Samverkan inom socialförsäkringen Rapport 2010-2.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Lokal evidens - Loke En modell att använda för lokal uppföljning av till exempel missbruks- och beroendevården.
Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Ungdomar utanför gymnasieskolan
Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning6/22/2014 Kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning.
Exempel utifrån ett antal målområden
Olika villkor Socialstyrelsens rapport 2010
Historik – Utbildningskonceptet Korta vägen FOTO: År Tre utbildningsinsatser för invandrade akademiker startar i Västra Götaland. Å r
Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning
Kvinnofridsprogrammet i Malmö Grundvärderingar •Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor.
Träning ger färdighet!.
Välkomna!. Vård- och omsorgscollege 17 Regionala college 70 Lokala college 145 Kommuner 19 regionala college representerade idag.
S OCIALA INVESTERINGAR Några frågor. Ä R DET NÅGON SKILLNAD MELLAN SOCIALA INVESTERINGAR OCH VANLIGA UTVECKLINGS - PROJEKT ? Sociala investeringar innebär.
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Serviceprogram (RSP) Välkomna Jämtlands län - att längta till och växa i.
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Näringsdepartementet Pilotlän för grön utveckling Regional workshop 28 maj 2013 Fredrik von Malmborg, Näringsdepartementet.
Förskolelyftet Förskolans potential har inte utnyttjats fullt ut. Ett lekfullt lärande i förskolan kan bidra till att fler lyckas i skolan. Fortbildningen.
Stimulansmedel ”Försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre” Förslag om en gemensam ansökan från Vårdsamverkan Fyrbodal med dess samtliga ingående parter.
Kulturpolitik Västra Götaland
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 RKG 2 juni 2010.
Tillväxtanalys uppdrag Bl.a. analysera förutsättningar för utveckling och hållbar tillväxt i olika delar av landet, inklusive tillgänglighet till kommersiell.
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Exempel på analys och handlingsplan
i kommuner, landsting/regioner
Att främja närvaro – för alla elevers rätt till utbildning.
Den individuella utvecklingsplanen
Välkommen till ESF:s seminarium
Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
Uppföljning eller utvärdering - är det frågan?. Det ena utesluter inte det andra! Ungt forskningsområde – det finns utrymme för både och. Olika perspektiv.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Resultat av utvärderingen Sammanfattning Slutsatser och diskussion
Arbetsmarknadspolitiska insatser
One-stop shops i Europa Samordningen av sociala och arbetsmarknadspolitiska åtgärder Renate Minas, Docent, forskare, Institutet.
Tidiga insatser för barn i förskolan
Lärande utvärdering. - Teoretiska utgångspunkter
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Förstudie: Hållbar konsumtion
SAMBA Metodologiskt utveckling IT i vården terminologi
Sveriges förenade studentkårer SFS Robin Moberg Vice ordförande SFS SFS 10 september 2009.
SIKTA- Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
LiÖ:s kunskapssammanträde Folkhälsopolitiskt program för Östergötland Beslutades av alla kommuner och landstinget i november 2001.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Hur fungerar samhällets insatser för ensamkommande flyktingungdomar? Om ensamkommande flyktingungdomars introduktion och etablering i Umeå Projekt finansierat.
Hur fungerar samhällets insatser för ensamkommande flyktingungdomar
SAMVERKAN För att bygga upp en stabil och varaktig samverkan krävs ett strukturerat och systematiskt arbetssätt. En metod kan vara att arbeta utifrån en.
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
1 SLUTRAPPORT NULÄGESANALYS STYRGRUPP – Frågor och analys
Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Tankar om effekter och vidareutveckling.
Tillsammans skapar vi jobb för fler!
Vimmerby Magnus Klofsten Generella framgångsfaktorer i kluster.
Finansiell samordning
Kommissionen för jämlik hälsa
► Att lära för ett effektivare genomförande Om styrkor och förbättringsmöjligheter i Socialfondens lärande Baserat på Swecos uppdrag från utvärderingen.
Ekonomnätverk sociala investeringar 14 juni 2016
TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. Bakgrund till Mottagningsteamet - Behov av insats, där parterna samverkar i gemensam lokal. - Individen ska inte behöva besöka.
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
Behovsanalys – kalkylerna bakom sociala utfallskontraktet i Norrköping Ekonomnätverk sociala investeringar 14 juni 2016
Utvärdering av patientlagen 2014–2017
Fokus i fördjupad utvärdering av miljömålen 2015
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Miljömålen består av tre slags mål
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
Miljömålen består av tre slags mål
Kartläggning och analys av anmälningar om barn som far illa
Utvärdering av samordningsförbundens verksamhet, del 1 och del 2.
VärNa modellen – att mäta och styra samverkan
Presentationens avskrift:

Samverkan inom socialförsäkringen Rapport

Uppdraget Inhämta, sammanställa, bedöma och i möjligaste mån jämföra.

