuslän - Socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.
Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
Framgångsfaktorer och hinder för en lyckad implementering
Kommunikation som påverkar Göteborg 4 oktober 2012 Välkommen!
Gunilla Kajrup, proj.ledare Mikael Lennartsson, bitr.
Socialfondens regionala plan. Styrkor - Stockholm är en fungerande och funktionell region där lokala problem kan lösas regionalt - Stockholm har en stor.
Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt
Aktivering och Mobilisering inför Arbetslivsintroduktion
Samordningsförbundet. Förstudie Arena Projektperiod 1 febr – 31 dec 2014 Projektledare; Päivi Johansson.
Att utvärdera nyttan av FoU
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Bakgrund till följeforskning: •Riksrevisionen: För mycket detaljkontroll och övervakning – för små investeringar.
Planerad Kommunikation - att skapa och använda en kommunikationsplan
Utvärderingar av föregående programperioder visar:
© APeL Om partnerskap 1. Vad är partnerskap och varför? 2. Vad? 3. Hur?
Integration och mångfald –
Effektiv miljötillsyn Ett projekt för Ökat Lärande och Hälsa.
Kjerstin Larsson Forskningsledare
Cornelia Björk & Lena Kulin Contextio Ethnographic November 2012
VAD ÄR ETT LYCKAT UTVECKLINGSARBETE?
Ett forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete mellan Ledarna, Almega, Sveriges Kommuner och Landsting och Bliwa Stiftelsen, Hållbara chefer.
© Copyright APeL Att utveckla tillsammans - om kritiska faktorer i projektarbete Projektkontakt Mora
Förstudie ESF Västmanland
Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister” Projektet drivs i samarbete med Socialstyrelsen, FoU i väst GR, regionförbundet i Örebro och sex kommuner.
1 Följeforskning i KOM-INN! Hanne Randle HSS-konferens, Karlstads universitet, den 4-6 maj 2011.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 RKG 2 juni 2010.
Intressenter OL108A.
Intecknade medel av totala finansplanen För PO 1med 20 procents återflöde , mkr. Totalt 46 %
Ramverk för patientmedverkan
Socialfonds-programmet
Skörda frukterna! Socialfondens växthus för kompetensutveckling.
+ Aktiviteter inom projektet: Evidensbaserad praktik inom funktionshinderområdet Hanna Egard, följeforskare
Kjerstin Larsson Fil. Dr. FoU-ledare Fokus Kalmar
om strategisk påverkan och lärande utvärdering Västsverige mars 2010
Planerad Kommunikation - att skapa och använda en kommunikationsplan
Strukturfondspartnerskapets yttrande:
Lärande utvärdering. - Teoretiska utgångspunkter
Förstudie: Hållbar konsumtion
ÅRJÄNGS KOMMUN Välkomna till Fokusgrupp i Projektet CREARE VIVERE finansierat av Europeiska Socialfonden.
Vad kan vi lära av ”SMAK-projektet”?
Intern kommunikation och externa påverkansstrategier
© Copyright APeL 2005 Hanne Randle Seminarium 6, Intern och Extern spridning, torsdagen den 8 december 2005 Intern och Extern spridning Kiruna.
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
Förstudie 2014 ”Socialfonden och kompetensförsörjning i region Örebro” – spår 1.
Vad krävs för att nå målen i RUS? Projekt som arbetsform i förändringsarbete Workshop 10 april.
Serviceprogram (RSP) Remissutkast Jämtlands län - att längta till och växa i.
KOMMUNIKATION SOM PÅVERKAR SUNDSVALL 13 FEBRUARI 2012
Lärande utvärdering genom följeforskning
Kvalitetsutveckling - administrativa processer
Personalpolitisk inriktning
Analysseminarium ”SMAK för arbetslivet”
ArbetSam – Erfarenheter och satsningar
Framtidens familjecentral
Intern kommunikation och externa påverkansstrategier Hässleholm 18 november 2010 Mats Holmquist.
När projektet blir mer än ett gästspel Växtkraft med EU Carina Åberg APeL FoU.
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
Analys- och planeringsperiod 1-9 mån Avslutningsfas 1-3 mån Genomförande 2-3 år Förstudie RESULTAT EFFEKTER Avstämning med ESF Vad kännetecknar en förstudie?
Energiklok Affärsrådgivning Ett verktyg för att skapa framtidens kostnadseffektiva, konkurrenskraftiga och energikloka företag. Startmöte 4 oktober.
Ramverk för patientmedverkan
Torsdag Arbetspass 1 Kompetensförsörjning – problem och
Fokus i fördjupad utvärdering av miljömålen 2015
Aktuella utlysningar “En jämställd och inkluderande arbetsmarknad”
Fokus Yrkesutbildning VO
Programutvärdering av sysselsättningsinitiativet
Utvärdering Socialfonden
Avtal familjecentrerat arbetssätt familjecentraler
Insatsprojekt 2017 Energimyndigheten.
Reglab Medlemsmöte 12 sept.
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Presentationens avskrift:

