Eller formativt lärande… Formativ bedömning Eller formativt lärande…

Olika syften med att bedöma elevers kunskaper Det summativa syftet Det formativa syftet Att ta reda på vad eleverna vet/ kan vid ett visst tillfälle Att ta reda hur eleverna förhåller sig i relation till målet och att ta beslut om hur de skall närma sig det.

Formativ bedömning – tre perspektiv Det långa perspektivet: En kurs/ett läsår Det medellånga perspektivet: ett arbetsmoment Det korta perspektivet: en lektion/en vecka Ett läsår (en kurs) Ett arbetsmoment En lektion / en vecka

Det långa perspektivet: En kurs/ett läsår Att vid något/några tillfällen meddela eleven hur deras kunskaper förhåller sig till målen för kursen. Vad behövs för att eleven skall komma närmare målen? Metod IUP Tas inte upp här

Det medellånga perspektivet: ett arbetsmoment Det måste vara tydligt vilka mål som finns för momentet. Hur skall undervisningen göra det möjligt för eleven att komma närmare målen? Självbedömning, kamratbedömning, återkoppling från lärare.

Det medellånga perspektivet: ett arbetsmoment Genom att diskutera vad elevens produkt har och inte har, i relation till en matris eller ett exempel, blir det tydligare för eleven var den befinner sig i relation till målet.

Det medellånga perspektivet: metoder Återkoppling utifrån en matris. Återkoppling utifrån ett föredömligt exempel. Enkelt och till viss del underbyggt resonemang Utvecklat och relativt väl underbyggt resonemang Välutvecklat och väl underbyggt resonemang    Det etablerade sambandet mellan tidsskikten beskrivs genom något historiskt och något samtida relevant sakförhållande som relateras till varandra. Det etablerade sambandet mellan tidsskikten beskrivs genom några historiska och några samtida sakförhållanden som relateras till varandra. De relevanta sakförhållanden som används sammanfattas även till viss del av något relevant innehållsbegrepp.  De relevanta sakförhållanden som används sammanfattas även till viss del av några relevanta innehållsbegrepp. Dessutom görs någon relevant generaliserad reflektion utifrån sambandet mellan tidsskikten. Gustav Vasa arbetade som kung för länge sedan, på typ 1500-talet. Gustav den II adolf var också kung, men efter Vasa. Båda kungarna gjorde Sverige starkare, men de dog på olika sätt. Du kan jämföra (beskriva likheter och skillnader mellan) olika personer i historien

Vad skall gensvaret till eleven bestå av? F, E, C eller A En bokstav? Kvalitativa omdömen. De måste handla om hur eleven lyckats med uppgiften, i relation till målet. En elev får ett betyg och ett skriftligt omdöme på en uppgift. Det första eleven tittar på är betyget. Det andra eleven tittar på är kompisens betyg. Du har visat upp att du kan mycket om både Gustav Vasa och Gustav II Adolf. För att det skall bli en jämförelse skall du också berätta vilka likheter och skillnader du kan hitta mellan de två kungarna.

Det medellånga perspektivet: ett arbetsmoment Gensvar från lärare Läraren har kontroll över processen. Tidskrävande

Det medellånga perspektivet: ett arbetsmoment Gensvar från kamrat Eleverna talar samma ”språk”. Även den som ger gensvar utvecklas. Sparar tid för läraren. Läraren får mindre kontroll. Problem med personkemi. Two stars and a wish

Exempel från verkligheten Framför allt tycker jag att arbetet med att ge varandra gensvar har gjort att eleverna blivit säkrare på vilka kvaliteter en text bör innehålla. Lärare, åk 3. Kamratbedömning utan stöd: du skrev långt Kamratbedömning med stöd: Du har en tydlig tes

Det medellånga perspektivet: ett arbetsmoment Självbedömning Eleven får kännedom om målen. Eleven får kännedom om sin egen position. Svårt att se problem med den egna produkten. Läraren får mindre kontroll.

Exempel från verkligheten Kamratbedömning är en väg till att själv kunna avgöra kvaliteten i sitt arbete. Lärare, åk 3

Det korta perspektivet: en lektion/en vecka Det måste vara tydligt vilka mål som finns för momentet. Hur förstår eleven undervisningens innehåll? Hur går läraren vidare? Med denna lektion - eller nästa.

Det korta perspektivet: en lektion/en vecka Att konstruera bra frågor. Med frågor som tvingar eleverna att tänka istället för att leverera ”rätt svar” kan elevens förståelse synliggöras. Om läraren får ta del av elevens tänkande möjliggörs formativ bedömning. Gustav Vasa gjorde rätt/fel som ”lurade” Nils Dacke. Motivera.

Metoder för att få syn på elevernas förståelse Hur gör man för att alla elever ska vara aktiva vid diskussioner? Handuppräckning? Lappar eller stickor med elevernas namn. Det minskar risken att elever är mentalt frånvarande. Kommentera varandra.

Fler metoder för att ”få syn på elevernas förståelse” Krönikan är en dålig källa om vi vill veta ”vad som verkligen hände” Trafikljus: Muggar i olika färger. Grönt = Jag förstår Gult = Jag förstår det nästan Rött = Jag förstår inte alls

Fler metoder för att ”få syn på elevernas förståelse” Bokstavsskyltar B C A D Kombineras med väl genomtänkta flervalsfrågor

Fler metoder för att ”få syn på elevernas förståelse” Utgångsbiljett För att ”få ” lämna klassrummet skall alla elever skriva en kort reflektion på en given fråga. Svaren hjälper läraren att planera nästkommande lektion. Varför kan en dagbok vara en bra historisk källa?

Sammanfattning Ett arbetsmoment En lektion/en vecka Återkoppling från lärare Kamratbedömning Självbedömning Bra frågor Aktiva diskussioner Muggar Bokstavskort Utgångsbiljett

Bra inspiration Stöd och stimulans/gensvar för lärarande – artiklar från en forskningscirkel om formativ bedömning Finns att ladda ned på kursens hemsida. (http://pedagogstockholm.se/Utveckling/Bedomning-och-betyg/)