Samverkan i missbrukar- och beroendevården Stockholms läns landsting och länets kommuner har antagit följande gemensamma policy för samverkan i missbrukar- och beroendevården i länet. Policyn ska ligga till grund för både övergripande och lokal samverkan och för lokala överenskommelser mellan kommuner och sjukvårdsområden. Syftet är att forma och förstärka konkret samverkan på lokal nivå med särskild inriktning på de tyngre missbrukarna. Från KSL Policydokument

Narkotikarelaterad dödlighet, Förändring (2002-2004) jämfört med (1997-1999) i procent

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin och primärvården Olika behandlingstraditioner och ofta personberoende Sjukvård – socialtjänst på olika håll Tillnyktring – avgiftning – behandling – uppföljning – olika vårdverksamheter i olika enheter och organisationer Ca ¾ av resurserna i beroendevården utgjordes av slutenvård Flera utredningar genomfördes under 1990-talet för att se över effekterna av tidigare insatser Självlärda profession Hög andel vakanser fra utbildningsnivån och forskningsaktivitet lägre än allmänpsykiatrikern hos läkare

Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård Av patienterna inom den specialiserade beroendevården i Stockholm 2001 var 30 % även vårdade inom psykiatrin samma år och 50 % under de senaste 5 åren.

Inventering av 6000 missbrukare i Stockholms socialtjänst 1999 Ca 35 % hemlösa 30 % ”psykiskt störda” (13 % både/och) Hos narkomaner, metadonpatienter, alkoholister på Behandlingshem har man funnit psykisk störning vid inventeringar hos ca 60 %

Förekomst av psykiatrisk problematik bland missbrukare. Från en kartläggning av socialtjänstens klientel: Behov av psykiatrisk omvårdnad och/eller behandling 32 % Behov av ytterligare psykiatrisk utredning 19 % Behov av neuropsykiatrisk utredning 15 % Medicinering med någon typ av psykofarmaka 28 %

Några resultat från undersökningen ”Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling” från Robin Room m.fl n=1865 varav 942 från sjukvårdens beroendevård i Stockholm och 837 från Socialtjänstens missbrukarvård. Typ av hjälp som patienter/klienter vill ha, % fördelning inom respektive grupp Total Samtalsbehandling vid exempelvis relationsproblem, aggressionsträning m.m. 64 Samtalsbehandling med inriktning på alkohol/drogproblem 63 Praktisk hjälp/stöd – boende, ekonomi 59 Metadon underhållsbehandling 12 Andra mediciner 38 Avgiftning 32 Behandling för kroppsproblem 31 Andel som tror att de ska få den hjälp de vill ha 70

Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Ekonomi, försörjning Social psykiatri Familj Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri Primärvård Specialiserad beroendevård

Lokala avtal Lokala avtal bör upprättas mellan respektive kommun, sjukvårdsstyrelse och beroendecentrum. I förekommande fall ingår också lokal psykiatri och primärvård i avtalet. Varje kommun och sjukvårdsområde planerar gemensamt med utgångspunkt från lokala behov och förutsättningar och inrättar därefter lokala integrerade enheter. Kommunen ska svara för socialtjänstens kostnader och sjukvårdsområdet för hälso- och sjukvårdens andel. De gemensamma kostnaderna - lokaler, administration etc - fördelas efter överenskommelse. Verksamheten ska ledas gemensamt. Från KSL Policydokument

5 – 2 - 1 sjukvårdsområden 26 kommuner 21-18 -14 stadsdelar Frivårdsområden Polisdistrikt

Organisation Ett huvudalternativ är att landstingets beroendecentra och Kommunal missbrukarvård organiserar sig tillsammans. Andra alternativ kan vara att kommunal missbrukarvård och lokal psykiatri eller primärvård organiserar en eller flera enheter tillsammans. Oavsett i vilken form man organiserar de lokala mottagningarna ska den specialiserade beroendevården tillgodose mottagningarna den kompetens som de tunga missbrukarna behöver. Från KSL Policydokument

Lokal integrerad mottagning Kvalificerad resurs för en eller flera kommuner eller stadsdelar för alkohol-, tablett- och narkotikamissbrukare Samlokalisering med lokal socialtjänst eftersträvas Bjuda in Psykiatri, Rättspsykiatri, Kriminalvård och Primärvård