Välkommen till ESF:s seminarium Projektägarskap för långsiktiga effekter

Projekt - potential Utvecklingsmöjlighet i en föränderlig värld Extra injektion för viktiga effekter Ökade möjligheter till samverkan och lärande Ökade möjligheter till samhällspåverkan EU-projekt idag en del av vardagen Extra injektion som kan ge stora effekter Ger utrymme att vara innovativ och strategisk i en värld av tajta budgetar och ad hoc-lösningar Många olika projekt angriper samma problem – stora möjligheter att lära sig tillsammans

Projekt - problematik Inte innovativa Finansierar ordinarie verksamhet Inte långsiktigt hållbara Resursslöseri Tidigare EU-program har inte gett önskade effekter Tendens att använda projekt på sätt som inte är utvecklande och innovativa Gratis är inte gott! Projekttrötthet i organisationen Pengar administreras bort Projektledare sliter ut sig

Projekt Innovativ idé Resultat Problem Behov Effekter Regionala planen Socialfonden EU 2020 Resultat Strukturer Effekter Varför finns det ESF-projekt? Diskussionsfråga: Stämmer bilden med hur ni tänker? Här en tankbild att ha med sig i vardagen. Jag ser ESF-projekt som en möjlighet att pröva nya idéer som kan användas för att utveckla arbetslivet. Därför är det viktigt att tänka på strategisk påverkan och arbeta för effekter hela tiden i projektet.

Projekt Innovativ idé Resultat Problem Behov Effekter Regionala planen Socialfonden EU 2020 Resultat Strukturer Effekter Varför finns det ESF-projekt? Diskussionsfråga: Stämmer bilden med hur ni tänker? Här en tankbild att ha med sig i vardagen. Jag ser ESF-projekt som en möjlighet att pröva nya idéer som kan användas för att utveckla arbetslivet. Därför är det viktigt att tänka på strategisk påverkan och arbeta för effekter hela tiden i projektet.

Två grundläggande funderingar 1. Vad är innovativt i ert projekt? Har andra testat samma idé? Vad tillför ni för nytt? Vad säger forskningen om er idé? 2. Vad ska leva vidare efter projektet – vilka effekter vill ni se? Förändrade samverkansformer? Nya utbildningsmodeller? Evidensbaserade arbetssätt? Lärande organisationer? Allmänna lärdomar?

Hållbarhetskedjan – en förutsättning för långsiktiga effekter Krävande finansiärer Sätta ramar Följa utveckling Implementera resultat Aktivt ägarskap Professionell styrning Strategiska beslut i samspel med ägarna Kompetent ledning Driva aktiviteter Organisera nätverk Motivera Föra dialog Engagerade deltagare Pröva idéer och förändringsförsök Målgrupp med inflytande

Projektägarens huvudsakliga roll Koppla projektet till tidigare och pågående satsningar Tydliggöra roller och ansvarsfördelning Ha en strategi för långsiktighet och strategisk påverkan Beställa och använda lärande utvärdering för att styra projektet rätt

Styrgruppens roll Styra projektet mot övergripande mål Forma utvärderingsplan som ger stöd för styrning Återkoppla hem, sprida och påverka strategiskt

