Nationella riktlinjer Metoder för beteendepåverkan

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
HÄLSA VÄLKOMMEN!.
Advertisements

Hälsolyftet och LSH-studien
Nationella screeningprogram
Om risk- och skyddsfaktorer
Beteendemedicinsk prevention och behandling i utbildningen
Mätning i hemmet med automatisk blodtrycksmätare
Straffteori.
VIKTIGT! TAG DETTA BUDSKAP PÅ ALLVAR!
December 2012 Förskrivnings- processen. 2 Bedöma behov av insatser Bedömning av hjälpmedelsbehov är en del av en habiliterings-, rehabiliterings- och.
Riskbedömning vid ändring i verksamheten
Långsiktig beteendeinriktad behandling för livsstilsförändringar
”Quality is everyone's responsibility”
Med hänsyn till de sju funktionernas dysfunktion
Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor
Införande i Landstinget Gävleborg
Är det väl använda pengar?
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Presentation av fokusrapporten: Prevention inom hälso- och sjukvården
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
1 Landstinget Blekinge - en behovsstyrd hälso- och sjukvård - Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Målet för.
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor Välkommen!
De nationella riktlinjerna: Vad innebär de för läkaren? Levnadsvanor och läkarrollen 2012 – Lars Jerdén Lars Weinehall.
Evidensbaserade metoder och Evidensbaserad praktik
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Thomas Davidson, Fil.dr. hälsoekonomi CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet Quality 2011, 15 september Hälsoekonomiska.
Medicinska kommittén 15 maj
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
SAMTAL OM ALKOHOL, TOBAK, FYSISK AKTIVITET OCH MATVANOR
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Regeringens proposition 2005/06:50 Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar Smittskydd Halland
Spångas EHT-plan en elevhälsoplan efter de nya Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Kapitel 4 Hälsofrämjande arbete
Stöd till införandet av nationella riktlinjer om sjukdoms- förebyggande metoder Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Designstöd Daniel Fällman Institutionen för informatik Umeå universitet Design och utvärdering, 5 poäng.
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Regeringsuppdraget Länsstyrelsernas tillsyn: Granskning av handläggning och dokumentation Granskning av anmälningar Särskild tillsyn av alla HVB Tillsyn.
Quality 2011 Nationella riktlinjer för vuxentandvård 15 september 2011
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder TOBAK Agneta Hjalmarson leg.psykolog, docent Mottagningen för tobaksavvänjning Sahlgrenska.
Kunskapsseminarium 9 november 2010 Ullevi, Göteborg
Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens.
Barnets rättigheter i nya patientlagen
SBU-rapport Luckor i kunskapen om barn- och ungdomstandvård – fluor enda säkra metoden.
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
1 WHO:s ramkonvention för tobakskontroll - Tobakskonventionen Syftet är att skydda nuvarande och framtida generationer från de förödande hälsomässiga,
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare. Vad ska vi göra? 2 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Införa ÄBIC (Äldres behov i centrum). ÄBIC är en nationell.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
Med avstamp i forskning mot evidensbaserad praktik Magnus Zingmark Leg arbetsterapeut Medicine doktor FoU-ansvarig Östersunds kommun.
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Kliniska Riktlinjer för Ångestsyndrom och Tvångssyndrom
Vägledning 5 steg för att följa Dataskyddsförordningen
Förbättringsområde: Förbättrade förutsättningar för goda levnadsvanor
Förändringsprocessen
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare.
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
Delat beslutsfattande och SIP
Träff 2 Välkommen!.
Somatisk hälsa och goda levnadsvanor i Region Jönköpings län
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Självstudier Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen.
Helén Kastemyr Hälsovalsenheten
Nätverksträff Vårdval Fysioterapi
Presentationens avskrift:

Nationella riktlinjer Metoder för beteendepåverkan maj 2011 www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer nils.oscarson@socialstyrelsen.se

Design a 1 134 b (examination every year) c d Screening High risk d Screening 3 373 12-year-olds Low risk (examination every other year) 2 239

Caries increment for individuals in program a, b, c and d, 1995-1999

Mean treatment time (in minutes) for individuals in program a, b, c, and d, 1995–1999.

