Karolinska Institutet Ett ledande medicinskt universitet En allmän presentation – 2010

Karolinska Institutet ett medicinskt universitet Vårt uppdrag är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa

Karolinska Institutet har en vision "Karolinska Institutet ska vara ett världsledande universitet inom medicin samt Nordens ledande innovationscentrum inom livsvetenskaper och därmed utgöra en viktig motor för utvecklingen i Sverige och Stockholmsregionen."

Sveriges största centrum för medicinsk utbildning och forskning Karolinska Institutet (KI) är ett av världens ledande medicinska universitet och ett av de största i Europa. Det är Sveriges enda universitet med renodlat medicinsk inriktning och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Fyra platser i Stockholm Danderyds sjukhus KI Campus Solna och Karolinska universitets- sjukhuset, Solna Karolinska Institutets verksamhet är i huvudsak koncentrerad till KI Campus Solna och KI Campus Huddinge, men betydande verksamhet finns även i andra delar av Stockholmsområdet genom den samverkan som sker med alla delar av sjukvården inom Stockholms läns landsting. Här innefattas primärvården och de största sjukhusen: Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge, Danderyds sjukhus, Södersjukhuset, S:t Görans sjukhus och S:t Eriks Ögonsjukhus. Sjuksköterskeutbildningen bedrivs även i Visby på Gotland och i Norrtälje. Vissa utbildningar bedriver Karolinska Institutet även i samverkan med Stockholms universitet, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Södertörns högskola. Karolinska Institutet Science Park finns vid Campus Solna och i vid Campus Huddinge i Flemingsberg KI Campus Huddinge och Karolinska universitets- sjukhuset, Huddinge Södersjukhuset

Nobelpriset I enlighet med Alfred Nobels testamente utser Nobel- församlingen vid Karolinska Institutet nobelpristagare i fysiologi eller medicin Sir Martin J. Evans tar emot Nobelpriset Sveriges kung Carl XVI Gustaf år 2007 Nobelpriset delades ut för första gången 1901 Testamentet är daterat 1895 Stadgarna tillkom 1900 Så här går det till när Nobelpriset i fysiologi eller medicin delas ut. Nobelförsamlingen utser ett arbetsutskott, Nobelkommittén, som sköter förarbetet. Företrädare för det medicinska vetenskapssamhället inbjuds att föreslå kandidater. Nobelkommittén bearbetar de inkomna namnförslagen innan den presenterar förslagen för Nobelförsamlingen. Nobelförsamlingen fattar beslut. Prisutdelningen äger rum i Konserthuset den 10 december varje år. För mer information kontakta Nobelkommitténs sekreterare professor Göran K Hansson tel 08-524 878 01 , E-post: Goran.Hansson@ki.se Françoise Barré-Sinoussi mottar Nobelpriset ur Sveriges kung Carl XVI Gustafs hand. © The Nobel Foundation 2008, photo: Hans Mehlin

Fem av åtta svenska Nobelpristagare i fysiologi eller medicin kommer från Karolinska Institutet 1955 Hugo Theorell oxidativa enzymer 1967 Ragnar Granit näthinnans funktion 1970 Ulf von Euler nervers signalsubstanser - noradrenalin 1982 Sune Bergström & Bengt Samuelsson prostaglandiner 1955 Hugo Theorell "för sina upptäckter rörande oxidationsenzymernas natur och verkningssätt" exempelvis myoglobin. Ensam pristagare. 1967 Ragnar Granit "för deras upptäckter avseende de primära fysiologiska och kemiska visuella processerna i ögat" eller: om näthinnans funktion och enskilda nervcellers respons på ljusstimuli. Han genomförde grundläggande undersökningar av färgseendet. Priset delat med Haldan Keffer Hartline och George Wald. 1970 Ulf von Euler "för upptäckter rörande signalsubstanser i nervcellernas kontaktorgan och mekanismerna för deras upplagring, frisättning och inaktivering" eller: identifierade det sympatiska nervsystemets viktigaste signalsubstans – noradrenalin. Priset delat med Sir Bernard Katz och Julius Axelrod. 1982 Sune Bergström & Bengt Samuelsson "för sina arbeten över prostaglandinernas kemi" eller: utforskade prostaglandinerna, hormoner som är viktiga för kontroll av blodtryck och kärlaktivitet. Priset delat med John R Vane.

