Välkommen till Almedalen!

Argumentationslinjer i svensk skoldebatt 2013 – och vad är Almedalen? Stig-Björn Ljunggren Argumentsamling inför Almedalen 2013

Almedalen – propagandabranschens årsmöte

Martin Borgs propagandapunkter Folk tror vad de vill tro Folk litar på auktoriteter Folk lägger ihop ett och ett Folk tror vad de ser Folk ser kontraster Folk tror att en liten del är hela sanningen

Retorikexperter

TV-debatter

Från folkrörelsedemokrati till publikdemokrati

Talmän

Direktsänd radio

Rätt goda middagar kanske

”Sändningen” som budskap i sig…

Forskare

Enklare mat finns också

Diverse debattörer

”Trigga max stimuli!” Audiell (hörbar) information (röst, musik, läten, etc) Visuell (synlig) information (text, tecken, symboler, bilder, kroppsspråk etc) Taktil (känsel) information (mjuk, len, etc) Olfaktorisk (lukt/doft) information (parfymprov, luktgnuggisar, nybilsdoft, etc) Saperisk (smak) information (smaka och förstå)

Ölbryggare

Människans olika drivkrafter

Seminarier (multum)

”Det Elfte Budet” – trestegsraketen för påverkan Steg 1. Empati Steg 2. Förstärkning Steg 3. Erbjudande

Steg 1: Empati Inventering av opinionen – mjukdata genom exempelvis fokusgrupper Individ- och gruppanpassning Innan kostymen ska sys: mät upp kunden!

Steg 2: Förstärkning ”Oberoende” källor och alternativa avsändare odlas Förstärk det ”positiva”, dissa det ”negativa” Långt perspektiv – 7 år? ”Kvalificerad ideologiproduktion”

Steg 3: Erbjudandet Låt lösningen flyta in i problemet av sig själv….

”Det elfte budet” Sälj problemet innan du försöker sälja lösningen…..

Fler politiker

Några drinkar blir det

Kortast möjliga sammanfattning av skoldebatten Vi ser en förändring av tidsandan, i centrum står skolans ”misslyckande”, vilket bland annat förklaras av det fria skolvalet Kraven på skolorna bör därför höjas, politikerna styra tydligare och friskolorna balanseras

Argumenten kan utvecklas Döda fiskar flyter med strömmen. Vilka alternativa tolkningar finns? Vilka är motargumenten? Vem känner lust att köra huvudet i väggen?

Vilka är de viktigaste argumenten? Kvalitetsarg. Valfrihetsarg. Girighetsarg. Betygsinflation-arg. Drar ner på-arg. Mediearg. PISA-arg. Litet är vackert-arg. Vetenskapsarg. Invandringsarg. Själva livet-arg. Assymetrisk info-arg. Non profit-arg. Moderationsarg. Utbildningsbubble-arg. Diktaturarg.

Kvalitetsargumentet Den allmänna bilden av skolan är att kvalitén blivit sämre. Sambandet friskolor – försämringar är uppfattas av många som ett faktum. Korrelation blir kausalitet.

Kvalitetsargumentet, argumentationsutveckling Men nedgången kommer på 90-talet och kan knytas till många olika beslut och utvecklingstrender. Kvalité måste stå i centrum, med bra uppföljning och inlärning för skolorna, oavsett huvudman. Fokus borde inte bara vara de skolor som har problem, utan också de framgångsrika, som kan ge god feed back.

Valfrihetsargumentet Valfrihet har varit det starkaste argumentet för dem som försvarat friskolor och öppenhet i systemet. Men nu lyfter allt fler fram problemet med att ”kulturbärarna” lämnar dåliga skolor och gör skolans kompensatoriska uppgift allt svårare.

Valfrihetsargumentet, argumentationsutveckling Det är svårt att tvinga elever stanna i skolor där de vantrivs. Och alternativet är att de dåliga skolorna ändå överges när kulturbärarnas familjer flyttar till områden med bra skolor. Det ökar segregeringen ännu mer. Uppgiften borde vara att stärka ”klassrummet”, inte minst fokusera på lärarrollen, eftersom det är den plats där elevernas framtid avgörs.

Girighetsargumentet Girigheten, eller vinstintresset, är i viss mån också ett argument, i synnerhet om det är ”groteskt”. Men inte så tydligt hos de intervjuade, utan mer i ”debatten”. Det är snarare ”de stora drakarna” som oroar…. Mammon har flyttat in i klassrummet. Riskkapitalister berikar sig på skattebetalarnas bekostnad, samtidigt som kvalitén minskar, fler blir utslagna och resurser tas från dem som mest behöver.

