Ryska språket – bakgrund och utveckling Föreläsning den 26 oktober 2011

Ryska och svenska är besläktade språk. Men hur? Historisk (diakron) lingvistik studerar hur språk förändras över tiden Synkron lingvistik studerar språk vid en given tidpunkt Språktypologisk forskning studerar likheter och skillnader mellan språk oavsett släktskap (hur många språk i världen har ord för både ”hon” och ”han”?)

Varför förändrar sig språk? Ungdomar som profilerar sig Påverkan från grannar som talar andra språk Flera språk talas inom samma område, påverkan sinsemellan Inflytelserika personer som har ett speciellt sätt att tala I regel verkar språken gå från mera komplicerade till enklare system

Språklikhet kan bero på Arv Lån Onomatopoetiska ord ”Lallord” slump

Arv Exempel Svenska: bror, syster, mjölk, tre, bära, bäver, äta, måne, mörker, gård Ryska: brat, sestra, moloko, tri, brat’, bobr, jest’, mesjats, mrak, gorod Engelska: brother, sister, milk, three, bear etc

Arvet manifesterar sig även i morfologi och ordbildning Svenska: i andanom, parisisk, asynja Ryska: po delom, parizjskij, bojarynja

Språklikhet kan också bero på… Lån Exempel I svenskan: holme, Helge, Helga, gräns, torg, tolk, vodka, sputnik, telefon, revolution I ryskan: cholm, Oleg, Olga, granitsa (gran’), torg, tolk, telefon, revoljutsija

Eller på Barnspråk (”Lallwörter”) Exempel mamma, pappa, dadda, tata

Eller på ljudhärmning Onomatopoetiska ord Exempel Svenska: susa, vissla, viska, kvacka Ryska: sjumet’, svistet’, sjeptat’, kvakat’

Eller på – slumpen Småland/ Smolensk

Språkfamiljer

Indoeuropeiska språk

Indoeuropeiska språkgrupper och språk i Europa Germanska språk Romanska språk Slaviska språk Baltiska språk Keltiska språk Grekiska Albanska

… och i Asien Hindi Urdu Persiska Tadzjikiska Kurdiska Romanes

Utdöda indoeuropeiska språk Hettitiska Frygiska Trakiska Sanskrit

Urindoeuropeiska Talades ca 7000 – 3 500 år f Kr, kanske på stäpperna norr om Svarta havet Man försöker rekonstruera urspråket genom att studera – nu levande språk, även dialekter – gamla skrifter, däribland även minnesmärken av utdöda språk

Schleichers fabel från 1868 På en kulle [stod] ett får utan ull [och] såg hästar – en drog en tung vagn, en ett stort lass och en bar snabbt en man. Då sade fåret till hästarna: ”Det smärtar mitt hjärta att se en man driva hästar.” Då sade hästarna: ”Lyssna, får, det smärtar våra hjärtan att se en man, en härskare, göra sig en varm klädnad av fårull, när fåret inte har någon ull.” När fåret hörde detta flydde det ut över fältet.

Tidig dialektskillnad i indoeuropeiska språk *khtom ”hundra” Kentumspråk – velaren bevaras. Sv ”hundra” Satemspråk – velaren övergår till en sibilant. Ry. ”sto” Jfr sv björk, korn ry berjoza, zerno

Utveckling till dagens slaviska språk (ungefär 17 stycken) Urindoeuropeiska (7000 – 3500 f Kr) Balto-slaviska språk Slaviska språk (fr ca 500 f Kr) Östslaviska, västslaviska, sydslaviska (ca 800 e Kr) Östslaviska: ryska, ukrainska, vitryska, rutenska Västslaviska: polska, tjeckiska, slovakiska, sorbiska, kasjubiska, rusinska Sydslaviska: bulgariska, serbiska, kroatiska, bosniska, slovenska, makedonska, kyrkoslaviska, montenegrinska

Konstantin och Methodios Två bröder som i mitten av 800-talet på den östromerske kejsarens uppdrag började missionera i Mähren. De översatte de viktigaste gudstjänsttexterna till slaviska. Bröderna var födda i Thessaloniki och talade traktens makedonska dialekt. Deras slaviska skriftspråk är starkt påverkat av grekisk syntax. Konstantin vigdes till munk på sin dödsbädd och fick då namnet Kyrillos.

