”Om vi bara hade fler svenskar” - Om skolpolitik, etnicitet och segregation bland ungdomar med migrationsbakgrund i svenska storstäder Sociologiska institutionen.

Slides:

Advertisements

Liknande presentationer

Brukarenkät Måltidssituation. Vilken avdelning bor du på? Avdelning 1.Sparven2(9%) 2.Vargtass2(9%) 3.Blåklockan2(9%) 4.Lindorna2(9%) 5.Skogsstjärnan2(9%)

Advertisements

Heart to Change – att leda förändringsarbete

Brukarnas perspektiv: KUNSKAP/INFORMATION

Sociologiska studier om klass

Motivation och förändring

Att tänka på inför redovisningen

Barnanpassad utredning

Att leva med multipel skleros

Mikro eller Makro?.

Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation

Markör Marknad och Kommunikation AB 2009

Aktör / Struktur.

”Många tror liksom att livet går som det går, att det nästan är lite förutbestämt. Men man gör ju livet. Man bestämmer själv vad man vill göra.” Sofia,

- Konsten att ge feed-back

Instruktioner Vilken grupp av frågor känner du att du instämmer mest med? Instämmer du i hög grad med de första 10 frågorna är din självkänsla lägre.

Syftet med en personlig handlingsplan

Plug In riktar sig till elever som avbrutit eller riskerar att av bryta gymnasieskolan. Nationellt är frånvaron hög, närmare 30 %, för Västerbotten ligger.

Hur kan vi påverka dem som styr?

För att ta några lektioner Om vänskap & Livet

Samma fast olika eller olika fast samma?

arbetskooperativ Luleå

Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)

Barnens egna ord om sin psykiska ohälsa

Workshop inför Projektet

- En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan

Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik

HaschAvvänjningsProgram

Utveckla din organisation - ska du anställa? -. Fundera kring Vad vill du ha hjälp med? Hur kan du beskriva det du behöver så att det lockar rätt kompetens?

Ta ställning och handla!

Områdesutveckling Torpa

Nonviolent Communication NVC”Giraffspråk”. Marshall Rosenberg Vad är det som gör att vi tappar kontakten med vår medkänsla? Varför beter sig människor.

Om konsten att bedöma trovärdigheten hos det du ser, hör och läser

Flickors psykiska ohälsa

Informationskompetens. Eleven ska kunna… orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att.

VÄRDEGRUNDSARBETE Åmålsgården, Åmåls Kommun

Etik Moral Filosofi.

Kommunikation för yrkesverksamma -vad händer i mötet mellan människor?

Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan

Ordkunskap Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.

Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal

Hörselskadad Svårighet att höra Avvikande beteende Negativ värdering av avvikelse Negativ värdering av avvikelse Stigmatiserande attityd / beteende Skamkänslor.

Värdemigrationsprocesser i teorin – en resa i tid och rum Av Lise-Lotte Gustafsson & Olof Franck 1 december 2008 Sverige i Europa, Europa i världen Interkulturell.

Samhällsvetenskapliga metoder

Att lära sig att analysera

Normer Formar vårt beteende.

MÅLGRUPP Ensamkommande asyksökande ungdomar – väntar på beslut Ensamkommande ungdomar som fått uppehållstillstånd Står utanför arbetsmarknaden Vill ha.

Politisk Geografi.

Men vad är ’fri vilja’ för något?

Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan

Nonviolent Communication

Vi uppfattar verkligheten på olika sätt

Personas Att använda vid PCP – personcentrerad processkartläggning.

Segregering - integrering. Etnocentrism – egna kulturen som måttstock Kategorisering – kategorisera människor, risk för vi/dem Etnicitet – social tillhörighet,

SEGREGERING - INTEGRATION. Etnocentrism – egna kulturen som måttstock Kategorisering – kategorisera människor, risk för vi/dem Etnicitet – social tillhörighet,

Oscar Pripp Uppsala universitet.  Att reflektera över sitt sätt att tänka och agera  Att lära sig om hur vi brukar uttolka varandra  Att lära sig hur.

Sociologi Introduktion.

Hur får du lantbrukaren att lyssna?

6. Hur påverkas politikerna?

Samhället och individen

Vad är grupper och roller?

Ungdomsenkäten Om mig hälsa och livsstil bland ungdomar i Östergötland

Anpassad för barn till den som drabbats av en hjärnskakning

Individ och Identitet.