En lång historia i korthet – 200 år 2010 Från skola för fältskärer till medicinskt universitet Krig och kolera ledde till att Kung Karl XIII, år 1810, lät inrätta ett läroverk för fältläkare som kom att heta Konglige Carolinska Medico Chirurgiska Institutet Kungabrevet betraktas som Karolinska Institutets stiftelseurkund Karolinska Institutet grundades 1810. Bakgrunden var att fältskärer som verkade bland skadade soldater behövde utbildning. Idag är det ett modernt medicinskt universitet vars förutsättningar vida överträffar krigsfältens. Initiativet togs av kung Karl XIII efter nederlaget i finska kriget mot Ryssland 1808 - 1809. Då dog en tredjedel av de sårade på fältlasaretten. Fältskärarnas medicinska kunskaper var helt uppenbart inte tillräckliga. Bland dem som deltog i inrättandet av Karolinska Institutet fanns Jöns Jacob Berzelius. Hans framstående forskning i kemi lade grunden till universitetets naturvetenskapliga inriktning Under årens lopp kom allt fler studenter att söka sig till Karolinska Institutet. År 1861 fanns det 8 professorer och 133 studenter. Samma år, 1861, jämställdes institutet formellt med ett universitet. En tidig bekräftelse på Karolinska Institutets ställning inom det naturvetenskapliga området kom 1895 då Alfred Nobel Karolinska utsåg KI att avgöra vem som ska tilldelas Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Uppdraget har sedan dess gett institutet ett brett kontaktnät inom det medicinska forskarsamhället. Genom åren har Karolinska Institutet utvidgats vid ett flertal tillfällen. De större sammanslagningarna genom åren är: Sjukgymnastikinstitutet 1960 Tandläkarhögskolan 1964 (även mellan 1898 och 1947 var dåvarande Tandläkarinstitutet en del av Karolinska Institutet) Gymnastik- och idrottshögskolans fysiologiska institution 1977 Hälsohögskolan 1998 Vid samgåendet med Hälsohögskolan tillfördes Karolinska Institutet 3 000 studenter och sex utbildningar. Därmed utgör Karolinska Institutet en länk mellan den internationella kunskapsutvecklingen och den praktiska tillämpningen inom Stockholmsregionens sjukvård och omsorg.

Forskningstradition och ledarskap Några exempel på viktiga medicinska framsteg ”Sänkan” Framställning av insulin och heparin Sulfasalazin Antikroppar från plasmaceller Seldingerkatetern Pacemakern Strålkniven Tillväxthormon Sänkan - Robin Fåhraeus, forskare vid KI, upptäckte 1915 sänkningsreaktionen, den hastighet som blodkropparna sjunker ner med i ett provrör. ”Sänkan” är idag en klassisk metod för att diagnostisera en pågående sjukdomsprocess. Insulin/Heparin - Erik Jorpes, professor vid KI 1947-63, utvecklade redan mot slutet av 1920-talet en metod för renframställning av insulin i industriell skala. På 1930-talet lyckades han renframställa heparin, en substans som hindrar blodet från at koagulera. Sulfasalazin - Nanna Svartz, professor vid KI 1937-1957 och Sveriges första kvinnliga professor i medicin, utvecklade sulfasalazin, ett av världens första anti-inflammatoriska mediciner. Antikroppar - Astrid Fagraeus, professor vid KI 1965-1979, upptäckte år 1948 plasmacellernas roll vid produktionen av antikroppar. Seldingerkateter – Sven Ivar Seldinger, docent, utvecklade i början av 1950-talet Seldingerkatetern som lagt grunden till all modern perkutan katetiseringsteknik. Denna används vid t ex angiografi, ballongvidgning, cytostatikabehandling, nålbiopsi, hemodialys, stenting, dränage, mag-tarmkatetrar, etc. Pacemaker - Åke Senning, läkare och forskare vid KI, och Clarence Craaford, professor vid KI 1948-1966, inopererade 1958 världens första pacemaker. Strålkniv - Lars Leksell, professor vid KI 1960-1974, utvecklade under 1950-talet och lanserade 1968 den första strålkniven för behandling av tumörer i hjärnan genom fokuserad gammastrålning. Tillväxthormon - Kerstin Hall, professor vid KI 1980-1995, startade 1972 det första kliniska försöket med tillväxthormon hos barn med ärftlig benägenhet för extrem kortvuxenhet. Hon isolerade också tillväxtfaktorn IGF. Nanna Svartz, första kvinnliga professorn vid Karolinska Institutet 1937-1957, utvecklade en av de första anti-inflammatoriska läkemedlen mot reumatoid artrit

