Barn och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Advertisements

Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Skollagen 3 kap 3§ ”ska elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna.
Skola och arbetsliv i samverkan
Den nya skollagen.
Till vem riktar sig utvecklingspaketet?
Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Exempel utifrån ett antal målområden
Ulla Forsberg Marco Suares Fårdala skola, Tyresö kommun
Kvalitetsredovosning  Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet  Prioriterade mål och åtgärder
Vardaglig observationer
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Dagordning föräldraråd 2/6
Hej och välkomna!.
Nya utvecklingssamtal
Lokal Pedagogisk Planering
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
F-6 och fritidshem/fritidsklubb 2013/14
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
Kvalitetsarbetet och redovisningen
Barn och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete
Den individuella utvecklingsplanen
Ett verktyg för systematiskt kvalitetsarbete
Barn och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete
1 Förordning 1997:702 Vem? Varje kommun, kommunal förskola, fritidshem, skola Kommun: skolformerna, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg Andra huvudmäns.
Kvalitetsarbete i korthet – varför, vad och hur?
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Minskad elevdokumentation Lagändring 19 nov 2013 Utvecklingssamtalet Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare.
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Planering och genomförande av undervisningen
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Läroplansträff Välkomna!.
Läroplansträff Välkomna!.
Disposition och utgångspunkter
Läroplansträff fritidshem
”Draghjälp” kring implementering av allmänna råd för fritidshem
Aktionsforskning en del av kvalitetsarbetet i Falköping
Kvalitetsredovisning Resultat för grundskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Individuella Utvecklingsplaner på Stordammen
Verksamhetsplan Regional utbildningsstrategi Utvecklingsledargruppen
Uppföljning och utvärdering
Skriftliga omdömen och kommentarbanker
Ett verktyg för systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
LGR 11 Innehåll 1. Skolans värdegrund och uppdrag
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
GFN 11 dec 2014 Mål för mötet Skolverkets allmänna råd fritidshem Intern utbildning fritidshem FFH Systematiskt kvalitetsarbete Skolinspektionen-
Föräldraråd Tack!. Bildningsförvaltningen Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Del 1- Skolans värdegrund och.
Nämndplan 2015.
Varför IUP och skriftliga omdömen? Varför ny läroplan?
Skollagen och Delegation Syfte, reglering och fackliga aspekter Stockholm
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen!. Systematiskt kvalitetsarbete 1 juli 2011 förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisningen.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
ATT FORTSÄTTA UTVECKLA KVALITÉ PÅ SKOLAN SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE.
Regelbunden tillsyn i Timrå kommun Återföring. Innehållet Inledning Genomgång av beslut Systematiskt kvalitetsarbete Vad händer sedan? SPSM.
Gemensam APT Förskolorna i Svedala
SKA = systematiskt kvalitetsarbete på Åsaskolan
Kontaktpersoner Bedömning & Betyg
Huvudmannabeslut Skolinspektion 2016
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Personen från Skolverket
Pedagogiskt årshjul Ett verktyg för systematiskt kvalitetsarbete Januari Februari MarsAprilMajJuniJuliAugustiSeptemberOktoberNovemberDecember.
Presentationens avskrift:

Barn och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete BUSK Barn och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete Kristianstad

XXXX-skolan Uppdaterad130516

Vad vi har sett - helhetsanalys

Var är vi nu?

Framgångsfaktorer

Allmän reflektion Process? Hur har arbetet gått? Bra, mindre bra, tankar om framtida arbetet? Hur organiseras kvalitetsarbetet? Material? Bra, mindre bra, önskemål om förändringar? Stöd? Bra, mindre bra; önskemål om förändringar?

Vart ska vi?