Styrgruppsdeltagarens roll och ansvar Är väl förankrad och har beslutsmandat i sin egen organisation Prioriterar närvaro och avsätter tillräckligt med tid Kopplar och sprider lärande mellan projekt och egen organisation Vad betyder detta? Behöver styrgruppen ha egna spelregler för vad som är ok och inte? Har mandat att både styra projektet och underlätta implementeringen i ordinarie organisation Förstår sin roll och tar ansvar för styrningen Kräver uppföljning från projektledaren Tar ansvar för att projektet gör avtryck i den ordinarie organisationen

Diskussion kring ägarskap Vilka frågeställningar ska inte delegeras till projektledaren? Hur formar ni styrgruppen? Hur tänker ni ta ansvar för projektets resultat och effekter?

Vad kännetecknar en Lärande utvärdering? Kommer in tidigt Sker löpande och återkopplar kontinuerligt Bedömer projektets vitala delar och ställer kritiska frågor Ska vara till nytta möjliggöra förändringar under pågående projekt

Vanliga brister i utvärderingar av ESF-projekt För mycket aktivitetsfokus, för lite syftesfokus (svag koppling till långsiktighet) För mycket projektmål, för lite av programmets bärande mervärden (svag koppling till Socialfonden och EU 2020) För passiv återföring och begränsade lärprocesser (svag lärkraft) För interna slutrapporter, ointressanta för spridning till andra (svag påverkan)

Diskussion kring utvärdering 1. Vad ska ni ha er utvärdering till? 2. Vilka frågor är centrala för utvärderingen och lärandet?

Centrala frågor för lärande och för utvärderingen, PO 1 På vilket sätt är anställda och berörda delaktiga i planering och genomförande av utbildning och andra insatser? Finns det en tillåtande kultur där ifrågasättande och idéer släpps fram Ger utbildningen kunskaper som är användbara och som är kopplade till företagens utveckling Vilka nya arbetssätt, former för samverkan och stödsystem för lärande på arbetsplatsen ska utvecklas, och vilka har förutsättningar att finnas kvar? Prioriterar cheferna projektet och skapar förutsättningar för att kunskaperna kommer till användning? Finns det mötesplatser och inlagda tillfällen för gemensam reflektion, analys och chans till erfarenhetsutbyte? Sker det ett lärande mellan arbetsplatserna och övriga intressenter – och finns detta kvar efter projekttiden?

Centrala frågor för lärande och för utvärderingen, PO2 Inkluderas de som berörs av de nya arbetssätten i metodutveckling? Finns det en tillåtande kultur där ifrågasättande och idéer släpps fram? Finns det mötesplatser och inlagda tillfällen för gemensam reflektion, analys och chans till erfarenhetsutbyte? Utgår reflektionen från praktiken och kopplas analysen till forskning? Vilka nya arbetssätt, former för samverkan och stödsystem för lärande på arbetsplatsen ska utvecklas, och vilka har förutsättningar att finnas kvar? Prioriterar cheferna projektet och skapar förutsättningar för att nya metoder kommer till användning? Sker det ett gemensamt lärande med samverkansaktörer? Har dessa arenor för utveckling förutsättningar att finnas kvar efter projekttiden?

Medskick Projektets innovativa idé? Roll och ansvar för projektägare, styrgrupp och projektledare? Långsiktighet och strategisk påverkan? Utvärderingens inriktning och användning?

Hur kan en lärande utvärdering läggas upp? Utvärderaren adjungeras till styrgruppen Regelbunden återföring till projektägare och styrgrupp – inte bara avrapportering utan underlag för gemensam analys Egna träffar med projektledning – den egna uppföljningen fördjupas och av utvärderaren Intervjuer med berörda – bl a för att se hur chefer agerar för långsiktighet och de anställdas möjligheter att använda kunskaper i jobbet Gruppintervjuer med urval av anställda kring grundläggande frågor, exempelvis – delaktighet, projektets realism, nya arbetssätt och metoder Ett par analysseminarier med bred medverkan – projektets mervärden och kritiska delar analyseras gemensamt utifrån korta underlag från utvärderaren, som leder diskussionen och är aktiv Utvärderaren gör ett antal kortare delrapporter och en slutrapport