Slavernas äldsta skriftspråk skrevs med det glagolitiska alfabetet (800-talet)

Brödernas lärjungar skapade det kyrilliska alfabetet (kring 900)

Vilka folk använder idag det kyrilliska alfabetet?

Vilka folk använder idag det kyrilliska alfabetet? De ortodoxa folken, t ex ryssar, bulgarer, serber, ukrainare, vitryssar En del tidigare sovjetfolk som fick sitt skriftspråk först efter 1917

Kyrkoslaviska Ett konstspråk, skapat av Kyrillos och Methodios Bygger på den makedonska dialekt som bröderna talade (kyrkslaviskan är alltså ett sydslaviskt språk) Påverkat av grekiskan i syntax och ordbildning Kunde användas över hela det slaviska språkområdet

Kyrkoslaviskan i det ryska riket Kom till det ryska riket i samband med kristnandet 988 Kulturens språk ända fram till 1600-talet I det medeltida ryska riket rådde diglossi På 1600-talet började diglossin ersättas av tvåspråkighet

Ostromirevangeliet 1065

Några viktiga skillnader mellan ryska och kyrkoslaviska Kyrkoslaviska: Flera tempus för förfluten tid Krånglig syntax Omkastning av ljud i vissa ord, t ex *gord > ksl grad, sv gård; ksl glas, sv hals Ryska: Ett tempus för förfluten tid Pleofoni i vissa ord, t ex *gord > gorod, sv hals, ry golos

Ryskan starkt påverkad av kyrkoslaviskan Både ”gorod” och ”grad” finns i språket Novgorod, Ivangorod, Leningrad, Stalingrad golos – glas golos = röst glas i sammansättningar (abstrakta begrepp) glasnost’ = offentlighet, öppenhet

Texter på fornryska Lagtexter (Russkaja pravda) Texter från storfurstens kansli Det administrativa språket näverbrev

I Novgorod har man hittat över 1000 näverbrev (www.gramoty.ru)

Näverbrev nr 9

Näverbrev nr 9, slutet av 1100-talet "Från Gostiata till Vasilij. Det som min far gav mig och släkten sköt till, det behåller han. Nu tar han sig en ny hustru, men mig vill han inte ge någonting. Han har jagat bort mig, och tar annan till hustru. Kom hit är du snäll!"

Pojken Onfime

Heinrich Wilhelm Ludolf Grammatica russica 1696

Prosten Avvakums levnadsbeskrivning

Kosjkins parlör från 1690-talet

Peter den stores grazjdanka

Kyrkliga böcker skrevs med det gamla bokstäverna

Språkstrider 1600- och 1700-talen kännetecknas av språkstrider. Vilken grund ska läggas för det nya litteraturspråket? Kyrkoslaviskan? Det talade språket i salongerna i Moskva och Petersburg? Kring år 1800 strid mellan arkaisterna och karamzinisterna.

Aleksandr Pusjkin (1799-1837)

Lånord Fram till 1600-talet från kyrkoslaviskan På 1700-talet från tyskan och holländskan (handel, sjöfart, administration, ”farvater”, ”Sankt Peterburg”) Slutet av 1700-talet franska (hovlivet, kulturen, fransk påverkan på syntaxen) 1900-talet sovjetismer (politik, adminstration, ideologi, t ex ”politruk”, ”komsomol”, ”SSSR”

Idag Lånord från angloamerikansk engelska (ekonomi, näringsliv, datortermer, modeord etc T ex marketing, vikend, killer, dajdzjest, sponsor, brejn-drejn, nou-chau, imidzj sponsirovat’, imidzjmejkerstvo Gamla ord och uttryck återupplivas: duma, komersant (комерсантъ), ”manna från himlen”