Forskning och utbildning - från molekyl till patient 22 institutioner 3 900 anställda 1 500 forskare/lärare varav 328 professorer 2 000 doktorander 5 600 helårsstudenter Antalet anställda avser helårsarbetskrafter Personalen fördelar sig enligt följande

Organisation 22 institutioner som bedriver utbildning och forskning Konsistorium IR (Internrevision) Rektor Styrelsen för utbildning Universitets- förvaltning Styrelsen för forskarutbildning Universitetsbibliotek Styrelsen för forskning Karolinska Institutet Holding AB Råd och nämnder KI Nord Institutionen för folkhälsovetenskap Institutionen för klinisk neurovetenskap Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Institutionen för kvinnors och barns hälsa Institutionen för medicin, Solna Institutionen för molekylär medicin och kirurgi Institutionen för onkologi-patologi KI Campus Institutionen för cell- och molekylärbiologi Institutionen för fysiologi och farmakologi Institutionen för lärande, informatik, management och etik Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Institutet för miljömedicin Institutionen för neurovetenskap Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi KI Syd Institutionen för biovetenskaper och näringslära Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Institutionen för laboratoriemedicin Institutionen för medicin, Huddinge Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Institutionen för odontologi Det finns även ett antal centrumbildningar och forskningsnätverk 22 institutioner som bedriver utbildning och forskning

Stockholms akademiska sjukvårdsystem Samarbetet mellan KI och SLL fick en formell organisation den 1 januari 2008. Ledningsgruppen ansvarar för övergripande strategiska beslut, fördelar medel samt utvärderar gemensamma aktiviteter och satsningar. Deras arbete stöds av tre ledningsorgan: forskningsstrategiska kommittén, utbildningsstyrelsen samt infrastrukturrådet. Forskningsstrategiska kommittén ansvarar för resursfördelningen för forskning samt strategiska satsningar (ca 1, 200 miljoner kronor). På verksamhetsnivån stöds arbetet av ett antal FoUU-grupper.

Karolinska Institutets inkomster går till forskning KIs totala inkomst 2009 var 4879,6 miljoner kr. 83% (4026,7 miljoner kr.) gick till forskning och forskarutbildning, resten till grundutbildning. Källa: ÅR 2009

Forskningsmedel totalt år 2009: 4 057 mnkr (2008: 3 586 mnkr)

Forskningsområden Cancer Cirkulation och respiration Endokrinologi och metabolism Folkhälsovetenskap och internationell hälsa Infektion Inflammation och immunologi Neurovetenskap Reproduktion, tillväxt och utveckling Vävnad och rörelse

Linnécentra Centre of Excellence in Developmental Biology for Regenerative Medicine STARGET – a cancer research network Center for Research on Inflammation and Cardiovascular Disease, CERIC The Human Regenerative Map Linné Centre for Prevention of Breast and Prostate Cancer Karolinska Institutet är värd för och koordinerar tretton nationella Centres of Excellence som bygger på långsiktiga forskningssamarbeten mellan högskolor/universitet, företag, offentlig verksamhet och anslagsgivare. Fem av dessa är s k Linnécentrum; starka forskningsmiljöer som fått en långsiktig (tioårig) finansiering av Vetenskapsrådet. När forskare från olika ämnen, institutioner och forskningsinstitut samarbetar, så utvecklas starka forsknings- och innovationsmiljöer. Detta genererar ny kunskap och leder till nya produkter, processer och metoder. (källa: www.vinnova.se, vr.se)

Andra nationella Centres of Excellence Aging Research Centre Centrum för allergiforskning Centre for Health Equity Studies Centrum för infektionsmedicin Stockholm Brain Institute Strategic Research Centre for Studies of Integrative Recognition in the Immune System Structural Genomics Consortium Swedish Brain Power

Vetenskapliga publikationer 2009 Cirka 3 500 vetenskapliga artiklar och 1 000 andra publikationer skrevs av forskare vid Karolinska Institutet 2009 60% av artiklarna har medförfattare från andra länder. KIs artiklar citerades cirka 50 procent mer än genomsnittet i världen (2008) Källa: Årsredovisningen 2009 Publikationer från 2009 utelämnas när det gäller citeringsgraden då de ännu (mars 2010) har fått för få citeringar.

