DO:s erfarenheter från högskolan Mittuniversitetet 20 november

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Skola och arbetsliv i samverkan
Advertisements

Den nya skollagen Arbetet med den nya lagen har pågått sedan 1999
1 Handelshögskolan i Stockholm 2 Lunds universitet
Föräldramöte Tid: – Syfte: Att göra föräldrar delaktiga i skolans likabehandlingsplan Mål: Att stärka samarbetet mellan hem och skola.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Presentation av Stiftelsen Tryggare Sverige. 2 Tryggare Sverige - en ny aktör inom trygghetsområdet •En professionell NGO (non governmental.
Sv Universitets- och högskolerådets arbete mot diskriminering och för lika rättigheter Motstånd och möjligheter - En nationell konferens om jämställdhet.
Sv Kvalitetsdrivet 2013 Studie- och yrkesväglednigens roll som kvalitetsdrivande faktor Nina Ahlroos Enheten för studieinformation.
Likabehandlingsplanen för Korsavadsskolan.
Värdegrund och lika rättigheter i skolan
Lika Behandlings Plan Verksamhetsåret 2012/2013
Kvinnofridsprogrammet i Malmö Grundvärderingar •Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor.
1 Medarbetarenkät 2011 • 573 svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Hur jobbar DO framöver? Kvalitetsdrivet 2013
Caroline Dyrefors Grufman
SAMARBETE MED BRASILIEN Vetenskap utan gränser Josefin Peterson.
Veronika Wiktorsson, Vetlanda kommun Ronny Örnros, Hultsfreds kommun
Myter om mänskliga rättigheter - fritt efter Elisabeth Abiri
VFU-ledarkonferens 15:e augusti 2012 Wallenbergs konferenscentrum
Annika Ghafoori Kvalitetsdrivet 2013 En öppen högskola?
Vad innebär ett barnperspektiv
Elkraft 7.5 hp distans: Kap. 3 Likströmsmotorn 3:1
Hälsa på samhällsnivå Hur vill du jobba med kapitel 7.
1 Medarbetarenkät svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Kungsör 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Emmaboda 2012 Lokalt företagsklimat.
Barns rätt till en trygg skola
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Nya tider och nya behov – men har vi nya lösningar?
Undervisa tillgängligt!
Ny diskrimineringslag
Lagar och överenskommelser
Europeiska socialfonden
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Arbetar er kommun utifrån styrdokument eller policydokument, i vilket/vilka sexuell läggning uttryckligen nämns i arbetet med att motverka diskriminering.
Har klimatet på skolorna hårdnat?
Total Rapport StudentBarometern 2013
Introduktion Södertörn 2009 finansierat med § 26 medel Syfte: Att lägga grunden för ett operativt samarbete på Södertörn som leder till att varje nyanländ.
STs arbetsmiljörapport i samarbete med SCB Seminarium Torbjörn Carlsson.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Katrineholm 2012 Lokalt företagsklimat.
Källor: Lag SFS 2006:67 Skolverkets råd och anvisningar
Likabehandlingspolicy för Slottegymnasiet
Sv Kvalitetsdrivet 2013 Högre kvalitet i högre utbildning eller breddad rekrytering? Eller både och? Aleksandra Sjöstrand.
Regeringsuppdraget Länsstyrelsernas tillsyn: Granskning av handläggning och dokumentation Granskning av anmälningar Särskild tillsyn av alla HVB Tillsyn.
Rädda Barnen Kommittén för Mänskliga Rättigheter
Förenkla för företagen Företagsträffar Hösten , 9 och 11 november, Malmö.
Riktlinjer Dokumentation Kompetens- utveckling Stödmaterial.
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Diskrimineringslagen
INTRODUKTION TILL JÄMSTÄLLDHETS- OCH LIKABEHANDLINGSARBETET VID GÖTEBORGS UNIVERSITET FRAMTAGEN AV PERSONALENHETEN, SEKTIONEN FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKABEHANDLING.
en start för det lagstadgade likabehandlingsarbetet
Anna-Karin Dykes2 Hållbar utveckling Likabehandling av studenter Lunds universitet Anna-Karin Dykes, docent, Inst. för hälsa, vård och samhälle.
Vi arbetar för lika rättigheter och möjligheter Diskrimineringsombudsmannen
TORSVIKSMODELLEN Arbete mot diskriminering och kränkande behandling
Bristande tillgänglighet – en ny form av diskriminering
Vad är diskriminering? att hantera och utreda diskrimineringsärenden.
En översikt Jan-Åke Sandell Diskrimineringslagstiftning 1.
Likarätt nu!. Diskrimineringslagen (2008:567) Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder.
Likarätt JONAS ÅLEBRING ST-LÄKARE. Likarätt – alla människor har ett lika värde och lika rättigheter Likabehandling – alla ska behandlas efter sina förutsättningar.
LIKA VILLKOR VID MITTUNIVERSITETET KORT INTRODUKTION FÖR ANSTÄLLDA.
Tillit, Trivsel och Trygghet i förskolan En översyn av rutiner mm.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Bristande tillgänglighet – en ny form av diskriminering Carolina Stiwenius Diskrimineringsombudsmannen,
Universitet och högskolors framtida roll – samspel med UKÄ
Studeranderätt och diskriminering
Trakasserier och sexuella trakasserier mellan barn
Ett schyst arbetsliv med mångfald och likabehandling
Lika villkorsgruppen Antro/Etno
Göteborgs stads likabehandlings-arbete
Presentationens avskrift:

DO:s erfarenheter från högskolan Mittuniversitetet 20 november Diskrimineringsombudsmannen (DO) Olle Andersson Brynja, Utvecklingsenheten olle.brynja@do.se, 08-120 20 718

Disposition Lite om DO Lite om lagen Hur DO arbetat med högskolesektorn Vad ser DO avseende högskolornas arbete? Vad händer framöver? Om individanmälningar Om tillsyn Frågor

Det här är DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter bildades 1 januari 2009 ersätter de fd diskrimineringsombudsmännen: JämO, DO, HO och HomO Agneta Broberg är diskrimineringsombudsman och chef för myndigheten DO har ca 100 anställda.

Det här gör DO tar emot och utreder anmälningar om diskriminering utreder anmälningar om missgynnande pga föräldraledighet ger råd, informerar och utbildar om skyddet mot diskriminering granskar, gör analyser och utvecklar metoder uppmärksammar och skapar debatt kring frågor som rör mänskliga rättigheter följer ny forskning och den internationella utvecklingen på området föreslår lagändringar eller tar initiativ till andra åtgärder.

Om lagstiftningen Diskrimineringsombudsmannen (DO) Olle Andersson Brynja, Utvecklingsenheten olle.brynja@do.se, 08-120 20 718

Lagar för DO:s verksamhet Lagen om Diskrimineringsombudsmannen (2008:568) Diskrimineringslagen (2008:567) Föräldraledighetslagen (1995:584)

Skydd mot diskriminering utbildningsområdet arbetslivet samhällslivet

Diskrimineringslagen Syftet med lagen är att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön könsidentitet etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder. Vi har fått ett utökat skydd i den nya lagen som började gälla 1 januari 2009. Syftet med lagen är att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Känner ni någon som omfattas av lagens diskrimineringsgrunder? (räck upp en hand) Ja, diskrimineringslagen är ingen särlagstiftning för små minoriteter bara. De flesta har ett kön, en etnisk tillhörighet, en religion eller annan trosuppfattning, en sexuell läggning och en ålder. Ungefär en femtedel har också någon form av funktionshinder till exempel. Det handlar alltså inte om särrättigheter utan i grunden handlar det om att upprätthålla respekten för principen om allas lika värde och rättigheter. Rätten att bli sedd, behandlad och utvecklas utan ovidkommande hänsyn till sådana saker som ens kön eller hudfärg. Rätten att vara sig själv. Sedan första januari 2009 omfattas även könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.

Vad innebär lagen på utbildningsområdet? förbud mot diskriminering av barn inom barnomsorgen elever på grundskolan och gymnasiet studenter och sökande till högskolan studerande på annan utbildning, t ex på folkhögskola. krav på att främja lika rättigheter och förebygga diskriminering Vad innebär lagen på utbildningsområdet? Innehåller 2 delar som ska komplettera varandra: Den ena delen består av regler om förbud mot diskriminering av …(läs bild) Den andra delen av lagen består av krav på att skolan ska vidta aktiva åtgärder. När vi säger aktiva åtgärder menar vi bl.a. skolornas likabehandlingsarbete vars syfte är att förebygga diskriminering. Ex 1: En gymnasieflicka anmälde att hon blivit sexuellt trakasserad av sin lärare under en längre tid. Han drog i BH-banden, kommenterade hennes utseende och tafsade. Kommunen utredde saken och kom fram till att flickans berättelse stämmer. Läraren blev först avstängd och sade sedan upp sig. En förlikning ingicks; kommunen ersatte flickan med 90 000 kronor. Ex 2:På Toleredsskolan i Göteborg är det tradition att eleverna spelar fotboll och volleyboll mot lärarna inför varje skolavslutning. Pojkarna får välja om de vill spela fotboll eller volleyboll. Den möjligheten har inte flickorna, som är hänvisade till volleyboll. Det fick en 16-årig flicka som ville spela fotboll erfara. Hon blev avvisad från fotbollsplanen av domaren som slog fast att flickor ska spela volleyboll. Klart könsdiskriminerande tyckte flickan och anmälde sin skola till dåvarande JämO. Ärendet togs över av DO vid sammanslagningen som ingått förlikning med Göteborgs stad, som är huvudman för skolan. Skolan ska bekämpa traditionella könsroller, inte befästa dem. Då kan man inte slentrianmässigt låta saker och ting förbli som de alltid har varit. En sån här uppdelning mellan flickor och pojkar gagnar inte jämställdheten. Förlikningen innebär att flickan får 15 000 kronor i ersättning för den kränkning som diskrimineringen innebar.