Girighetsargumentet, argumentationsutveckling Girighetsargumentet har en mycket stark traditionell koppling och kommer att ständigt dyka upp. ”Mammon” och ”schackraren” är en ondskefull figur som följt oss från urminnes tider. Vinster som härrör från tydliga förbättringar, och kalla detta för förbättringsvinster, till skillnad från ”försämringsvinster”.

Betygsinflationsargumentet Skolorna, i synnerhet friskolorna, tenderar att dela ut bättre betyg än vad eleverna egentligen förtjänar. Det är ett resultat av konkurrensen, elev- och föräldratryck.

Betygsinflationsargumentet, argumentationsutveckling I ett kunskapssamhälle blir självfallet skolan en allt viktigare plattform för framtiden. Det gör att strategierna för goda meriter blir viktigare. Betygen skapar strategiskt beteende från alla aktörer. Det är oundvikligt och sker i alla system, även i en enhetsskola skulle sådana trender uppkomma. Därför är det inget som friskolorna skapat.

Betygsinflation-argumentet, argumentutveckling Lösningen kan vara bättre uppföljningar – höga kvalitetskrav! Men fler centrala prov/nationella prov kan ge rättvisare betyg, men vägas mot riskerna att detta fokuserar på de kunskaper som mäts i proven, medan annat glöms bort.

Drar ner på-argumentet Friskolorna tenderar att dra ner på sådant som det går lätt att komma undan med, några nämner slöjdsalar och liknande, medan de flesta tar skolbiblioteken som exempel. Eller skolgårdar värda namnet!

Dra ner på-argumentet, argumentationsutveckling Finns det en tydlig koppling mellan skolbibliotek och läsning av böcker? Eller användningen av material i bibliotek? Vad om exempelvis eleverna har läsplattor? Men visst – läsandet är viktigt! Troligtvis skulle det vara bättre om det allmänna garanterade alla skolbarn tillgång till Internet såväl i skolan, eller ännu mer i hemmet!

Medie-argumentet Skolan är egentligen bättre än den bild som ges av medierna och diskuteras i politiken. Skolan måste få arbetsro! Det mediala intresset för katastrofer, elända och skandaler på skolans område står i stark kontrast till verkligheten.

Medieargumentet, argumentationsutveckling Skolan går också att beskriva i positiva färger, men att det inte finns något intresse för det, varför det för många uppkommer en intressant skillnad mellan den egna skolan och de man läser om i tidningarna.Det är skillnad på Medieverklighet och Verklig verklighet… Det finns anledning för skolan att räta på ryggen.

PISA-argumentet Sverige har rasat makabert i PISA- mätningarna och befinner sig nu på tredjevärlden-nivå. Se Finland! De klarar sig bättre!

PISA-argumentet, argumentationsutveckling PISA-mätningarna måste tas på allvar men får inte heller avgöra allt. Det finns annat som också är viktigt men som kanske är svårare att mäta. Vi måste utveckla fler kvalitetsmått. Är finsk skola på alla sätt en förebild, eller finns det en baksida också?

Litet är vackert-argumentet Det finns en tydlig värdering för ”de små” skolorna före ”de stora” aktörerna. Alla gör denna skillnad, de flesta gör också tydligt att de föredrar de små entusiasterna, minus det som kallas för ”skojare”. Samtidigt: Flera påpekar också att de stora aktörerna ger en trygghet jämfört med de små projekten.

Litet är vackert-argumentet, argumentationsutveckling David mot Goliat är en klassisk tankefigur som inte går att utplåna. Men glöm inte att stora aktörer en större trygghet för att reda upp problem. De har såväl ekonomiska som professionella resurser.

Vetenskapsargumentet ”Vi vet från forskningen…” används för att driva den egna ståndpunkten. Medan forskarna säger ”det här vet vi inte så mycket om…” ”PISA” är den vanligaste förkommande markören för ”jag vet!” Några tar upp ”vad mäter det egentligen”, andra varnar för mätningarnas oönskade effekter..

Vetenskapsargumentet, argumentationsutveckling Vetenskapsargumentet ger mindre utrymme för löst tyckande. Men är samtidigt inte alltid entydig. Och hur ska vi väga vetenskapliga resultat mot sådant som människor vill? I synnerhet som skolan är ett område där alla har erfarenhet. Ska det vara experterna eller folk som bestämmer hur skolan ska utformas? Det finns alltid ett problem att föra över ”aggregerad data” till ”individnivå”.

Vetenskaps-argumentet, argumentutveckling Alternativa vetenskapliga tolkningar och resultat bör lyftas fram. Framförallt bör frågan om att vi faktiskt, trots all forskning, vet väldigt lite om vad problemen i skolan beror på. Det finns mycket obearbetat material.

