Lokal Pedagogisk Planering

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Beskriver vad eleven ska försöka uppnå
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 – Svenska
Skollagen 3 kap 3§ ”ska elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna.
Referat En sammanfattning.
Utifrån entreprenöriellt lärande
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Lärdomar från skolor med mer traditionellt undervisningsmönster
Betyg i årskurser där man ej haft undervisning i ett ämne
Skolstartspaketet Stats: snabbare, per år, pojke/flicka App för U
Källbystugans kvalitetsarbete
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Kursplan Kunskapskrav Bedömning Läroplan Skola 2011, K-dag 28 mars.
Förändringar i skolan En sammanfattning av de förändringar som påverkar er föräldrar Urban Åström Förvaltningschef BoU Lars Thorin Utvecklingsledare BoU.
Mål och betygskriterier
Utveckling av Kapellbacken 2013/2014
Omdömen, bedömning och betyg
HÖRA LÄSA MÅL KURS C SKRIVA PRATA.
Tema Feedback och hållbar utveckling Välkomna!
Lokal pedagogisk planering
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Eller formativt lärande…
Hur kan jag säja ord när jag inte ens kan alfabetet ännu?
Hur stärker vi rektors pedagogiska ledarskap
Läroplansarbete Träff med Ö-team Mål med dagen Öka förståelsen för det arbete vi gör med rektorer/förskolechefer och läroplanspiloter Öka.
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Nätverk No/Tk 25/ Välkomna!.
Hej och välkomna!.
Nya utvecklingssamtal
Kick Off 16 september 2014 Kl 8.30 Ankomstfika med macka
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Individuella utvecklingsplaner ska: - vara ett stöd för elevens lärande - innehålla omdömen om elevernas kunskapsutveckling - innehålla en planering av.
Den individuella utvecklingsplanen
Hovstaskolans styrdokument
Kontaktpersonsmöte 9/ Nätverket Bedömning med digitala verktyg Kommentarbanker Bedömningsmatriser & LPP Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Kvisthamraskolan Norrtälje F-6 skola ca. 260 elever
Minskad elevdokumentation Lagändring 19 nov 2013 Utvecklingssamtalet Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare.
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Läroplansträff Välkomna!.
Läroplansträff fritidshem
Förskoleklassen Torpshammar
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Individuella Utvecklingsplaner på Stordammen
Nätverk kursplanepiloter
Läroplansträff Välkomna!.
Bedömning för lärande En beskrivning av hur bedömning kan förstärka elevernas lärande Sammanfattning Christian Lundahls bok Bedömning för lärande 2011.
IUP INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANER.
Skriftliga omdömen och kommentarbanker
Dagens program Kunskapsprocesser, dokumentation och kvalitetssäkring
LGR 11 Innehåll 1. Skolans värdegrund och uppdrag
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Rektor/förskolechefens roll i införandet av ny läroplan
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Vilka är vi och vem är jag?
Hur kan vi förstå begreppet?
Caroline Hansson, Pilbäckskolan
Varför IUP och skriftliga omdömen? Varför ny läroplan?
© Steve Wretman & Helena Moreau
Läroplansnätverk skola Välkomna!. Dagordning Nyckelpersonernas uppdrag Kort återblick från studiedagen om bedömning den 20/8 Ca 9.30 fika Bedömning.
"Att tydliggöra kunskapskrav - arbete med källor och källkritik”
Att jobba språkutvecklande
Arbetet i Munkedal Vad har vi gjort? Arbete med betyg och bedömningsfrågor i samarbete med V8- kommunerna. ”Röda tråden”-träffar terminsvis, sv – ma –
Välkomna till styrd helpdesk: Lek
Föreläsning Svenska II
Förändringar i skolan En sammanfattning av de förändringar som påverkar er föräldrar Urban Åström Förvaltningschef BoU Lars Thorin Utvecklingsledare BoU.
Kontaktpersoner Bedömning & Betyg
Betyg i moderna språk nu redan i år 6
BFL, allmänna råden, gröna matriser
Presentationens avskrift:

Lokal Pedagogisk Planering Utvecklingsprojektet Bedömning & Betyg Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad

Idag… Feedback Skolverket remiss lursplaner Vad är en lokal pedagogisk planering (LPP) och hur hänger den ihop med bedömning och skriftliga omdömen? Projektet BLiPP och Stockholm Assessment Bank Analysera LPP Hur ser arbetet på skolorna ut? Hur kan Utbf stödja detta arbete?

Lokal Pedagogisk Planering – relation till skriftliga omdömen ”De skriftliga omdömena ska innehålla en beskrivning av elevens kunskaper i förhållande till den pedagogiska planeringen och de nationella målen” (Allmänna råden)

LPP och Skolwebb

Lokal Pedagogisk Planering ”En lokal pedagogisk planering utgår från att lärare tolkar och identifierar vilka kunskaper som eleverna ska utveckla enligt målen i läroplan och kursplaner. Planeringen kan gälla t.ex. en årskurs eller ett arbetsområde. Den tydliggör kopplingen mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande och stödjer elevernas utveckling mot de nationella målen.” (IUP-processen)

