Arbetsmarknadsrapport 2013

Arbetsmarknadsrapport 2013 _______________________________________ Kapitel 1: Arbetsförmedlingens verksamhet Kapitel 2: Utvecklingen på arbetsmarknaden (SCB) Kapitel 3: Hur påverkar Arbetsförmedlingen arbetsmarknadens funktionssätt?

Arbetsmarknaden 2012 (enligt SCB:s statistik) ________________________________________ Arbetskraftsutbudet Antalet och andelen personer i arbetskraften ökade ngt Andelen sysselsatta ökade marginellt Andelen arbetslösa ökade marginellt Andelen långtidsarbetslösa fortsatte att minska Små förändringar jämfört med föregående år

Arbetskraftsefterfrågan Arbetsmarknaden 2012 (enligt SCB:s statistik) ________________________________________ Arbetskraftsefterfrågan Antalet anställda plus vakanser kvar på hög nivå Antalet nyanställningar minskade ngt (gäller nytillträdande, inte de som bytte jobb) Antalet sysselsatta som omfattades varsel ökade i sept.-nov. (inte påverkat arbetslösheten nämnvärt)

Arbetslösa och programdeltagare i utsatta grupper fortsätter att öka ______________________________________ Utsatta grupper: personer med lägre utbildning, utomeuropeiskt födda, äldre och/eller en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Förmedlingsverksamhet __________________________________ Inskrivna vid Arbetsförmedlingen: AF:s kontakter (personliga besök) med inskrivna ökade i slutet av året Andelen som har en handlingsplan inom 1, 5 resp. 30 dagar ökade kraftigt Sökaktiviteten: - nedlagd tid på att söka jobb ung. som förut - antal sökta jobb har ökat Cirka 26 procent av de som fått jobb har fått information eller annan hjälp från Arbetsförmedlingen som lett till jobb

Antalet kontakter (personliga besök) ökade i slutet av året ________________________________________

Sökaktiviteten (sökta jobb) ökade något under 2012 ________________________________________

Program ges till arbetssökande med sämst jobbchanser _______________________________________________ Nyinskrivna (inflödet jan-juni 2012) som påbörjat program inom 0-13 v. samt 14-26 v.

Uppföljningar och effekter av program ___________________________________ Uppföljningar av program visar att andelen som var i arbete efter 180 dagar 2012 uppgick till: Praktik Arbetsmarknads- utbildning Start av närings- verksamhet 40,8 % 34,5 % 84,8 % När vi studerar effekter av program undersöker vi om program ökar/minskat möjligheterna för deltagare att få ett arbete (med eller utan stöd) (här jämförs deltagare i program med en jämförelsegrupp och det är skillnaden mellan grupperna som är intressant)

Effekter av Arbetspraktik på utflödet till jobb ___________________________________

Effekterna av Arbetsmarknadsutbildning har minskat ________________________________

Effekter av Arbetsmarknadsutbildning baserat på sysselsättningsstatus enligt SCB _________________________________________

Effekterna av Stöd till start av näringsverksamhet fortsatt höga ________________________________________

Jobbchansen – utflödet till jobb _____________________________________ Ökat något under 2012 – fortfarande på en lägre nivå Svag utveckling på arbetsmarknaden Allt fler av de inskrivna står längre ifrån arbetsmarknaden (nya uppdrag samt förändringar i socialförsäkringssystemet) Stora skillnader i utflöde till jobb mht: - ålder, - födelseland, - utbildning, - inskrivningstid, - funktionshinder, … Andra rutiner för registrering av dem som får jobb i garantierna

Jobbchansen - Andel arbetslösa och programdeltagare som varje månad fått ett arbete med (inkl. nystartsjobb) och utan stöd __________________________________________________ I figuren ovan visas hur stor andel av arbetslösa och programdeltagare som varje månad lämnar till arbete med och utan stöd. Under perioden 2000-2006 låg denna andel stabilt på cirka 9 procent. I samband med högkonjunkturen ökade andelen kraftigt och uppgick som mest till 12 procent år 2007. Andelen föll sedan kraftigt i samband med finanskrisen hösten 2008 till cirka 6 procent. En viss uppgång noterades under 2010 och första halvåret av 2011 därefter har dock den svaga konjunkturutvecklingen medfört att kurvorna åter vänt neråt. Att utflödet till arbete har minskat beror på flera faktorer såsom ändrade rutiner för registrering för dem som får jobb i garantierna, förändrad sökandesammansättning och inte minst på den svaga konjunkturutvecklingen de senaste åren.

