Centre for Research Ethics & Bioethics När det inte längre finns en bot - palliativmedicin inom barnonkologin Li Jalmsell, Doktorand i palliativ barnmedicin.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Palliativ vård av barn Rom november 2012
Advertisements

Palliativ sedering Bertil Axelsson
Läggdags - Om sömn hos barn med funktionshinder
FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Mellan äldreomsorg och psykiatri
Fler äldre med högre krav - kan primärvården möta behoven?
Socialdepartementet Framtidens patientsäkerhet Nya utmaningar med nya vårdformer och flera aktörer.
Lars Joelsson, överläkare Karin Dahlin, socialpedagog PBU Luleå/Boden
Rökfria skolgårdar - när når vi dit?
Beslut om liv och död har alltid varit en del av läkaryrket
Skolbarn i sex till tolv årsålder behöver tio till elva timmars sömn.
Beroende och den växande hjärnan
Förkylning 95% av alla förkylningar orsakas av virus
Hjärtsvikt Patienters syn på livskvalitet vid livets slutskede
AT-undervisning - Undernäring
Ursula Scheibling Medicinsk ansvarig läkare
Oro för infektionssjukdom i barnfamiljer En populationsbaserad studie i Dalarna och Småland Christer Petersson Distriktsläkare Växjö STRAMA. Hotel Arlandia.
palliativ medicin, pediatrik, geriatrik, infektion etc
Palliativregistrets värdegrund
Svenska palliativregistret Anita Ottosson.
Depression vid hjärtsvikt Vanligt, farligt, behandlingsbart?
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
När balansen mellan kropp och själ är ur fas hos barn och ungdomar
Bättre liv för våra äldre
Temat för dagen: HOPP! Ingen människa kan leva i hopplöshet!
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Rehabiliteringsgarantin
Centre for Research Ethics & Bioethics Risker - en nödvändig del av det goda vi söker Mats Hansson.
Alkohol/droger och psykisk hälsa
Svenska palliativregistret
Specialiserad och allmän palliativ vård – vad är skillnaden?
Agneta Hellne Anhöriga kastas många gånger brutalt mellan glädje och den yttersta förtvivlan.
Prevention och behandling av undernäring i hemsjukvården Kvalitets och utvecklingsarbete i Stockholms läns landsting Sonja Modin, allmänläkare Centrum.
Onkologi Mikael Holst. Först normal utveckling av ett organ.
Palliativregistrets värdegrund
MYELOM o SYMTOM Lotta Billgert Kontaktsjuksköterska
Kunskapscentrum för barnhälsovård Barn som anhöriga
Betydelsen av processorientering - Hur kan vi tillsammans med patienten utveckla vårt sätt att tänka och agera! Linköping 18 maj 2010 Regionala gruppen.
Inger James Örebro universitet. Fyra delstudier Hur familj, närstående, vårdpersonal skapar kunskap och förståelse i svåra komplexa situationer då liv.
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC
Avgränsningar: vård i livets slutskede, barn,
Kartläggning av Palliativa vårdenheter i Stockholms län och på Gotland 2009 Onkolgiskt Centrum, Stockhom-Gotland Christel Hedman Susanne Lind Kamilla Krawiec.
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Stundande natten.
Svenska Palliativregistret
Barn, hälsa och föräldrar - underlag till en nationell strategi för föräldrastöd 30 min - 15 bilder Sven Bremberg.
Linnea projektet 2014 Förändringsarbete i Palliativvård Björk Maria Carlsson Helena Liljegren Gunilla.
Palliativ vård och samordning
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
NADA & Öronakupunktur RFHL Göteborg.
Sjukdomar och besvär.
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Överläkare, Med dr Palliativa sektionen och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem FoUU-ansvarig Svenska Palliativregistret.
Beardslees familjeintervention Lisa Wallander Linusson
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016.
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
1 Suicidprevention Äldres säkerhet, Karlstad Jan Beskow Center för Kognitiv Psykoterapi Västsvenska Nätverket för Suicidprevention.
Anders Ryberg Fil. dr. Leg. apotekare
ATT LEVA MED EN INDRAGEN HÖFTPROTES
Befolkningsprognos – färre ska försörja fler
Måste man vara ledsen när man är äldre?
STRUKTURERAD SYMTOMSKATTNING SYMTOMSKATTNINGSINSTRUMENT
Andnöd Subjektiv upplevelse av obehag i samband med andning Fysiologi
TF-KBT impact of the trauma narrative and treatment length (2011) Deblinger et al
Vilken vård får cancerpatienter i livets slutskede och var dör de
Depression hos barn och ungdomar
Att stärka mödrars välbefinnande under babyns första år
Presentationens avskrift:

Centre for Research Ethics & Bioethics När det inte längre finns en bot - palliativmedicin inom barnonkologin Li Jalmsell, Doktorand i palliativ barnmedicin & bioetik ST-läkare onkologi

Centre for Research Ethics & Bioethics Ca 300 barn får en cancerdiagnos i Sverige årligen De flesta barn som diagnosticeras med en tumörsjukdom har en chans till bot Majoriteten av barnen botas Behandlingen har ofta en botande inriktning från start

Centre for Research Ethics & Bioethics

Ca vart 4:e barn med cancer dör i sin sjukdom Palliativ vård involverar hela familjen!

Centre for Research Ethics & Bioethics Finns en punkt när vården övergår från botande till icke-botande? Journalgransknings-studie 95 barn som avled i cancer Nationell studie

Centre for Research Ethics & Bioethics Brytpunkt? När finns det dokumenterat i journalen att ett barn inte längre är botbart?

Centre for Research Ethics & Bioethics Kurativ / Palliativ vård 12 barn behandlades fortfarande med en kurativ intention vid död 83 barn var identifierade som inte längre botbara vid död

Centre for Research Ethics & Bioethics Barn i palliativ vård (n=83)

Centre for Research Ethics & Bioethics Palliativ fas Kortare än 1 dygn – över 4 år Median tid ca 2 månader Barn med hematologiska sjukdomar – ofta kortare palliativ fas Barn med hjärntumörer – ofta längre palliativ fas

Centre for Research Ethics & Bioethics Dödsplats 40 barn avled på sjukhus (46%) 37 barn avled hemma (45%) För att bedriva vård i hemmet krävdes stöd från hemsjukvården.

Centre for Research Ethics & Bioethics Enkät med föräldrar som mist ett barn i cancer Nationell studie 449 föräldrar med ett barn som dog I cancer

Centre for Research Ethics & Bioethics Vilka symtom påverkar barn som dör i cancer mest, i livets slut? Finns det ett samband mellan vilka symtom som besvärat barnet och föräldrarnas välbefinnande på sikt?

Centre for Research Ethics & Bioethics 19 olika symtom

Centre for Research Ethics & Bioethics

Symtom med störst påverkan Kroppslig orkeslöshet Minskad rörlighet Smärta Sänkt aptit

Centre for Research Ethics & Bioethics Finns det ett samband mellan vilka symtom som besvärat barnet och föräldrarnas välbefinnande på sikt?

Centre for Research Ethics & Bioethics

Ångest smittar…! Depression Ångest Störd sömn av ångest alt smärta Urinvägsproblem Föräldrar vars barn besvärades mycket av oro/ångest innan sin död har en ökad risk för ångest på lång sikt!

Centre for Research Ethics & Bioethics Utmaningar inom barnpalliation! Palliativ vård inkluderar hela familjen! Även barn dör. Vilken vård vill vi kunna erbjuda och var? Med kort palliativ fas krävs flexibla snabba lösningar.

Centre for Research Ethics & Bioethics Tack