Tidigare arbete Framtida behov Eventuella problem Det är naturligtvis svårt att säga något exakt om en bransch som högskolevärlden, skillnaderna mellan högskolorna kan vara stora, både vad gäller karaktär, storlek och huvudman. Olika högskolor har också olika bakgrund och har skapats i olika sammanhang, och i vissa fall i vitt skilda århundraden. Men DO kan ändå konstatera att det hänt mycket sedan 2003 då lagen om likabehandling av studenter i högskolan trädde i kraft.   Vissa grupper i det svenska samhället står i princip helt utanför högskoleutbildning. Två uppenbara exempel är exempelvis Romer eller till exempel personer med ADHD. De här två grupperna existerar alltså i princip inte på högskolan. Och då kan man ju på ett enkelt sätt peka på att: Jamen vi har ju inga romer här? Hur ska vi kunna hjälpa dem? Jmf. Exemplet med bilfirman. Bilfirman hade ett ansvar i enlighet med JämL, och högskolorna har ett ansvar som statlig myndighet att arbeta gentemot de nationella minoriteterna. Men. Högskolorna som bransch betraktat tar ofta diskrimineringslagens krav på förebyggande och åtgärdande arbete på allvar, det finns ofta en vilja att arbeta med frågorna. Många högskolor har idag en organisation som har möjlighet att hantera fall av diskriminering på ett säkert och korrekt sätt    Man bör också jobba med bilden av högskolan av idag, vem är professor, hur påverkar det valet av nya osv. Gärna också börja arbeta mer normkritiskt på flera nivåer samtidigt. Lagen som styr högskolornas arbete är inkonsekvent. Det förebyggande arbetet gentemot studenter är mer omfattande i antalet diskrimineringsgrunder räknat, men som anställd har din arbetsgivare mer omfattande krav på förebyggandearbete vad gäller i synnerhet könsdiskriminering. Det är rörigt, men kan förhoppningsvis komma att förändras till det bättre iochmed en liggande utredning på regeringskansliet. Diskrimineringsombudsmannen (DO) Olle Andersson Brynja, Utvecklingsenheten olle.brynja@do.se, 08-120 20 718

DO:s arbete mot högskolan 2009-2013 Förebygga diskriminering – främja likabehandling i högskolan Högskolenätverket Likabehandlingsamordnare Nat. samordnare av pedagogiskt stöd SFS SFQ Tillämpningsstudie AÅ Regeringsuppdraget

Behovsanalys Behov av att stärka undervisande personals roll Behov av flexibelt material och interaktiva lösningar Behov av fokus på arbetets organisation då policys och planarbete inte når ut i verksamheten Behov av specificerad analys av individers anmälningar Behov av nationell kartläggning av studenters upplevelser av diskriminering

Tillämpningsstudie – likabehandlingsplaner i högskolan Oklara mandat för arbetet Brister i uppföljning och kartläggning Särkoppling från (kärnverksamheten) ordinarie arbete Omedvetenhet och okunskap om likabehandling och diskriminering bland personalen Svårt och resurskrävande att mäta effekter Resultat från likabehandlingsarbetet uppgår i andra mål

Hur jobbar DO framöver? Diskrimineringsombudsmannen (DO) Nu när vi vet allt detta vad gör vi sen? Diskrimineringsombudsmannen (DO) Olle Andersson Brynja, Utvecklingsenheten olle.brynja@do.se, 08-120 20 718

Regeringsuppdraget att utöka tillsyns- och främjandeinsatser om aktiva åtgärder, A2013/697/DISK Att utöka tillsyns- och främjandeinsatserna avseende högskolors arbete med aktiva åtgärder enligt 3 kap. 14-16 §§ diskrimineringslagen. 14 § Målinriktat arbete 15 § Att förebygga och förhindra trakasserier 16 § Likabehandlingsplan 14 § En utbildningsanordnare /…/ ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de /…/studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. 15 § En utbildningsanordnare /…/ ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att /…/ student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. 16 § En utbildningsanordnare /…/ ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de /…/ studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

