Multiresistenta bakterier (MRB)

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning
Advertisements

Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Årsmöte undersköterskor hud
Emma, 78 år.
Hur hantera resistenta bakterier i Primärvården?
Att bota infektioner - även i framtiden
Hur får vi goda idéer att smitta och bli resistenta?
spelar det någon roll för vårdrelaterade infektioner?
Epidemiologi, definition, detektionsmetoder
Förkylning 95% av alla förkylningar orsakas av virus
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Resistent smitta blev start för bättre hygien
Vårdrelaterade infektioner
Maria Arvastson Hygiensjuksköterska Vårdhygien
BHV dagen maj 2012 Smittskyddsenheten i Norrbotten Ann-Marie Cylvén
Antibiotikaresistenta bakterier Hur är läget? Vad kan vi göra?
Multiresistenta bakterier i vården
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) producerande bakterier
Hur förvärvas resistensgener? Betydelse av resistensmekanism
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Multiresistenta bakterier
Aktuellt om multiresistenta bakterier i Östergötland
- en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Antalet smittade i samhället utomlands har ökat
Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI
Att bota infektioner - även i framtiden
Antibiotikaresistenta bakterier
Välkomna! Strama Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen
Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander
ESBL Hur är läget? Vad görs?
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas! Göteborg 8 april 2008 Ett samarrangemang mellan Strama Västra Götaland Smittskyddsinstitutet.
Socialstyrelsens MRSA-workshop april 2005 Grupp 1 Anders Lindberg Barbro Olsson-Liljekvist Leif Larsson (Gunnar Kahlmeter) Lars G Burman Pasi Penttinen.
Krav på inrättningar/verksamheter särskilda boenden
Vad lärde vi oss av Emma ? Tillämpa alltid basala hygienrutiner minskar problemen vid oväntade fynd ! -MRSA bara en indikator Tänk på överrapportering.
Behandling vid impetigo
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
MRSA 2014 Statistik Smittskyddsenehten, , Karin Strand.
Förslag till åtgärdsprogram Vårdhygieniska aspekter SMI, nov 2007 ESBL-bildande gramnegativa tarmbakterier Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Basala hygienrutiner och klädregler
Nätverk Vårdhygien Nordöstra Skåne
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner är en realitet överallt där äldre får vård och omsorg – inte bara på sjukhus De äldsta är högkonsumenter.
är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
ÄLDREBOENDET LUGNET I ÖRBY MARKS KOMMUN
Kommentar: För en tid sedan kom ett SkaS övergripande PM med riktlinjer för basala hygienrutiner och arbetskläder. I det står det att, text som bild… Kommentar:
Akademiska sjukhuset.
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Naglar och VRI.
Varför är vi oroliga för ESBL?
Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?
Antibiotikaresistens
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
Handhygienens betydelse
MRB, CD, Calici och influensa
Antibiotikaresistenta bakterier - i vår vardag
Vårdrelaterade infektioner
MRB.
Smittskydd vårdhygien
Basala hygienrutiner och klädregler
MRB-statistik för Eventuella frågor eller kommentarer:
Bli en antibiotikasmart vårdcentral!
Esther vill inte bli sjuk…..
Andreas Lägermo, Strama-koordinator
Mikrobiologisk screening
Clostridium Difficile
Vinterkräksjuka/calici
Presentationens avskrift:

Multiresistenta bakterier (MRB) Information på PA dagar 13 mars 2013 Kia Karlman Hygienöverläkare Norrbottens läns landsting

Antibiotika Enorma medicinska vinster Minskad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner Förutsättning för modern sjukvård : Avancerad kirurgi Cancerbehandling Transplantationer Neonatalvård Cars, 2006

Multiresistenta bakterier Det syns inte vilka patienter som är bärare Bästa skyddet är basala hygienrutiner som alltid tillämpas

Gula stafylokocker - staphylococcus aureus En del av normalfloran hos friska - var tredje person bär dem i näsan - var tionde person bär dem på huden

