Skepticism, romersk stoicism, nyplatonism

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
De eviga frågorna behöver ett svar
Advertisements

Evangelium – vadå god NYHETER? Strandhems Bibel- & Lärjungaskola EJA 2011.
Om människosyn och etik
Den kristna gudsuppfattningen
Livsåskådning och religion
Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 – Frälsningens Mysterium
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
Vad är meningen med kristendomen?
Etik och religion I.
Mänskliga rättigheter Demokrati och frånvaro av mänskliga rättigheter är en omöjlig kombination.
Den patristiska tiden C e.kr
Världsreligionerna Kristendom Islam Buddhism Hinduism Judendom.
Medeltiden: Ondskans problem och den fria viljans problem
Renässansen Den nya tiden.
RELIGION begrepp.
Reformationen.
Vetenskap och sekularisering
Jämförelse med en världsreligion
De abrahamitiska religionerna: Kristendom
Hinduismen 4000 år gammal 800 milj. anhängare
Andligt ”DNA”.
Kunskap 3: Rationalism och Empirism
Tidig kristendom i Rom.
MORIA: Medeltiden. Medeltiden (ca 400 – ca 1500 Teodicéproblemet Naturrätt Moralens natur (Dygder, plikter, sinnelag) Fri vilja.
Sanndi Luebi, Slottsstadens skola, Malmö –
Allmän Introduction Allmän Introduction Principerna.
Religionskunskap Lektion 1.
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
Del 2 – de österländska religionerna
Protestantism, ortodoxi och katolicism
Buddhism Buddhas lära.
Vetenskap & Religion.
FRANSKKLASSICISM.
Världens största religion
Religion?.
Kristendomen Rehab & Anna.
Hinduism Kastsystemet.
Romantiken 1800-talet.
Hinduismen och Buddhismen
VEM ÄR JAG?.
RETORIK OCH POLITIK -en kort historisk bakgrund Göran O:son Waltå.
Herder Morag (Polen) Studerade teologi, filosofi och litteratur i Königsberg (Kaliningrad) Arbetade i Riga.
Etik – vad är det? Grundläggande problem och modeller med utgångspunkt i Inledning till etiken.
Politik och revolution. Begrepp Egendom (Locke)—att äga sig själv, sitt arbete, arbetetsresultat Individualism - staten ska skydda individernas intressen.
Livsåskådningar - hur människor beskriver och tolkar livet
Davos 1929 Ernst Cassirer Martin Heidegger Varat och tiden
Hegel Fichte, Schelling.
Abrahamitiska världsreligionerna
Världsbild, Gudssyn och liv
INRE HELANDE - Förlåtelse
Plan International Barn på Flykt – Mitt Nya Hem.
Vetenskap & Religion.
HINDUISM.
Frågor om kunskap och existens
En historisk överblick
Psykologins historiska framväxt
Evangeliets kraft 1.
Är det något speciellt med oss?
Att vara kristen – vad är det?
Med betoning på Kina, Upplysningstiden och Franska revolutionen.
KANT.
Rationalismen 1600-talet.
Senantik levnadskonst
sanátana dharma – den eviga läran
Ideologin om Individens frihet
ISLAM Gud och Människa.
Jesus uppståndelse från det döda
Religionskunskap Lektion 2.
Etisk betingad stress - samvetsstress uppstår när
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
Presentationens avskrift:

Skepticism, romersk stoicism, nyplatonism Senantiken Skepticism, romersk stoicism, nyplatonism

Skepticism Pyrrhon, Karneades - inga varseblivningar är absolut säkra - ingen objektiv kunskap; det sannolika - ”epoche”—”suspension av omdömet” - ”ataraxi”--sinneslugn

Cicero Naturrättstanken: - världsförnuft  mänskligt förnuft - de mänskliga lagarna – en del av den eviga lagen - likhet mellan människor (lika inför lagen men inte i verkligheten) - okränkbara, medfödda rättigheter Kosmopolitisk solidaritet och humanitet

Nyplatonism Plotinos (200-talet e Kr) Det Ena (det högsta: det goda; oåtkomligt för förnuftet; inte delbart, inte föränderligt, etc) - emanationer: förnuftet, (världs)själen, individuella själar Materia: det ondas princip

Kristendom Människosyn Auktoritet Förnuftets betydelse

Augustinus Manikeist Nyplatonist Kristen Syntes (platonism/kristendom)

Människosyn Säkra kunskaper om människans inre Introspektion  säkrare kunskap än sinneserfarenheter Arvsynden Nåden Predestinationen Kroppen: säte för det syndiga Själen: det gudomliga i människan

Världssyn Gudsstaten och den världsliga staten Avståndstagande från Cicero Teologiskt och politiskt tänkande Frälsning

Föregångare? Tiden—evig Tanke och existens (Descartes?) Introspektion (Freud?) Självbiografi