Avgränsning Enbart redan publicerade rapporter som avser samverkansinsatser genomförda från och med 2004 och framåt och som publicerats senast i februari Endast externa rapporter, vilket här definieras som rapporter där författaren inte själv varit delaktig i den samverkansinsats som följts upp eller utvärderats.

Samverkansformer 810 miljoner kronor, 2010: Tvåpartssamverkan miljoner kr. Handlingsplanssamverkan miljoner kr. Fyrpartssamverkan miljoner kr.

Resultat 121 rapporter sammanlagt: 5 avsåg tvåpartssamverkan, 4 avsåg handlingsplanssamverkan, 94 avsåg fyrpartssamverkan, varav 20 utgjordes av samhällsekonomiska utvärderingar, 19 rapporter var FK:s återrapporteringar till regeringen.

Framgångsfaktorer Tydlig målgrupp Relevanta aktörer involverade Förankring Incitament att samverka Formaliserade kontakter Gemensamt arbetssätt Gemensamt synsätt Gemensamma utbildningsinsatser Ett ledarskap som inte bevakar revir

Tvåpartssamverkan 1 effektutvärdering av resursteam: negativa effekter för individen, nöjd personal. 4 intervjustudier av personal och chefer i resursteam: nöjda med arbetsmetoden. Samtliga handlar om resursteam. Tydlig målsättning saknas. Förankringen oklar. Beslut om fortsatt satsning för föregås av fler krav på utformningen och utvärderingen.

Handlingsplanssamverkan 1 akademisk avhandling ur handläggarperspektiv. 3 uppföljningar med kvalitativ ansats med i huvudsak personal. FK:s återrapportering: 28 % i stället för målsatta 40 % var i arbete eller utbildning vid projektets slut. Anmärkningsvärt är att denna samverkansform som trots allt funnits sedan 2002 inte utvärderats i större utsträckning. Goda förutsättningar att lyckas. Saknar relevanta aktörer. Målsättningen bör relateras till målgruppen. Har bäst förutsättningar att utvärderas.

Fyrpartssamverkan 20 samhällsekonomiska utvärderingar. 74 rapporter i huvudsak uppföljningar: –Individ (28) –Samverkan (28) –Organisation (23) Ingen effektutvärdering, däremot överensstämmande resultat med övrig vetenskaplig litteratur. Bäst förutsättningar att lyckas. Beställare och mottagare av utvärderingar saknas. Krav på utvärdering bör inte ställas på förbunden, som i stället bör producera tillförlitlig och relevant statistik. Ompröva finansieringen.

Slutsatser Fler effektutvärderingar behövs. Antalet uppföljningar och utvärderingar varierar mellan samverkansformer utan koppling till använda medel. Effektiva beställare och mottagare av utvärderingsrapporter saknas. Målen behöver preciseras och relateras till målgrupp.

Förslag Initiera en effektutvärdering av den nationella handlingsplanssamverkan. Ändra lagen så att krav på utvärdering inte ställs på samordningsförbunden. Kravet bör istället förtydligas på att producera relevant och tillförlitlig statistik. Finansieringen av fyrpartssamverkan bör omprövas. Inkludera de relevanta aktörer. Beslut om fortsatt satsning bör föregås av fler krav på utformning och utvärdering.

Budskapet Grundförutsättningen för all utvärdering är tillgång till bra data. Att tänka på: Rätt sorts samverkan för rätt målgrupp, som mäts på rätt sätt i rätt tid.

Fortsättning följer…

Nytt uppdrag för ISF Föreslå hur ett samlat stöd för systematisk utvärdering av samordningsförbundens insatser kan utvecklas, definiera och beskriva olika relevanta effektmått samt lämna förslag på vilken instans som kan ges ett löpande ansvar för ett sådant samlat stöd.

Slutsatser i Rapport 2011:14 Decentraliserat ansvar för utvärdering har små förutsättningar att fungera och bör därför koncentreras. En förutsättning för framgångsrika utvärderingar är bättre tillgång till individdata, men kräver att de rättsliga förutsättningarna utreds närmare. Lämpliga utfallsmått varierar med målsättning, insats och målgrupp.

Varför är utvärdering av samverkan svårt? Vertikal integration Horisontell integration SamordningSamverkanSamarbete (Modifierad från Axelsson & Axelsson, Red (2007). Folkhälsa i samverkan mellan professioner, organisationer och samhällssektorer. Lund: Studentlitteratur, s. 16.)