kommentarer i daganteckning (ung person med karies). ”Lämnade ut en labframställd fluorgelskena förra gången men patienten vägrar att använda den då han tycker den smakar äckligt. Har informerat om att den faktiskt kostar en hel del att framställa men patienten verkar inte tycka att det spelar någon roll” (person med parodontit) ”pat har inte använt mellanrumsborstarna trots att jag sagt att hon ska använda dom varje dag”

sex blev sju metoder för beteendepåverkan karies sjukdomar i vävnader kring tänder och tandimplantat sjukdomar i tandpulpan och de periradikulära vävnaderna smärta och funktionsstörningar i mun, ansikte och käkar bett- och tandpositionsavvikelser total och partiell tandlöshet

Startskottet 10 maj! www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer Var sparsam med antibiotika Startskottet 10 maj! Använd effektiva metoder för patientundervisning Välj rätt ”pulpastrategi” vid behandling av djupa kariesskador www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer

Paradigmskifte Från Biomedicinskt perspektiv till Biopsykosocialt perspektiv psykologiska faktorer som påverkar personens kognition, känslor och motivation sociala faktorer, hur personen påverkas av familj, vänner och omgivning

I riktlinjerna lyfter vi tre nivåer Standardiserad rådgivning i cirka 5 minuter som innebär korta allmänna råd som inte är individuellt anpassade. Rådgivande samtal med eller utan uppföljning som innebär mer av ett samtal eller dialog med patienten och är mer individuellt anpassad än standardiserad rådgivning. Rådgivande samtal är tidsmässigt mer omfattande än standardiserad rådgivning. Beteendemedicinsk prevention och behandling innebär en strukturerad patientundervisning som i regel integreras med övrig behandling och har en uttalad teoribaserad grund. Åtgärden är ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivning, men behöver inte vara det. För att kunna genomföra åtgärden krävs speciell kompetens och utbildning

Personer med munrelaterad sjukdom – åtgärder med syfte att förändra beteenden

Åtgärd: Beteendemedicinsk prevention och behandling Rekommendation Motivering till rekommendation Tillståndet innebär att en person har behov av en intervention för att bevara sin orala hälsa, förebygga sjukdomar och/eller förhindra en fortsatt sjukdomsutveckling. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Beteendemedicinsk prevention och behandling med syfte att påverka munhygienvanor har en god effekt när det gäller att positivt påverka munhygienbeteenden och därmed den orala hälsan. Åtgärden har bättre effekt jämfört med rådgivande samtal med eller utan en särskild uppföljning. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Effekten av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

Rekommendationer om munrelaterad sjukdom och bristande munhygien Tandvården bör erbjuda personer med munrelaterad sjukdom, där bristande munhygien är en riskfaktor, en beteendemedicinsk prevention och behandling med syfte att förändra munhygienbeteende (prioritet 3) och i andra hand rådgivande samtal med särskild uppföljning (prioritet 4). Tandvården bör undvika att erbjuda personer med munrelaterad sjukdom, där bristande munhygien är en riskfaktor, enbart standardiserad rådgivning (prioritet 10).

Den sjukdom som en beteendeförändring syftar till att påverka. Den tandhygienist eller tandläkare som genomför patientundervisning enligt metoden bör ha kunskap och praktisk färdighet i: Den sjukdom som en beteendeförändring syftar till att påverka. Den metod som är lämplig för att på ett effektivt sätt kommunicera med patienten. De teorier och metoder som ligger till grund för att påverka människors beteenden

Ett lyckat införande Metoden Implementering Vad innebär metoden och vad innehåller den? Implementering Hur undervisar vi tandhygienister och tandläkare? pilot Hur utvärderar vi effekten? gemensamt projekt? I vilken omfattning provar vi metoden? breddinförande på sikt

Ta chansen Ha inte bråttom! Diskutera innehåll och lämplig arbetsprocess Bilda arbetsgrupp Bygg upp kunskaper successivt tillsammans! Utvärdera de olika stegen! Tillsammans?

Trevlig sommar

sex blev till sju Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder Metoder för beteendepåverkan