Forskningspotentialer Translationell forskning Epidemiologi Stamcellsforskning

Forskningspotentialer Translationell forskning Aktivt utbyte mellan grundforskning och patientnära, klinisk forskning Ungefär hälften av KIs forskning sker ute på kliniker, framför allt på Karolinska Universitetssjukhuset, andra närliggande sjukhus och i primärvården. Detta ger möjlighet till s k translationell forskning. För att nå vårt mål, att förbättra människors hälsa behöver vetenskapliga genombrott överföras, "translateras", till nya mediciner och terapier och ny teknik. En framtida framgångsrik utveckling av diagnoser och behandlingar kommer att ställa nya krav på en fungerande kommunikation och samspel mellan den laborativa och den kliniska forskningen och vården. För att detta ska kunna realiseras krävs en ökad geografisk och organisatorisk integrering av alla aktörer i forsknings- och utvecklingskedjan "från laboratoriebänk till sjuksäng - och tillbaka".

Forskningspotentialer Epidemiologi Biobanker Svenska tvillingregistret Medicinsk informatik KI har stark kompetens inom bioinformatik och biostatistik. KIs biobanker fungerar som (icke-kommersiell) core facilities för all forskning. De innehåller miljoner prov av vävnad, blod, plasma, DNA eller annat humant material. KI Biobank har grundats som en modern resurs med automatiserad teknologi för att kunna hantera prover på ett säkert sätt och för att långsiktigt kunna hantera mänskliga biologiska material och data för akademisk forskning. Svenska Tvillingregistret är världens största tvillingdatabas med information om 85 000 tvillingpar. Den är ovärderlig vid forskning om ärftlighet, livsstil och miljö. Biobanksinformatik handlar också om att definiera, strukturera och standardisera de stora informationsmängder som hänger samman med de insamlade proverna. Ett biobanksinformationsystem (Biobank Information Management System - BIMS) har utvecklats för att underlätta datahantering och öka tillgängligheten. Med hjälp av BIMS, kan man länka genotyp- och fenotypdata på ett standardiserat sätt, och forskargrupperna kan få åtkomst till dessa data.

Forskningspotentialer Stamcellsforskning Cellterapi och transplantationsmedicin Internationellt ledande i utvecklingsbiologi Stamcellslinjer Cellterapi – från stamcell till behandling Framstående stamcellsforskning Stark klinisk expertis inom cellterapi och transplantationsmedicin Internationellt ledande inom utvecklingsbiologisk forskning Embryonala stamcellslinjer Forskningen inriktas mot Parkinsons sjukdom Ryggmärgsskador Diabetes Sjukdomar i skelettet

Utbildning på forskarnivå Ger möjlighet till fördjupade ämneskunskaper kunskapsutbyte med världsledande forskare internationellt utbyte Innebär eget projektarbete inom etablerade forskargrupper handledning av seniora forskare teoretiska studier – stort utbud forskarutbildningskurser Leder fram till licentiat- eller doktorsexamen Forskarstuderande 2009: 2 028 (61% kvinnor, 39% män) För doktorsexamen krävs i normalfallet totalt fyra års forskarutbildning på heltid. Forskarstudierna kan bedrivas parallellt med klinisk eller annan tjänstgöring, men skall kunna slutföras inom fyra år vad gäller licentiatexamen och åtta år vad gäller doktorsexamen. Forskarstudiernas framsteg följs upp årligen. Därutöver sker en mer grundlig halvtidskontroll, alternativt licentiatexamen, efter motsvarande två års forskarstudier på heltid. Doktorsexamen utfärdas efter försvar av en avhandling som godkänns vid offentlig disputation. Licentiatexamen försvaras vid ett licentiatseminarium. KIs forskarutbildningsprogram är institutionsövergripande och samlar forskargrupper inom naturligt sammanhängande vetenskapsområden. Huvuduppgiften för programmen är att ge ett långsiktigt genomtänkt kursprogram för doktoranderna inom respektive område. För närvarande erbjuds14 forskarutbildningsprogram

Utbildningsprogram och kurser Nybörjarprogram Fortsättningsprogram Fristående kurser Uppdragsutbildning