Jobbchansen (utan stöd): ålder och utbildning _____________________________

Jobbchansen (utan stöd): kön och födelseland ______________________________

Jobbchansen (utan stöd) – inskrivningstid, funktionshinder __________________________________________

Jobbchansen (utan stöd) – justerad för förändrad sökandessammansättning _________________________________________ Nedgången i utflödet till arbete beror dels på att allt fler av de som är inskrivna vid arbetsförmedlingen idag tillhör svaga grupper, dels på andra rutiner för registrering av de som får jobb i garantierna och dels på den svaga konjunkturutvecklingen de senaste åren . Som vi visade tidigare har sökandesammansättningen förändrats sedan 2004 så att inskrivna i allt högre grad har kommit att utgöras av svaga grupper. Idag utgör dessa grupper majoriteten av de inskrivna. Den justerade kurvan (ljusare blått) visar en beräkning av hur utflödet till arbete kunde sett ut om sökandesammansättningen sett ut som den gjorde under perioden 2003-2006. Av denna linje framgår att utflödet till skulle varit cirka 1 procentenhet högre. Sedan garantierna införts är det svårt att mäta utflödet till arbete på samma vis som innan eftersom de som omfattas av garantierna och som går vidare till timanställningar och deltid kvarstår i garantierna under obegränsad tid. Inte heller fångar utflödet in de som omfattas av garantierna och som får ett arbete som varar i mindre än 30 dagar. Preliminära beräkningar tyder på att de nya rutinerna för registrering av de som får jobb i garantierna medfört att utflödet till arbete underskattas med cirka en procentenhet.

Matchningsindikatorn (2001- juni 2012) __________________________________ En utgångspunkt för att bedöma hur effektivt Arbetsförmedlingen matchar arbetssökande med lediga platser är att använda en så kallad matchningsfunktion. I en sådan funktion bestäms det förväntade antalet matchningar (nya anställningar) av de som söker arbete och av lediga platser. Genom att skatta en sådan funktion kan man få en uppfattning om hur matchningseffektiviteten vid AF har utvecklats över tid. Det förväntade antalet matchningar styrs av det historiska antalet matchningar och dess beroende av antal arbetssökande, lediga platser, inkomna varsel, programdeltagande mm. Genom att jämföra det förväntade utfallet med det faktiska kan vi få information om huruvida utvecklingen avviker såväl positivt som negativt. I figuren visas hur det faktiska antalet matchningar (den mörkblå linjen) varierar kring den normaliserade matchningsindikatorn som anges av den horisontella noll linjen (X-axeln). En avvikelse som innebär att båda de två ljusblå linjerna (konfidensintervallet) antingen ligger under eller över noll linjen tyder på att det har skett en statistiskt säkerställd försämring alternativt förbättring av AF:s arbete med matchningar.

Sammanfattning __________________________________ Antalet inskrivna i utsatta grupper fortsätter att öka Det nya arbetssättet har gett resultat antalet kontakter (personliga besök) har ökat fler får handlingsplan inom 1, 5 resp. 30 dagar Sökaktiviteten har ökat något Effekter av Arbetsmarknadspolitiska program - Inga effekter av Arbetspraktik till reguljärt arb., stora till nystartsjobb - Inga effekter av AUB till reguljära jobb, små effekter till arbete med stöd - Stora positiva effekter av Stöd till start av näringsverksamhet till reguljära jobb

Sammanfattning forts … ________________________________ Jobbchansen- utflödet till jobb fortfarande lågt Förändrad sökandesammansättning Svag konjunkturutveckling Ändrade rutiner för registrering för dem som får jobb i garantierna Matchningsfunktionen - inom förväntat intervall