Invandringsargumentet Det finns argument som diskuterar hur den kraftiga invandringen påverkat skolan. Många av de skolor som har största problemen har också hög grad av elever med utomnordiskt ursprung.

Invandringsargumentet, argumentationsutveckling Det är kanske så att en del av lösningen av skolans problem också måste ta sikte på de speciella problem som det innebär för elever med annan bakgrund. Men det borde också gälla andra grupper som hamnat utanför på grund av teknologiskiftet, arbetsmarknadens förändring, kunskapssamhälle etc.

”Själva livet”-argumentet Det är skillnad på att bedriva verksamhet av typen tillverkning, vägunderhåll eller färdtjänst å ena sidan, och å andra sidan utföra verksamheter som har med vård och omsorg att göra, så även skola och undervisning i allmänhet. Det som har ”med själva livet att göra” bord hållas borta från näringslivet. Barn, äldre och sjuka bör det inte gå att tjäna pengar på.

”Själva livet”-argumentet, argumentationsutveckling Det finns områden som vi inte förväntar oss ska styras av ekonomiska effektivitetsmått eller politiska överväganden, det som ibland kallas ”det civila samhället”. Skolan är ett utmärkt exempel på att de politiska och civila och ekonomiska sfärerna kan mötas. De som jobbar med barn, äldre och sjuka bör ha anständiga löner. Tjäna. Det är inte fel att tjäna pengar på att utveckla läkemedel eller bra åldringsvård. Så varför inte skolan?

”Assymetrisk information”- argumentet Skolan är ett område med så hög komplexitetsgrad för marknadsmekanismer. Det är svårt att välja när informationen inte finns eller kan göras gripbar. Det är också svårt att korrigera felval.

”Assymetrisk information”- argumentet, argumentationsutveckling Det är riktigt att skolan har hög komplexitetsgrad. Men det gäller i så fall för alla, även för lärare, pedagogikexperter och skolpolitiker. Och skolpolitik. Livets komplexa frågor - hur vi ska försörja oss, vem vi ska gifta oss med och skaffa barn tillsammans med, var vi ska bo, etc – beslutar vi själva. De mindre komplexa kan vi överlåta till politiska beslut.

”Nonprofit”-argumentet Non-profit nämns allt oftare i debatten. Däremot är det något oklart vad det handlar om. Men just därför tycker många att detta är ett intressant utvecklingsspår.

”Nonprofit”-argumentet, argumentationsutveckling Om vi talar ”non- profit”, vad menar vi då? Är det bättre med skolor som går med ”förlust” i meningen att elever år ut och år in trillar ur systemet? Borde inte det vara fokus istället?

Moderations-argumentet De flesta är överens om att det fria skolvalet inte går att direkt avskaffa eller inskränka, även om de ökade olikheterna är ett allvarligt problem. Det som är problemet är svårigheter att planera. Kommunerna borde ha större möjligheter att bromsa eller säga nej till etableringar.

Moderationsargumentet, argumentationsutveckling Frågan är om skolan är till för kommunerna eller för eleverna/familjerna? Kanske borde det också finnas en mekanism som skyndar på exempelvis kommunernas förnyelse av dåliga skolor.

Utbildningsbubble-argumentet Vi har en överdriven tro på utbildning som en väg mot anställningsbarhet, tillväxt och välfärd. Utbildningsspåret är en bubbla som är på väg att spricka. Det är kompetens som behövs, inte teori.

Utbildningsbubble-argumentet, argumentationsutveckling Det måste finnas en tydligare koppling mellan utbildning och arbetsmarknad. Här behövs nya innovativa lösningar på hur högre utbildning ska kunna ge vägar in på arbetsmarknaden. Trösklarna mellan utbildning och omvärlden måste sänkas, i bägge riktningar

Diktatur-argumentet Förändringarna i skolan, och möjligtvis också omvärlden, har gjort att många tappat tron på framtiden, och de blir då tvivlande inför demokratins möjligheter och börjar känna sympati för diktatoriska samhällslösningar.

Diktaturargumentet, argumentationsutveckling Självfallet formar skolan en världsuppfattning, dess strukturer präglar det uppväxande släktes omvärldsbild. Det är ett viktig skäl till att skolan finns Det finns också mätningar som visar att eleverna tror mer på demokratin än förr. Är mer toleranta och hänsynsfulla. Om nu verkligen eleverna tror mer på diktatur kan det finnas många förklaringar vid sidan om skolorna.

Vi ses på Gotland!