Planerade aktiviteter Förstudie Webbaserad lärplattform Enkätundersökning Uppdatera vårt handledningsmaterial Skapa en långsiktig struktur för DO:s relationer med högskolevärlden Utföra riktad tillsyn mot ett antal högskolor Samråd med UHR Förstudie. Vi har genomfört en sammanställning av DO:s och tidigare ombudsmäns arbete samt intervjuat och träffat ett större antal primärintressenter för att lära oss mer om verkligheten ute på högskolorna 2. En e-utbildning som då främst riktas till skolans personal, och som det ser ut idag med tonvikt på lärare. I dagsläget tänker vi en utbildning i olika nivåer och som är möjlig att plocka isär för att anpassa beroende på i vilken del av högskolevärlden man önskar använda den, därav att vi kallar det ”paket”. Det ska också vara en utbildning som relativt lätt kan omarbetas och uppdateras ifall lagstiftningen ändras i och med sittande utredning. 3. Enkätundersökning 4. Uppdatera de material som DO erbjuder. Detta har inte gjorts sedan 2009, och det finns behov av att skapa ett specialanpassat material riktat till just högskolevärlden, i likhet med vad DO skapat för skola och förskola (Lika rättigheter i skolan) 5. Skapa etablerade och återkommande kontaktytor med högskolevärlden, vi har ett eget högskolenätverk i dagsläget, men vi skulle även vilja knyta kontakter med bl a SUHF, SFS och andra. 6. Riktad tillsyn Detta ska analyseras ytterligare under hösten och föredras för Agneta Broberg i december eller januari vad som ska granskas och hur. Och denna del bearbetas genom tillsynsavdelningen. Grundtanken är dock att DO i stor utsträckning granskat högskolesektorn, varför denna del av projektet avser att pröva nya vägar för tillsyn av högskolan än den traditionella varianten. Detta även mot bakgrund av DO:s nyligen genomförda studie av hur högskolesektorn upplever tillsynen och vilka tillämpningsproblem som man märkt av.

Individuell diskriminering Diskrimineringsombudsmannen (DO) Olle Andersson Brynja, Utvecklingsenheten olle.brynja@do.se, 08-120 20 718

Olika former av diskriminering direkt diskriminering indirekt diskriminering trakasserier

Vad utmärker diskriminering i lagens bemärkelse? missgynnande samband med diskrimineringsgrund jämförbar situation

Kortare handläggningstider av individärenden 2012 – 60 dagar 2011 – 147 dagar 2010 – 167 dagar DO har under året förändrat arbetssättet för att säkra en effektiv, strategisk och rättsäker handläggning av individanmälningar. Förändringen har lett till att den genomsnittliga handläggningstiden har sänkts.

Effektivare processer Mest tid läggs på de ärenden som kan få ett stort genomslag, förbättra situationen för många individer och driva på rättsutvecklingen. Tabellen visar antal ärenden som DO tagit ställning i och antal ärenden som vi har drivit vidare till domstol. 2012 2011 Tagit ställning 21 50 Väckt talan 15 8

Inkomna anmälningar per diskrimineringsgrund Totalt antal år 2012: 1559

Inkomna anmälningar per område Inom området värnplikt/civilplikt har endast 1 anmälan inkommit 2012

Anmälningar och ärenden i högskolan Angående anmälningsstatistiken generellt DO:s nya förhållningssätt Angående anmälningsstatistiken i högskolan Rekrytering i arbetslivet, trakasserier, antagning Möjliga tolkningar ÖNH

Tillsyn av högskolornas arbete Diskrimineringsombudsmannen (DO) Olle Andersson Brynja, Utvecklingsenheten olle.brynja@do.se, 08-120 20 718

Två områden Lönekartläggningar Likabehandlingsplaner 2011 och 2013

19 likabehandlingsplaner 2013 Evidens AB Kungliga Konsthögskolan Försvarshögskolan Blekinge tekniska högskola Gymnastik och idrottshögskolan Konstfack Handelshögskolan i Stockholm Högskolan i Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan på Gotland Johannelunds teol. högskola SLU Kungliga Tekniska högskolan Södertörns högskola Röda korsets högskola Stockholms Universitet Karlstads Universitet Beckmans Designhögskola

Några av kraven Arbetets aktualitet Uppföljning av tidigare insatser Det förebyggande arbetet, ex en redovisning av behoven av ett förebyggande arbete utöver de allmänna åtgärder som högskolan genomför. Ett främjande arbete som har en koppling till fem av de sju skyddade diskrimineringsgrunderna.

Utanför och innanför boxen Stödja i normkritikskt förändringsarbete Arbeta integrerat med studenter och anställda Samla metoder Skapa arenor för utbyte Vara en länk mellan samhälle och forskning Påverka/stödja utbildningar Skapa opinion Utbilda om lika rättigheter och möjligheter Utbilda i hur man skriver planer Underlätta kartläggningar Utbilda ledning Utöva tillsyn

Tack! Diskrimineringsombudsmannen (DO) Olle Andersson Brynja, Utvecklingsenheten olle.brynja@do.se, 08-120 20 718