Fattigdom och ett gott liv Lars Löfquist CSD Uppsala

Fattigdom och ett gott liv Vad skall vi fokusera på när vi ska avgöra vem som är fattig och vad som är ett gott liv? Pengar Frihet Lycka Välfärd Resurser Grundläggande behov Förmågor Rättigheter

Pengar och lycka Pengar: Inte värdefullt i sig självt – endast ett medel för något annat. Ibland viktigt, ibland oväsentligt. Frihet: Kan ses som värdefullt i sig men verkar ofta vara en förutsättning för något annat Lycka: Är värdefullt i sig självt, verkar alltid vara viktigt och någonting som vi söker för dess egen skull. Men: Är lycka detsamma som njutning? Är lycka att lyckas med någonting bra? Är lycka detsamma som att få det man vill ha?

Välfärdsperspektivet Anknyter till lyckoperspektivet Grundtes: Det är bättre om människor har mer välfärd än mindre (men detta är helt eller delvis separat från om de är lyckliga eller inte) Välfärd = Tillfredsställelse av preferenser = tillfredsställelse av önskningar, “vad folk vill ha” Låg välfärd = Fattig Problem: Vad gör vi med folk som har önskningar som är ogrundade eller omoraliska? Vad gör vi med de som har för låga krav?

Resursperspektivet John Rawls’ ”primära nyttigheter” Grundtes: Alla behöver vissa resurser för att kunna leva ett gott liv Primära nyttigheter = Rättigheter, möjligheter, rikedom, inkomst och självrespekt Primära nyttigheter = villkor för välfärd eller ett gott liv Få primära nyttigheter = fattig Problem: Hur hanterar vi det faktum att folk får ut olika stor välfärd av resurserna?

Behovsperspektivet Grundtes: Alla människor har vissa biologiska och sociala behov, t.ex. skydd, vatten, mat, vänskap, självrespekt Tillfredsställa behov = ge människor ett tillräckligt gott liv Få behov tillfredsställda = fattig Problem: Är människor bara passiva varelser med behov? Hur avgör vi vad som är verkliga behov från konstruerade?

Diskussionsfrågor Vem skall definiera vem som är fattig? Finns det något sätt att definiera fattigdom som är helt opassande, vilket och varför?

Förmågeperspektivet Amartya Sen and Martha Nussbaum Lars Löfquist CSD Uppsala

Amartya Sen Grundtes: Öka människors möjligheter att göra olika saker Mer frihet = Mer välfärd och mer agentskap Förmåga = Den faktiska möjligheten att välja att leva olika livsstilar Funktioner = De liv som vi faktiskt lever Få förmågor = fattig Många förmågor är viktiga, t.ex. att vara frisk, att slippa hot om våld, att kunna delta i politik …

Martha Nussbaum Grundtes: Det kan skapas ett överlappande konsensus om vad som är ett gott och värdigt liv Alla skall ha följande förmågor Liv Kroppslig hälsa Kroppslig integritet Sinnen och fantasi Känslor Praktiskt förnuft Samhörighet Andra arter Lek och spel Kontroll över sin omgivning

Fördelar med förmågeperspektivet Fokuserar på målet för utveckling (att ha möjlighet att leva på ett sätt man värdesätter) istället för medlen (pengar och resurser) Undviker adaptiva preferenser Hävdar att många saker är viktiga, dvs. inte bara resurser, välfärd eller behov. Ser människor som agenter och inte som mottagare Nussbaums lista fastställer ett “konkret” socialt minimum, går att tillämpa på verkligheten

Kritik Förutsätter metodologisk individualism Kan inte ta tillräcklig hänsyn till institutioner och normer Borde fokusera på det liv vi lever istället för de liv vi kan leva, dvs. funktioner istället för förmågor Gör starka normativa uttalanden om vad som är ett gott liv (Nussbaum)

Slutsatser Förmågeperspektivet ger nya insikter i vad utveckling kan tänkas vara Har en bred förståelse av vad som är ett gott mänskligt liv Kan användas för att jämföra människors situationer Undviker problemen med de andra perspektiven Innehåller normativa påståenden som inte alla kan acceptera

Diskussionsfrågor Enligt Sen bör vi fokusera på frihet. Om det skulle visa sig att frihet inte är förenligt med t.ex. en höjning av den materiella välfärden, borde den då inskränkas? Skulle Nussbaums lista behöva kompletteras med någon förmåga?