Staphyloccocus aureus orsakar våra vanligaste infektioner Sårinfektion Böld/abcess Led- och skelettinfektion

Methicillinresistenta Staphyloccocus aureus (MRSA) MRSA är motståndskraftiga mot alla penicilliner, även s.k. stafylokock-penicilliner Många MRSA är resistenta också mot ett flertal andra antibiotika

Meticillin Resistenta Staphylococcus Aureus = MRSA Kontrollodling av patient som läggs in på avd: vårdad utomlands, känt bärarskap, kontakt till annan MRSA patient Odling från: näsöppning, svalg, perineum sår/eksem, KAD, CVK, PVK, dränage I avvaktan på odlingssvar vårdas patienten i enpatientrum Medicinskt indicerade åtgärder får inte försenas Allmänfarlig sjukdom enligt SmL

Vårdrelaterad MRSA Äldre patienter Operationssår, trycksår, bensår Urinkateter Infarter Multisjuka Antibiotika- behandlade

MRSA och personal Kontrollodling av nyanställd eller personal som återgår i tjänst efter att ha arbetat eller behandlats på sjukhus utomlands inom senaste sex mån- detta gäller även vikarier och studerande Vid smittspårning Odling från näsöppning, svalg, perineum (sår, eksem, paronykier) Personal med godkänd bisyssla kontrollodlas på arbetsgivarens bekostnad

Samhällsförvärvad MRSA Unga, friska personer utan riskfaktorer Bölder och finnar Stammarna fäster lätt på huden Sprids med hud-hudkontakt, handdukar etc. Ex. i omklädningsrum, gym, brottare

ESBL bildande bakterier Gramnegativa tarmbakterier ex E. coli, Klebsiella som producerar Extended Spektrum Beta Lactamases (ESBL) Nedsatt känslighet för vanliga antibiotika Ökning av ESBL bildande bakterier både i samhället och på sjukhus Bakterierna finns i tarmen hos smittade ofta utan symtom Kan orsaka UVI, sepsis, pneumoni, bukinfektioner Information om handhygien

ESBL Spridning sker genom kontaktsmitta , faekal-oral Riskfaktorer för smittspridning är diarre´, faeces- eller urininkontinens, dränage, stomi, kateter,sår Vårdas på enkelrum med egen toalett Diarre´fri patient täckta sår och utan läckage får vara i gemensamma utrymmen på avdelningen Inga restriktioner för personal som är bärare (ej sår eller eksem) Basala hygienrutiner tillämpas strikt

Vancomycinresistenta enterokocker = VRE Enterokocker ingår i tarmfloran Sprids direkt, indirekt kontaktsmitta eller faekal-oralt via kontaminerade händer, föremål eller utrustning Orsakar UVI, sårinfektioner, sepsis ,endokardit Störst risk för svårt sjuka och immunsupprimerade patienter på IVA, neonatal, transplantation, hematolog och dialysavd Riskfaktorer: diarre´, stomi, KAD, sår, CVK, dränage eller nedsatt immunitet

Vårdtagare har rätt till en vård med värdighet… Även en vårdtagare med MRSA har rätt till en vård med värdighet…

Multiresistenta bakterier finns Tack för uppmärksamheten Kia Susanne

Multiresistenta bakterier (MRB) Vården får inte förhindras eller fördröjas vid misstänkt eller fastställt bärarskap Liten risk för personal som följer basala hygienrutiner omfattas av SmL anmälningsplikt BD 2012: MRSA : 30 fall VRE: 1 fall ESBL: 105 fall

Fem smutsiga små fingrar

efter tvåltvätt

Efter handdesinfektion

armband

ringar

Tack för er uppmärksamhet ! Rengöring enl gällande rekommendationer Desinfektion av tagytor och ev oxiderande medel vid slutstädning efter resistenta bakterier och stora mängder blodspill 22 22