Organisatoriska principer Vård i samverkan Lätt att få kvalificerad vård – ta bort ?? Minskad kostnad

Olika behovsgrupper utifrån patienterna inom Beroendecentrum Stockholm Alkohol 2/3 Narkotika 1/3 Läkemedel 3 % Kriminalvård/rättspsykiatri 4 % Metadon/Subutex 8 % Dubbeldiagnoser 40-80 % Personlighetsstörningar Neuropsykiatri Affektiva diagnoser Psykosdiagnoser Komplexa vårdbehov 0,8 % av befolkningen Hemlösa ~ 4 % Unga Kvinnor 1/3 Gravida Psykoterapi 2 %

Dimensioner i behandling och organisation Specialiserad kompetens Generell kompetens Isolerade insatser Integrerade insatser Hög personlig funktionsnivå Låg personlig funktionsnivå

Behandling och omvårdnad på olika psykosociala funktionsnivåer Riskbruk Primärvård Bio feedback Kort samtal Integrerade behandlingsinsatser Isolerade insatser Specialiserad beroendevård/psykiatri Psykosocialt behandlingsarbete Komplexa vårdbehov

Kostnader för beroendevården SLL 1998 Unika pat 13 474 Kostnad/UP tkr 33,90

Akutmottagningarna i Stockholm BAS och MBAB 52 % lever ensamma 22 % hemlösa 44 % arbetslösa/pensionerade 61 % sjukhusvård sista året minst 1 gång 42 % sjukhusvård sista året 2 gånger 15 % sjukhusvårdade inom beroende/missbruk 9 % inom psykiatrisk vård Ett mycket litet antal tar en stor del av resurserna

Beroendevård i Stockholms län Akutslutenvården – TNE – akutmottagning/intag - akutmottagning och lokala öppenvården i samma beslutsorganisation Några högspecialiserade program: LARO TUB Kvinnor – gravida Maria ungdom Frivård – ITOK Rättspsykiatrisk öppenvård Utvecklingsprogram

Personal Specialistläkare i beroendevård/psykiatri – behärskar hela vårdkedjan kompetensmässigt och delegering Sjuksköterska med vidareutbildning i beroendevård/psykiatri Casemanager (mentalskötare, socionom eller motsvarande med terapiutbildning och CM-utbildning) Psykologtillgång för utredning/diagnostik Psykoterapeuter

Beroendevård i Stockholms län Egen utbildning och kompetensstöd för öppen- och slutenvård, högspecialiserad vård och lokal vård OBS! Det saknas fortfarande en samhällsbaserad utbildningsstruktur för beroende- och beroendevården i Sverige

Procent till öppenvård inom 5 dagar Andel utskrivna från Beroendecentrum Stockholms akut och avdelningar som besökt öppenvårdsmottagning i beroendevården inom 5 dagar efter någon utskrivning År Procent till öppenvård inom 5 dagar 1997 32.0 2001 49.4 2002 54.5 2003 59.4

Längre behandling i öppen vård minskar risken för svåra återfall bland svårt alkoholberoende patienter Andel i % med svåra återfall inom 1 år efter avslutad behandling 60 50 40 30 20 Veckor 1 2 3 4 - 6 > 6 Längd av behandling i öppenvård efter avgiftning på sjukhus

Svåra alkoholneurologiska komplikationer minskar när lokal beroendesjukvård samlokaliseras med socialtjänstens missbruksverksamhet Andel patienter som återintas med delirium, alkoholpsykos och epilepsi inom 90 dagar efter avgiftning (1997) Typ av mottagning som patienten hänvisades till samlokaliserad med socialtjänst 3,3 % ej samlokaliserad 10,4 %

Sthlms län jfr med hela riket 2000-2012 Minskad spridning över tid Narkotikarelaterade dödsfall enligt Narkotikaindex från DOR, per 100 000 inv. 15+, Sthlms län jfr med hela riket 2000-2012 Minskad spridning över tid www.can.se 28

Sthlms län jfr med hela riket 2000-2012 Alkoholrelaterade dödsfall enligt Alkoholindex från DOR 2000-2012, per 100 000 inv. 15+ Sthlms län jfr med hela riket 2000-2012 www.can.se 29

Kostnader för beroendevården SLL 1998 2001 2003 2004 Unika pat 13 474 15 477 19 217 19 947 Kostnad/UP tkr 33,90 30,35 30,44 30,11

Nya policyprogrammet