”En lokal pedagogisk planering innebär att man som lärare konkretiserar mål att sträva mot till undervisning. I planeringen framgår det även vilket stoff som används för att eleverna ska utvecklas mot de mål som satts upp. Lärarens bedömning av elevernas kunskapsutveckling utgår från denna planering. Detta innebär att den även innehåller vad som kommer att bedömas i elevernas arbeten.” ”I en pedagogisk planering bör det alltså finnas en tydlig koppling mellan undervisning, mål och bedömning. Eleven men även vårdnadshavare bör kunna förstå och se en tydlig koppling mellan det som sker i klassrummet, de konkretiserade målen samt vad lärare bedömer.” (Att skriva skriftliga omdömen)

En pedagogisk planering kan läggas upp så här och innehålla följande delar: 1. De mål att sträva mot som läraren har utgått från. 2. Hur läraren har konkretiserat dessa för att passa den åldersgrupp/de elever som undervisningen avser. 3. Vad läraren kommer att bedöma i elevernas arbete och hur bedömningen kommer att gå till. 4. Vilket innehåll och vilka arbetssätt och arbetsformer eleverna ska arbeta med för att de ska kunna utveckla de förmågor som är beskrivna i mål att sträva mot och i bedömningens inriktning samt vad undervisningen ska handla om.

Strävansmål Läroplansmål De mål att sträva mot som läraren har utgått från. Strävansmål Läroplansmål En planering, t.ex. en temaplanering, kan även innehålla flera ämnen men det bör då framgå vilka mål att sträva mot man utgått ifrån i respektive ämne samt vad som kommer att bedömas ämnesvis.

Hur läraren har konkretiserat dessa för att passa den åldersgrupp/de elever som undervisningen avser. Anpassa till årskursen och beskriv så att eleven förstår målen och vad de förväntas att lära. Ex. Öva på att prata med dina klasskamrater om en text Utvecklar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor som texter med olika syften väcker samt stimuleras till att reflektera och värdera

Vad läraren kommer att bedöma i elevernas arbete och hur bedömningen kommer att gå till. (1) ”Bedömningens inriktning och mål att uppnå liksom betygskriterierna är utgångspunkter för bedömningen och betygsättningen av elevernas kunskaper.” ”Mål att uppnå är inte tänkta att användas som planeringsunderlag. De beskriver den miniminivå av kunskaper som skolan ansvarar för att eleverna ska utveckla. Mål att sträva mot visar vilka mål som undervisningen ska inriktas mot. Bedömningens inriktning förtydligar vilka olika kunskapskvaliteter och förmågor som eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen samt vad som ska bedömas inom de olika ämnena. Samma förmåga kan återkomma i flera olika ämnen. Bedömningens inriktning gäller för alla årskurser och anger inga nivåer.” (IUP-processen)

Vad läraren kommer att bedöma i elevernas arbete och hur bedömningen kommer att gå till. (2) ”Eleverna bör alltid känna till vad som kommer att bedömas i deras arbeten innan arbetet startar. Att veta vad som bedöms kommer att påverka deras sätt att lära. En synliggjord bedömning kommer även att tala om för eleverna vad som räknas som viktiga kunskaper och förmågor.” (IUP-processen) För att hjälpa eleverna att första vad som är viktigt och för att urskilja olika kvaliteter kan man arbeta med bedömningsmatriser eller andra beskrivningar som förtydligar detta, gärna i kombination med autentiska elevexempel.

Ex. matris ”Det var en gång…” Samtal Säger något om handlingen i liten grupp. Framför en åsikt om sagan och motiverar. Återberättar sagan med egna ord och kan berätta sagans budskap. Planering Gör en planering med stöd av pedagog. Gör en egen planering men behöver hjälp med detaljerna. Gör en egen planering där de flesta typiska sagodrag finns med. Sagostruktur och skrivande Sagan innehåller något som är typiskt för sagan samt början, mitten och slut. Sagan innehåller flera typiska sagodrag. Sagan följer planeringen i stora drag. Sagan innehåller ett tydligt budskap och följer planeringen. Slutkommentar: Träna på:

Hur utmanar jag alla elever? Vilket innehåll och vilka arbetssätt och arbetsformer eleverna ska arbeta med för att de ska kunna utveckla de förmågor som är beskrivna i mål att sträva mot och i bedömningens inriktning samt vad undervisningen ska handla om. Hur ska jag som lärare organisera undervisningen så att eleverna når målen i så stor utsträckning som möjligt? Hur utmanar jag alla elever? Hänsyn till den närmaste utvecklingszonen? LEARNING ZONE PRACTICE ZONE

Om projektet BLiPP: bedömning och lokala pedagogiska planeringar Träff 1 Introduktions-föreläsning & arbete i ämnesgrupper Lärarna arbetar med sitt material med eleverna. Till träff 2: lärarna tar med insamlat bedömningsunderlag, reflektioner från arbetet med LPP och ev. förslag på modifieringar av LPP och matris. Träff 2 Genomgång och arbete i grupperna Grupperna får feedback på sitt material. Några lärare arbetar ev. med sitt utvecklade material med eleverna. Träff 3 Sammanställning av materialet (LPP, matris, lärarinstruktion och bedömda elevexempel) Det färdiga materialet läggs ut i ”Stockholm Assessment Bank”

Diskutera planeringarna i grupper, tag hjälp av checklistan

Från planering till skriftliga omdömen (Grundskoletidningen)

Finns det någon mall för hur en LPP ska se ut?

Skicka gärna in egna exempel på LPP, gärna med en lärarinstruktion och om möjligt med bedömda elevexempel. Skicka till: bedomning-utbildning@utbildning.stockholm.se

Nästa träffar… 22 mars 15-17 Bolinders 5 maj 15-17 Bolinders

Frågor?