Styrkor i utbildningen Tidig patientkontakt Undervisning av lärare som forskar Kliniska träningscentrum Internationellt studentutbyte Karolinska Institutet är lokaliserat i närhet till de stora sjukhusen i Stockholm (Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset, Danderyd och St Eriks ögonsjukhus) Stora delar av utbildningarna bedrivs inom vården med nära patientkontakt. Studenterna har även nära till såväl den prekliniska som den kliniska, patientnära forskningen och lärarna är oftast forskare själva. Kliniska kunskapscentra finns fr o m 1998 på fyra sjukhus i Stockholm: Karolinska universitetssjukhusen i Huddinge och Solna, Danderyds Sjukhus samt Södersjukhuset. Modellen är hämtad från bl a Linköping, McMaster, Köpenhamn och Sundsvall och vidareutvecklad av Karolinska Institutet. Studentgrupper, t ex blivande arbetsterapeuter, sjuksköterskor, läkare och sjukgymnaster lär och tränar tillsammans under praktisk utbildning Interprofessionell utbildning Det finns inom KI en bra grogrund för att skapa arenor och mötesplatser. Vi har unika möjligheter att berika varandras program så att studenter och lärare kan träffas över utbildningsgränser, dela erfarenheter och se på varandras yrkesroller i det framtida teamet."

Nybörjarprogram Arbetsterapeut, 3 år Optiker, 3 år Audionom, 3 år Biomedicin, 3 år Biomedicinsk analytiker, 3 år Folkhälsovetenskap, 3 år Logoped, 4 år Läkare, 5 ½ år Optiker, 3 år Psykolog, 5 år Röntgensjuksköterska, 3 år Sjukgymnast, 3 år Sjuksköterska, 3 år Tandhygienist, 2 år Tandläkare, 5 år Tandtekniker, 3 år Bologna En (1) högskolepoäng (hp) motsvarar nu 1 ½ ECTS. En utbildning som tidigare var på 120 hp är nu 180 hp European Credit Transfer System, ECTS

Fortsättningsprogram Magisterprogram, 1år Diagnostisk cytologi Global hälsa Klinisk optometri Magnetisk resonanstomografi Masterprogram, 2 år Bioentreprenörskap Biomedicin Folkhälsovetenskap Hälsoinormatik Klinisk medicinsk vetenskap Toxikologi Barnmorska, 1 ½ år Odontologisk profylaktik, 1 år Psykoterapi, 1 ½ år Specialistsjuksköterska, 1 – 1 ¼ år Källa: Utbildningskatalogen 2008-09

Karolinska Institutets universitetsbibliotek Sveriges och Nordens största medicinska bibliotek - har lokaler i både Huddinge & Solna - besöks av genomsnitt 3000 personer/dag förmedlar tillgång till över 10 000 tidskrifter, ca 100 databaser och ett stort antal elektroniska böcker Universitetsbibliotekets uppdrag är att vara: - ett stöd för vetenskaplig kommunikation - ett stöd i lärandeprocessen - ansvarigt för den vetenskapliga informationsförsörjningen - en studie- och mötesplats

Samverkan för kunskapsöverföring och tillväxt – nationellt och internationellt Näringsliv Landsting Akademi Myndigheter Organisationer Allmänhet Kunskap Kompetens Teknologier Finansiering Utrustning

Karolinska Institutet Innovations AB - från forskning till tillämpning via näringsliv Främjar att biomedicinska forskningsresultat utvecklas till nya produkter och tillämpningar Stödjer forskarna i att utveckla sina resultat kommersiellt Erbjuder projektledning, finansiering av patent, juridisk rådgivning och stöd i affärsutveckling Ger forskarna tillgång till omfattande nätverk inom läkemedelsindustrin

Karolinska Institutet Innovations AB Har granskat mer än 1 100 akademiska uppfinningar Har etablerat drygt 40 företag sedan 1996 Har slutit 35 licensavtal Har patenterat cirka 100 uppfinningar Har 30 projekt under utveckling Källa: Karolinska Innovations AB

Karolinska Institutet Science Park Över 50 företag verksamma i Solna och i Flemingsberg Viktig del av Karolinska Institutets innovationssystem Riktar sig både till nystartade och till mogna innovativa bolag Erbjuder nätverk, seminarier, lokaler och service Bidrar till att stärka KIs konkurrenskraft och stöder KIs samverkan med samhället Ägs av Karolinska Institutet via KI Holding AB

Mer information: ki.se 09/1