Steinbergs Mikro – och Makronivå

VISION

Systematiskt kvalitetsarbete Grundsärskolan/Träningsskola Kursplaner Bild Engelska Hem och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Modersmål Musik Naturorienterade ämnen Samhällsorienterade ämnen Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Ämnesområden Träningsskola Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning Business Objects Ansökan om stöd Analysstöd Helhets-analys Strategi Skollag Elevhälsa Särskilt stöd Trygghet och studiero Likabehandlings-plan och Plan/åtgärder mot kränkande behandling Skolplikt/Närvaro Utvecklings- samtal och individuell Utvecklingsplan Klagomål/överklagande Modersmål Rektors ansvar Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Bedömning och betyg Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Årshjul Uppföljning

2.1.1 Utvärderingsmetod (a-c) Grundsärskolans namn: ………………………………   Inledning: Den röda texten under varje rubrik är exempel på frågor som kan hjälpa er att identifiera resultat, utvärderingsmetoder, analys och bedömning och framtida utvecklingsområden. Koppla analysdelen till varje målområde. 2.1 Resultat Redovisa resultat som verksamheten har uppnått inom de prioriterade utvecklingsområdena som är knutna till de nationella målen (skollag, läroplan och förordning). Vilka effekter kan upptäckas i verksamheten utifrån vad som erbjudits? Vad kan vi se för respons och resultat hos barngruppen/eleverna? Utgångspunkten är enligt områden nedan, var för sig (a,b,c): Kunskaper - Vilka mål har ni utgått ifrån? Konkretiseringar? Exempel: Vilka är de dokumenterade resultaten kopplade till kunskapsområdet? Redovisa statistik från t.ex. meritvärden, betyg, nationella ämnesprov, skriftliga omdömen. Vilka skillnader finns mellan i) ämnen, ii) årskurser, iii) klasser, iv) pojkar/flickor, v) nationella ämnesprov, betyg? Normer och värden - Vilka mål har ni utgått ifrån? Konkretiseringar? Exempel: Redovisa resultat och statistik från Trygghet och trivselenkäten, egna enkäter, (personal, elever, vårdnadshavare), intervjuer och observationer, pedagogiska diskussioner osv. Vilka skillnader finns mellan i) ämnen/kurser, ii) årskurser, iii) klasser/program, iv) pojkar/flickor? Elevernas ansvar och inflytande - Vilka mål har ni utgått ifrån? Konkretiseringar?  Exempel: Resultaten från elevrådsrepresentation i råd, observationer, delaktighet i pedagogiska planeringar, klassråd, pedagogiska diskussioner, utvecklingssamtal och intervjuer osv. Vilka skillnader finns mellan i) ämnen, ii) årskurser, iii) klasser, iv) pojkar/flickor? Obs! Om ni har andra prioriterade utvecklingsområden såsom riktlinjerna/mål i läroplanen eller områden från skollagen gör efter samma princip som ovan! 2.1.1 Utvärderingsmetod (a-c)   Hur har ni fått fram ert/era resultat? Redogör för hur datainsamlingen är gjord, gärna motiv för den använda metoden samt hur resultaten sammanställts och bearbetats  2.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Analysera hur ert arbete och era egna insatser tillsammans med förutsättningarna har påverkat resultatet. Analysera sambandet mellan förutsättningar – arbete/process – resultat. Varför har dessa skillnader uppstått (koppla till resultatdelen och de identifierade skillnaderna mellan exempelvis flickor och pojkar)? Varför är det stora respektive små skillnader? Vilka resultat är goda respektive mindre goda? Argument? Välj ut något/några resultat! Vilken förståelse har eleverna haft av vilka mål och kunskapskrav de förväntas nå? Hur har vi arbetat med det? Vilket inflytande i undervisningen har eleverna haft? Används tillgängliga resurser rätt? Finns det kompetensbrister eller mycket bra kompetens som bidragit till goda resultat? Brister och framgångsfaktorer? I vilken omfattning/hur väl har ni uppnått målet? Samspelet med kunskaper/normer och värden/inflytande? Hur påverkar exempelvis elevernas klassrumsklimat (normer och värden, trygghet och studiero) kunskapsresultaten? Kan du koppla analysen till aktuell forskning? 2.3 Identifierade utvecklingsbehov utifrån analysen eller eventuellt annan uppföljning. Vilka utvecklingsområden ska ni prioritera? Lång sikt? Kort sikt? Gör en strategi enligt föreslagen modell eller liknande.