Hur får du lantbrukaren att lyssna?

Strategi för kollektivtrafik på jämlika villkor

Presentationens avskrift:

”Om vi bara hade fler svenskar” - Om skolpolitik, etnicitet och segregation bland ungdomar med migrationsbakgrund i svenska storstäder Sociologiska institutionen Nihad Bunar

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Community diskurs En uppsättning definierande aspekter (de sätt på vilket ungdomar förstår och de meningar de tillskriver) ett urbant rum de identifierar som ”sitt” område. Ej bara representationer, förståelse och meningar utan också fast förankring i områdenas sociala villkor. Därför medför CD vissa sociala effekter för ungdomars självuppfattningar, relationer och handlingar.

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen a) Den relationella förståelsen Miriam: Jag gillar det, man trivs. Och man känner varandra och sånt. Tariq: Samma här, det är verkligen ett bra ställe, så här. Aidin: Man känner sig inte utanför, alla känner varandra. Jany: Jag trivs här. Man känner sig trygg här. Ibland när man går till andra platser är det tråkigt. Men när man kommer hit man känner sig hemma. Assur: Man känner sig inte utanför typ, alla känner varandra

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen b) Den kategoriserande förståelsen Jeff: Det är som man har fördelning av folket. Svenska folket har en fördelning och invandrare på en del. Så jag tycker att man borde förenas till varandra och att svenskar borde vara här och fler invandrare i svenska områden. Så att man lär sig om samhället. Vad beror det på att den här blandningen inte finns? Jeff: Det kan bero på att till exempel svenskar är rädda. Hur skulle ni vilja beskriva Mehaby? Dia: Invandrarställe! Denise: Typ det är ju ett bra område. Fast alltså det känns lite isolerat. Att det finns ju bara invandrare. Det finns nästan inga svenskar bara kanske ett par stycken. Men då är det såna här riktigt gamla personer som har bott här sen länge. Annars är det ju så som alla områden. Det händer ju bråk lite då och då. Men det händer ju överallt. Så det är ändå okej. Men om det var lite mer blandat, för alltså man ska också känna att man bor i Sverige. Det måste finnas lite svenskar också.

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen c) Den stigmatiserande förståelsen Resa: Getto. Aladin: Getto. De kallar det så. Vad menar de med det, de som kallar det för getto? Mahir: Det är bara svenskar som kallar det getto. Alltså det är bara de. Vi brukar inte kalla det. Lise: Slafsigt skitställe fullt med invandrare! Varför är det så tror ni? Heren: Det är nästan inga svenskar som bor här. Alla är invandrare. Nima: Man ser aldrig svenskar här. Senja: Jag vet inte, de tycker så här Maltaby är farligare än andra ställen och såna saker. Kerim: För att det är mycket invandrare här. Robin: Alltså svenskarna säkert tycker det. Alltså att typ invandrare är den värsta sorten eller något… att det blir mer bråk för att det inte finns svenskar eller något.

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Den lokala skoldiskursens fyra definierande aspekter: a) Den relationella och kritiska förståelsen b) Den kategoriserande förståelsen c) Den stigmatiserande förståelsen d) Förståelsen av den ambivalenta valfriheten

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen De negativa (kategorisering och stigmatisering) aspekternas effekter Mystifieringen av det kulturella livet och subkulturella former i olika communities (språket, värderingar och normer, beteendekoder) Låga förväntningar och Ifrågasatt tillit Det symboliska våldets verkan – Känsla av underlägsenhet Isolering och Diskriminering

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen - Den positiva aspektens (relationer) roll Erbjuder en erfarenhetsbaserad motbild till de stigmatiserade representationerna. Flyttar bort fokusen från människor som bor i områdena eller elever som går i de lokala skolorna till Omgivningens fördomar och mystifieringen av ”invandrarmiljöer” (i synnerhet ungdomarnas subkulturer), vilka kan frodas på grund av isoleringen. Men ändå efterlyser de fler svenskar? I väntan på sociala förändringar efterlyses fler svenskar för att minska underlaget för kategoriseringen, stigmatiseringen, mäta kunskaperna med och avmystifiera koderna. Därmed skulle en del av de negativa effekterna, om inte upphöra, då minska radikalt.

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Åtgärder Bryta isoleringen Arbeta med nya representationer Arbeta med att förändra: - förväntningar - tillit - diskriminerande praktiker

Sociologiska institutionen