Nordisk konferens i Göteborg september 2014

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

2-årigt samverkansprojekt
I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Karlstad 16 juni 2011 Modersmål idag och imorgon Karlstad 16 juni 2011
Att förstå anonymiteten (översättning från
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig
Flerspråkighet, majoritetsspråk och minoritetsspråk
Nya bibliotekslagens betydelse för personer med funktionsnedsättning Niclas Lindberg, generalsekreterare SDK:s jubileumskonferens 2013 Stockholm 29 november.
Inkludering av barn med hörselnedsättning i förskolan.
RINKEBYSKOLAN
Mottagande i särskolan för elever med utländsk bakgrund
Tillgänglighet till webben – en del i den nationella handlingsplanen 29 oktober 2002 Sören Hansson Tillgänglighetscentret vid Handikappombudsmannen.
Att arbeta med forskningscirklar Ett projekt vid Uppsala universitet Kerstin Rydbeck, Institutionen för ABM Mia Carlberg, Universitetsbiblioteket
Vad är naturvetenskap i förskolan?
Markör Marknad och Kommunikation AB 2009
Välkommen Barnet i rättsprocessen Brottsmål & Vårdnadsmål
Mp3 lyssningsvanor hos unga är både ett nöje och en riskfaktor
Ann-Charlotte Roupé, Lerbäckskolan, Lund –
1 Medarbetarenkät 2011 • 573 svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
En reviderad läroplan för förskolan
För att uppdatera sidfotstexten, gå till menyn: Visa/Sidhuvud och sidfot
Alumnienkäter År Logopedprogrammet vid Göteborgs universitet September 2010 Carmela Miniscalco.
BILD 1-20 Idag Varför ska barn komma till tals? Kaffe Vad behövs? (Vilka förutsättningar?) Hur kan det gå till? Barnperspektiv och barnets eget.
Vad har MTM som passar Äppelhyllan?
Stora + Störst tal först. Stora additionstabellen Tanketips!
Visioner och Vägval Universitetsstyrelseperiod Visioner och Vägval 2013.
Aktualiteter SPSM; döv-hörselområdet
Välkomna Inkludering av barn och ungdomar med hörselnedsättning inom förskola/skola sep 2011.
År 2009 Kvartal 4 Norrbotten ligger på 18:e plats med 14,8 procents täckningsgrad.
1 Medarbetarenkät svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Stora additionstabellen
Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
I transit – ensamkommande barn berättar
Relationer skapas, upprätthålls och avbryts genom tal
Hörselkonsultation för Barn och Ungdomar i förskola/skola
Cochleaimplantat och språkighet
Mina två språk Malin Johansson 16/
Tillgänglighet och den nya bibliotekslagen Göteborg 1 september 2014 Örjan Hellström,
Den individuella utvecklingsplanen
Barns tillgång till svenskt teckenspråk
Utgångspunkter vid biståndsbedömning
Barns behov av stöd i klassrummet Ingela Holmström.
Föräldramöte 4/9.
Fakta om undersökningen
Elevrelationer – sociala interaktioner mellan individer i en skolkontext Kontextuell nivå: Interpersonell nivå: Individnivå:
Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Incitament för att ta hänsyn till barn och unga Nationella ungdomspolitiska mål Nationella ungdomspolitiska.
Urnordiska Mellan ca 200 – 800 e Kr. talade de nordiska folken i stort sett samma språk. Isländskan är i dag mest likt det språket.
Vägen mot handlingsprogrammet… Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet, SOU 2010:11 Litteraturutredningen, SOU 2012:65.
Drogförebyggare Håkan Fransson Tel:
Språkkunnig och sakkunnig svenskspråkiga studenters språkkunskaper Jenny Sylvin Gränser förr och nu
Logoped Lena Nilsson Logoped Elin Berglund
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
Läroplansträff fritidshem
Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Rådet för funktionshinderfrågor 27 september 2012 Jan Terneby.
DU-PROJEKTET Döva Utvecklingsstörda
Välkomna till Edboskolan
Teckenspråk på Språkrådet
Projekt ”TAKK för Språket”
Tillgänglighet och kommunikation - ett hörselperspektiv Susanna Ahlström HRF Östergötland.
Vetenskap & Allmänhet Science in Society – infodag 6 okt 2009 Cissi Askwall & Anders Sahlman.
Ger Växelverkan Vetenskapen Värde?
”Må bra – prestera bättre” - med Tuba som ditt verktyg Anita Kihlman, Tuba AB 2010.
1 Inför den skolförlagda utbildningen. ”Den nya gymnasieskolan i ljuset av en reform”
Flerspråkighet, majoritetsspråk och minoritetsspråk
Identitet Vad formar oss till oss?.
När inkludering blir exkludering Ingela Holmström
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Örebro – Europas teckenspråkshuvudstad
Digital plattform Delaktig kommunikation
Presentationens avskrift:

Nordisk konferens i Göteborg 15-16 september 2014 Varför tvåspråkighet? Nordisk konferens i Göteborg 15-16 september 2014 Kristina Svartholm, prof. em. Institutionen för lingvistik Stockholms Universitet

… det stör ju inlärningen av samhällets språk? Nej. Detta är en myt (myte). Lindberg, I: Myter om tvåspråkighet. (Språkvård 2002:4)

Några viktiga begrepp att beakta: Additiv tvåspråkighet: språken kompletterar varandra Undervisningen Socioekonomisk bakgrund

… men tvåspråkighet kan väl hämma den allmänna kognitiva utvecklingen? Nej, även detta är en myt. “Bilingualism is good for the brain” (Marshall, i ABC Science 18 okt 2010; Diamond i Science 2010) 77% = (c.f. 87 % for the Swedish population) 30-40% = (on line with the population)

“Barn blir smartare av tecken” Barnets IQ sägs öka med 12 poäng… (Acredolo & Goodwyn 2000) = om ‘Baby Signs’ för hörande barn…

… men forskarna är ju inte eniga om värdet av tvåspråkighet? Jo, det är dom. Även detta är en myt. Bilingual environment Access to sign language Access to written/spoken language Good opportunities to peer interaction from early on Kindergartens Pre-school Good resources in schools Qualified teachers with bilingual skills Deaf role-models Bilingual norm Teaching materials Parental intervention Sign language intervention School location

… men för barn med hörselnedsättning blir det ju svårare att lära sig tal om de får tidigt teckenspråk? Ännu en myt. Men seglivad/sejlived/seiglivet…: “[Teckenspråk] kan utgöra ett hinder för utvecklandet av ett spontant tal främst genom att rycka undan hävstängerna för viljan att lära sig tala…” SOU 1964:62 “Det finns olika skäl som ofta förhindrar en fullständig humanisation av dessa barn, t.ex […] Teckenspråk på fritid.” van Uden 1974, i Nordisk Tidskrift för Dövundervisningen.

Vad talar emot denna myt? (1) Forskningen Se t ex Kirkehei m fl, rapport från Kunnskapssenteret 2011: genomgång av 1500 referenser från 2000 och framåt. Fyra (4) av dem jämför endast tal med tal + tecken hos barn. (2) Barnet självt

men mitt barn väljer ju att tala, både med mig och med andra ...men mitt barn väljer ju att tala, både med mig och med andra. Varför då teckenspråk ? Svar: barn anpassar sig.

Men åter till frågan – varför tvåspråkighet för barn med nedsatt hörsel? ”Försiktighetsprincipen” (2) ”Samspelsprincipen” (Se t ex Ahlström, Preisler, Tvingstedt m fl om lekens betydelse för barnets utveckling.) (3) ”Kunskapsprincipen”

Rätten till teckenspråk är reglerad i svensk lag ”[Den] som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk [ska] ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket.” Språklagen 2009:600 §14 ”Barn med ci behöver teckenspråk /.../ för alla situationer i livet när hörseln trots ci inte räcker till.” SOU 2008:26, s 122 (förarbete till Språklagen)

Teckenspråksläraren bör kunna... lära ut grundläggande visuellt samspel lära ut lek med tecken, kreativ teckenanvändning lära ut hur man berättar på teckenspråk lära ut något om barns språkutveckling

För... ... föräldrar har rätt att ha glädje av – och med! – sitt barn och ... barn har rätt att växa upp till den valfrihet och delaktighet som tidig tvåspråkighet för med sig.

kristina.svartholm@ling.su.se www.ling.su.se Tack! kristina.svartholm@ling.su.se www.ling.su.se