Strategi för utvecklingsområden 1.Bakgrund/Syfte/Nuläges- beskrivning (kopplas till resultat- och analysdelen i helhetsanalysen) 8.Hinder och utmaningar 7.Framgångsfaktorer 2.Mål (utgångspunkten är de nationella målen) Strategi för utvecklingsområden Strategi 6.Uppföljning/ utvärdering 3.Innehåll - process 5.Tidsplan 4.Organisation

Olika analysfrågor Håkansson

Analys av kunskapsresultat – en arbetsgång (kunskaper – inflytande) Vilka är de dokumenterade kunskapsresultaten? Vilka skillnader finns mellan i) ämnen, ii) årskurser, iii) klasser, iv) pojkar/flickor, v) nationella prov-betyg, vi) skolor/riket, vii) över tid? Varför har dessa skillnader uppstått? Varför är det stora respektive små skillnader? Vilka resultat är goda respektive mindre goda? Argument? Välj ut något/några resultat! Fortsätt med analysen! Vilken förståelse har eleverna haft av vilka mål och kunskapskrav de förväntas nå? Hur har vi arbetat med det? Vilket inflytande i undervisningen har eleverna haft (jfr Lgr11)?

Analys av kunskapsresultat – en arbetsgång (kunskaper – klimat – stöd ) I vad mån har eleverna varit resurser för varandra i att nå kunskapsmålen? Hur har de tränats i det? Vad i klassrumsklimatet försvårar kunskapsutvecklingen? Vad har gjorts för att motverka det? Vad kan göras mera? Har eleverna haft lust och glädje i undervisningen? Varför/varför inte? Hur har det särskilda stödet organiserats? Hur har stödet bidragit till elevernas kunskapsutveckling? Är effekterna tillräckliga? Vad kan göras annorlunda? Tony Kajrup Lotta Grahn Tomas Thunell Pinge Ström Liselotte Kjellsdotter Rolf Nilsson Tobias Johansson Monika Born Lena Rahm Ovland

Analys av kunskapsresultat i relation till inflytande – klimat – stöd Vilka slutsatser kan dras av analysen? Var finns utvecklingsbehoven inom ovanstående områden? Vilka insatser behövs och vilka effekter förväntar vi oss?

Prio - Utvecklingsområde Normer och värden 2.1 Skolans mål är att varje elev… Underlag Åtgärder Uppföljning

Prio - Utvecklingsområde Kunskaper 2.2 Skolans mål är att varje elev… Underlag Åtgärder Uppföljning

Prio - Utvecklingsområde Elevernas ansvar och inflytande 2.3 Skolans mål är att varje elev… Underlag Åtgärder Uppföljning

Prio - Utvecklingsområde Skola och hem 2.4 Åtgärder Uppföljning

Prio - Utvecklingsområde Övergång och samverkan 2.5 Åtgärder Uppföljning

Prio - Utvecklingsområde Skolan och omvärlden 2.6 Åtgärder Uppföljning

Prio - Utvecklingsområde Bedömning och betyg 2.7 Åtgärder Uppföljning

Rektorns ansvar Åtgärder Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas, skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel, undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver, kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan, resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör, undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet, i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger, samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande, samverkan kommer till stånd med förskolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete, formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ, samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning, den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning, personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter, skolans internationella kontakter utvecklas, och skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen. Åtgärder

Åtgärder Skollag Genomförande Område Steg Hur? När? Ansvarig   Genomförande Uppföljning Utvärdering/Analys Åtgärder

Åtgärder Normer och värden

Åtgärder kunskaper

Åtgärder ansvar och inflytande

Åtgärder inom övriga områden

Exempel på underlag Normer och värden Revision Inspektion Observationer Elevintervjuer Pedagogiska diskussioner Revision Inspektion

Exempel på underlag E L V Elevers ansvar och inflytande Pedagogiska planeringar, bedömningsunderlag, skriftliga omdömen Observationer IUP L E V Olika forum: Klassråd, elevråd etc. Pedagogiska diskussioner Revision Inspektion

