Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patientlagstiftningen i Norden: Finland 1993 Island 1997 Danmark 1998 Norge 2001 Sverige ligger sist i Norden, även om vi har haft regler framför allt i Hälso- och sjukvårdslagen. Ny patientlag kom till för att det ska vara lättare både för patient och vårdpersonal att veta vad som gäller kring medbestämmande och inflytande över den egna vården. Patientlagen innehåller även nya paragrafer för att tydliggöra patientens ställning i vården. Förslag finns (i patientmaktutredningen) att HSL ska fasas ut och ersättas av ytterligare ny lag; lag om organisation av Hälso- och sjukvårdsverksamhet.

Huvuddragen i patientlagen Informationsplikten utvidgas och förtydligas Frivillig vård kräver samtycke Regel om beslutsoförmögna Lättare att få ny medicinsk bedömning Rätt att välja öppenvård i hela landet Bestämmelse om barns inflytande över sin vård Vårdgaranti, fast vårdkontakt, fast läkarkontakt, individuell planering samt val av behandlingsalternativ och hjälpmedel Mycket finns redan i Hälso- och sjukvårdslagen men är nu utlyft och framlyft i ny patientlag för att ställa patientens inflytande i vården i centrum.

Patienten SKA få information om vård och behandling Sitt hälsotillstånd De metoder som finns för undersökning, vård och behandling De hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning OBS! Vid vilken tidpunkt hon eller han kan förvänta sig att få vård Det förväntade vård- och behandlingsförloppet Väsentliga risker för komplikationer och biverkningar Eftervård Metoder för att förebygga sjukdom eller skada Checklista inför patientmötet. Tidpunkt för förväntad vård är ett ökat krav, exempelvis svar på resultat av prover eller när patienten kan förvänta sig att få vård. Har dock inget samband med Vårdgarantin utan gäller oavsett om vården kan ges inom ramen för vårdgarantin eller inte.

Patienten ska också få information om valfrihet och vårdgaranti Möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård Möjligheten att få ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt Vårdgarantin Möjligheten att få upplysningar hos Försäkrings-kassan om vård i ett annat EES-land eller i Schweiz

Individuellt anpassad information Information ska anpassas till ålder, mognad, erfarenhet, språklig bakgrund och andra individuella förutsättningar – om inte patienten vill ha information ska det respekteras Skriftligt om det behövs eller patienten ber om det Skriftligt ska lämnas till närstående om info inte kan lämnas till patienten – kan dock föreligga sekretess Antecknas i patientjournalen vilken info som lämnats eller att patienten inte vill ha info

Samtycke förtydligas i patientlagen Skydd i grundlagen mot påtvingat kroppsligt ingrepp exempelvis läkarundersökning, vaccinering, blodprov All vård som ges är frivillig, det vill säga, samtycke från patienten till vården (undantag; LPT, LRV, Smittskyddslagen) Samtycke kan lämnas skriftligt, muntligt eller på annat sätt; tyst samtycke Inget krav om dokumentation i journalen, OBS! nekande till erbjuden vård ska dokumenteras LPT står för lagen om psykiatrisk tvångsvård, LRV står för lag om rättspsykiatrisk vård. Förklaring för ”tyst samtycke”: Du visar genom ditt uppträdande att du samtycker. Exempelvis, du söker dig till vården av egen fri vilja, du sträcker fram fingret för att ta blodprov och visar därmed att du samtycker till blodprovet.

Hälso- och sjukvård till vuxna besluts-oförmögna i patientlagen: ”En patient ska få den hälso- och sjukvård som behövs för att avvärja fara som akut och allvarligt hotar patientens liv eller hälsa även om patientens vilja p.g.a. medvetslöshet eller av någon orsak inte kan utredas.” Lagcitat ovan i avvaktan på förslag från Utredningen om beslutsoförmögnas personers ställning i hälso- och sjukvården) Vårdpersonals bedömning central i dessa fall. Svårtolkat i nya lagen innan utredning är klar.

Barnets inflytande över sin vård i patientlagen När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas Beroende på ålder och mognad, ska hänsyn tas till barnets åsikt till den aktuella vården När patienten är ett barn ska även barnets vårdnadshavare få information (dokumenteras i journalen)

Delaktighet och medverkan central i patientlagen En patients medverkan i hälso- och sjukvården ska utgå från patientens önskemål och individuella förutsättningar, exempelvis genom att själv utföra vissa vård- eller behandlingsåtgärder hemma Närstående ska få möjlighet att medverka vid utformning och genomförande av vården, om det är lämpligt och om sekretessen inte förhindrar detta Utveckling av befintlig bestämmelse i Hälso- och sjukvårdslagen

Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel Vid flera alternativa behandlingar (enligt vetenskap och beprövad erfarenhet) ska patienten få välja – om det är befogat med hänsyn till sjukdomen eller skadan i förhållande till kostnaderna Val av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning – om det är befogat med hänsyn till behov och kostnader Ingen förändring jämfört med hälso- och sjukvårdslagen

Ny medicinsk bedömning lättare i nya patientlagen En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet till ny medicinsk bedömning (inom eller utom det egna landstinget) En patient ska erbjudas behandling enligt ny bedömning om det är befogat med hänsyn till aktuell sjukdom eller skada samt kostnader.

Fritt val av utförare i öppen vård i patientlagen Patient ska kunna välja öppen vård i andra landsting (offentligt finansierad) Det egna landstinget svarar för kostnader för vård som ges utanför landstinget. Om remissregler finns måste dessa följas. Patientens kostnader för resor och uppehälle ersätts inte av det egna landstinget Remissregler håller på att ses över i syfte att bli enhetliga nationellt