Exempel på underlag E L V Kunskaper Revision Inspektion Pedagogiska planeringar, bedömningsunderlag, skriftliga omdömen Observationer IUP L E V Pedagogiska diskussioner Revision Inspektion

Konkretiserade mål Individ Alt. Resultat Grupp Analys Organisation Åtgärder

Konkretiserade mål Individ Alt. Resultat Grupp Analys Organisation Åtgärder

Konkretiserade mål Individ Alt. Resultat Grupp Analys Organisation Åtgärder

Konkretiserade mål Individ Alt. Resultat Grupp Analys Organisation Uppföljning: Konkretiserade mål Individ Alt. Resultat Grupp Analys Organisation Åtgärder

Konkretiserade mål Individ Alt. Resultat Grupp Analys Organisation Uppföljning: Konkretiserade mål Individ Alt. Resultat Grupp Analys Organisation Åtgärder

Årshjul lokalt Vad? Vad? Vad? Vad? December Januari November Vad? Vad? Februari Oktober Mars Vad? Vad? September April Augusti Vad? Maj Vad? Juli Juni Vad? Vad?

Januari Underlag: Vad har vi att utgå ifrån? Verksamhet/grupp: Vilken verksamhet kommer vi att belysa? Koppling till styrdokument: Vilka mål har vi utgått ifrån? Resultat: Analys: Åtgärder för förbättring:

Februari Underlag: Vad har vi att utgå ifrån? Verksamhet/grupp: Vilken verksamhet kommer vi att belysa? Koppling till styrdokument: Vilka mål har vi utgått ifrån? Resultat: Analys: Åtgärder för förbättring:

Mars Underlag: Vad har vi att utgå ifrån? Verksamhet/grupp: Vilken verksamhet kommer vi att belysa? Koppling till styrdokument: Vilka mål har vi utgått ifrån? Resultat: Analys: Åtgärder för förbättring:

April Underlag: Vad har vi att utgå ifrån? Verksamhet/grupp: Vilken verksamhet kommer vi att belysa? Koppling till styrdokument: Vilka mål har vi utgått ifrån? Resultat: Analys: Åtgärder för förbättring:

Maj Underlag: Vad har vi att utgå ifrån? Verksamhet/grupp: Vilken verksamhet kommer vi att belysa? Koppling till styrdokument: Vilka mål har vi utgått ifrån? Resultat: Analys: Åtgärder för förbättring:

Juni Underlag: Vad har vi att utgå ifrån? Verksamhet/grupp: Vilken verksamhet kommer vi att belysa? Koppling till styrdokument: Vilka mål har vi utgått ifrån? Resultat: Analys: Åtgärder för förbättring:

Juli Underlag: Vad har vi att utgå ifrån? Verksamhet/grupp: Vilken verksamhet kommer vi att belysa? Koppling till styrdokument: Vilka mål har vi utgått ifrån? Resultat: Analys: Åtgärder för förbättring:

Augusti Underlag: Vad har vi att utgå ifrån? Verksamhet/grupp: Vilken verksamhet kommer vi att belysa? Koppling till styrdokument: Vilka mål har vi utgått ifrån? Resultat: Analys: Åtgärder för förbättring:

September Underlag: Vad har vi att utgå ifrån? Verksamhet/grupp: Vilken verksamhet kommer vi att belysa? Koppling till styrdokument: Vilka mål har vi utgått ifrån? Resultat: Analys: Åtgärder för förbättring:

Oktober Underlag: Vad har vi att utgå ifrån? Verksamhet/grupp: Vilken verksamhet kommer vi att belysa? Koppling till styrdokument: Vilka mål har vi utgått ifrån? Resultat: Analys: Åtgärder för förbättring:

November Underlag: Vad har vi att utgå ifrån? Verksamhet/grupp: Vilken verksamhet kommer vi att belysa? Koppling till styrdokument: Vilka mål har vi utgått ifrån? Resultat: Analys: Åtgärder för förbättring:

December Underlag: Vad har vi att utgå ifrån? Verksamhet/grupp: Vilken verksamhet kommer vi att belysa? Koppling till styrdokument: Vilka mål har vi utgått ifrån? Resultat: Analys: Åtgärder för förbättring: