Språklig kod Uttrycksdel Innehållsdel Pragmatik lexikon grammatik

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 – Svenska
Men det här är väl ingenting nytt?
Engelska.
Från Vasatid till Vasalopp Lpp Historia åk 5, Vasatiden
Mottagande i särskolan för elever med utländsk bakgrund
Läsundervisning på modersmålet och andraspråket
Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p
Swedex Muntligt test A2 40 poäng.
Norrbacka språkgrupp Träff Anna Kaya.
Om flerspråkiga elevers lärande och andraspråksutveckling
Välkommen Jag heter Bettan Källgren och arbetar här på Stodeneskolan som lärare i special-pedagogik. Jag har utbildat mig ”extra” i bl a Läsmetodik, alltså.
Att utveckla barns förståelse med hjälp av återberättande
Att hantera två eller flera språk
Komplement Bornholmsmodell för förskolan
Föräldramöte 12 september 2011
Vad är ett språk?. Språkstörning/dyslexi – likheter och skillnader, kartläggning och pedagogiska åtgärder/insatser.
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Språkstimulering – javisst, men varför?
speciallärare specialpedagog pedagogisk kartläggning
Mål och betygskriterier
Tankar kring utsatthet vid funktionshinder
Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p
Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p.
Med hänsyn till de sju funktionernas dysfunktion
Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p
Rikskonferensen 2013 Göteborg
Lokal Pedagogisk Planering
Ett arbetsområde om poesi
Swedex Muntligt test B1 40 poäng.
A-nivå - Valbara moment Krav: grundläggande A-nivå - Valbara moment Krav: grundläggande B-nivå - Valbara moment Krav: 30 hp på A-nivå 1. Språk och kultur.
Språkförskolekonferens i Lycksele augusti 2014 Maria Levlin
Dyslexi på flera språk • Dyslexi kan ta sig uttryck på olika sätt beroende på skriftsystem och ortografi • Parallella svårigheter med fonologisk bearbetning.
© Steve Wretman & Helena Moreau
Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p.
Jan-Eric Gustafsson Göteborgs universitet
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Språkutvecklande förhållningssätt
TYSKA STEG 3 Fem arbetsområden: 1. Reisen und Schule in Deutschland
Kurs läs och skriv Återkoppling
Centrala innehåll och kunskapskrav
Systematisk kvalitetsarbete med kunskapsuppföljning - Skolinspektionens bild av hur det ser ut.
Specialpedagogiken i matematiken med inslag av appar
Kvalitetsredovisning Resultat för grundskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Individuella Utvecklingsplaner på Stordammen
1 Mångfald Hur leder man en arbetsgrupp som präglas av mångfald ?
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p
Mobila Skolteamet Sjöbo
Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p
Exempel på skriftligt omdöme
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats.
Bedömning av text Innehåll Texten är lätt att följa och förstå. Innehållet stämmer med uppgiften och följer instruktionerna. Längden på texten är tillräcklig.
Kunskaps mål Centralla innehåll Väggen att upp nå målen Bedömning betygsättning Utvärdering Vad är undervisning?
Mångfaldsprojektet Specialpedagogik i ”Mångfaldens Sverige” Ett samarbetsprojekt mellan Specialpedagogiska institutet och Högskolan Kristianstad.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Eva-Kristina Salameh.
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
Svenska som andraspråk 3
Planering november – kurs D Tema kultur
Måndag den 5 februari 2018.
Talförmåga År 7 Bedömning Lärandemål/Syfte Lgr11
Med hänsyn till de sju funktionernas dysfunktion
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
Att arbeta språkutvecklande - strategier och metoder
Betyg i moderna språk nu redan i år 6
Presentationens avskrift:

www.sprakenshus.se www.sprakenshus.se/arabic

Språklig kod Uttrycksdel Innehållsdel Pragmatik lexikon grammatik fonologi Innehållsdel begreppsbildning Pragmatik språkliga regler sociala regler Eva-Kristina Salameh

Språklig socialisation Språklig påverkan i olika kulturer för att barn ska lära sig tala är beror på: Hur den sociala organisation är relaterad till interaktion Värdet av tal i en kultur Statusförhållande i interaktionen Uppfattningar om kommunikativa avsikter Uppfattningar om hur barn lär sig språk Eva-Kristina Salameh

Kontextoberoende språklig socialisering Ett samhälle där barn ”uppfostras” Den vuxne tar barnets perspektiv i samtal med barnet Babytalk Överdriven prosodi Språket bryts ner i smådelar Anpassat uttal och grammatik Vuxna verbaliserar vad barn gör Samtal i form av frågor och svar, även sagoläsning Eva-Kristina Salameh

Kontextberoende språklig socialisering Ett samhälle där barn ”växer upp”, barngruppen viktig Barnet förväntas anpassa sig till den kommunikativa situationen Observation och lyssnande Språket lärs ut som en helhet Upprepningar när barnet inte förstår Vuxna verbaliserar inte vad barnen gör Frågor är äkta frågor Eva-Kristina Salameh

Kulturella fallgropar vid intervention (van Kleeck 1994) Genom att fokusera på föräldrarna förutsätter vi att det alltid är de som tar mest hand om barnet Genom att fokusera på interaktionen mellan föräldrar och barn förutsätter vi att det vanligaste interaktionsmönstret i familjen är samtal mellan två personer Genom att försöka öka barnets verbala interaktion förutsätter vi att föräldrarna uppskattar att barn talar mycket och att barn får initiera samtal med vuxna Genom att försöka förmå föräldern att kommunicera på barnets nivå förutsätter vi att familjen anser att vuxna skall anpassa sitt tal till små barn Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus 6

Exempel på kodväxling Si tu eres puertoriquento your father is a puerto rican you should at least de vez en cuando you know hablar español Om du är puertorican, din far är puerto rican, så bör du i alla fall då och då vet du tala spanska Eva-Kristina Salameh

Tid för tillägnandet av ett andraspråk Collins 1986 Ankomstålder Genomsnittlig tidsåtgång för andraspråktillägnande och infödd nivå i skolans läsämne 5 – 8 år 3 – 8 år 8 – 11 år 2 – 5 år kan oftast läsa och skriva på sitt modersmål 12 – 15 år 6 – 8 år höga krav i skolan Eva-Kristina Salameh Språkens Hus

Språkstörning Språkstörning innebär att barnet inte har den för åldern förväntade språkutvecklingen, men har en normal utveckling vad gäller kognition, motorik och socio-emotionell förmåga Utvecklingen börjar sent och går oftast långsamt Språkstörningen förändras över tid (ålder), kontextberoende (samtalspartner, testuppgift) Eva-Kristina Salameh 9

Flerspråkighet och språkstörning Viktigt att skilja mellan bristande exponering för svenska och språkstörning Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa en störning i samtliga språk Nödvändigt att göra en bedömning även av modersmålet Tidig diagnos viktig – flerspråkighet orsakar ALDRIG en språkstörning Eva-Kristina Salameh

Varför inte ”double delay”? Metaperspektiv Flerspråkigheten förstärker exekutiva funktioner uppmärksamhet bl a på språkliga skillnader impulskontroll förbättrar processförmågan kontrollfunktioner håller tillbaka det ena språket när det andra talas flexibilitet samma begrepp kan ha olika fonologisk form 11

Processbarhetsteorin (Pienemann & Håkansson 1999) Nivå Exempel Nivå 5 Flickan gungar inte – här är flickan som inte gungar Nivå 4 Sen sprang hunden Hon sover inte Nivå 3 Dricker – har drickit Stor hund – stora hundar Sen han springer Nivå 2 Läser – läste Pojke – pojkor Nivå 1 Hej då! Va e de?

Grammatisk utveckling svenska

Ordföljdsmönster svenska

Transfer mellan svenska och arabiska Fonologi: lei’mu:n (citron)  mel’meu: ’namle (myra)  `namle (acc II) svamp  zvamp Grammatik: sijaraat (bilar)  sijaolona (arabisk plural ändrad till svensk plural och bestämdhet) kjolha  hennes kjol (sv kju:l + arab poss pron -ha) 20 barn testades 3 gånger med två test, vilket innebär sammanlagt 120 test – detta var i princip den transfer vi hittade transfer får ej förväxlas med kodväxling Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus Eva-Kristina Salameh Språkens Hus 15

Lagrat i speciella nätverk Lexikal organisation Lagrat i speciella nätverk ljudlika associationer, klang rim som hund  rund ljudlikhet som i katt  matta syntagmatiska relationer hund  skäller (ord som logiskt följer i en sats) hund  farlig (kan bli fras: en farlig hund) paradigmatiska relationer hund  katt hund  djur hund  tax hund  koppel, svans Eva-Kristina Salameh

Associationstest Kent-Rosanoff listan År 4; pojke 9 år sv Svar Klang Synt Para Övr bord sätta sig X mörk färg musik sjunger sjukdom halsfluss man stor djup vatten mjuk kudde äta mat berg stenar hus mus svart stol Eva-Kristina Salameh

Associationstest Kent-Rosanoff listan År 4; flicka 9 år sv Svar Klang Synt Para Övr bord stolar X mörk ljus musik trumpet sjukdom - man kvinna djup mjuk tjock äta dricka berg klippor hus villor svart vit Eva-Kristina Salameh

Ordförrådets organisation svenska Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus 19

Ordförrådets organisation arabiska Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus

Semantiska associationer Nettelbladt, Håkansson, Salameh 2007 Vilken passar den ihop med? Vad används den till? Var kan man hitta den? Kan du beskriva den? Vad liknar den? Kategori Funktion Kontext Beskrivning Likhet Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus

Flerspråkiga barn med utvecklingsstörning Flerspråkiga barn med Downs syndrom (DS) en- och flerspråkiga barn med DS presterade lika på det engelska testet flerspråkiga barn med DS uppvisade samma språkliga utveckling som flerspråkiga barn utan DS, matchade utifrån MLU inga skadliga effekter på deras språkutveckling av flerspråkigheten kunde påvisas därför viktigt med stöd i båda språken Barn med DS anses ha stor risk för att blir språkligt svaga N=51. Barnen i de andra grupperna matchade utvecklingsmässigt. Den ständiga frågan om barn med förståndshandikapp klarar två språk härmed besvarad Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus 22

Förhållningssätt till läsning och skrivning Heath 1986, Luke & Kale 1997, Naucler 2004, Obondo 2005 Lärs in tidigt innan skolstart Olika föreställningar om hur skrift skall användas Vanligare i kulturer där barn uppfostras språkligt böcker är viktiga läsning knuten till en viss situation läsning är en individuell aktivitet kräver särskilda ritualer som tystnad sagoläsning innebär ett annat sätt att tala viktigt för barnet att fokusera på innehållet Eva-Kristina Salameh 23

Förhållningssätt forts Vanligare i kulturer där barnen växer upp språkligt alfabetstavlor och böcker inte självklara i hemmet läsning är en social aktivitet – tystnad ej nödvändig barn lär sig läsa det som behövs – skyltar, reklam i mataffärer etc muntligt berättande, sånger, reciterad poesi kan värderas högre än böcker böcker kan ses som bärare av t ex religiösa föreställningar som inte får diskuteras - barn uppmuntras inte av vuxna att hitta på egna berättelser Eva-Kristina Salameh 24

Flerspråkiga barn med läs- och skrivsvårigheter (Hedman 2009) Om ständigt exponerad för texter som inte går att förstå finns stor risk att läsning uppfattas som meningslös Positiva samband mellan språkbehärskning på L1 och läsförmåga på L2 Fonologisk medvetenhet bör testas på båda språken Skillnad mellan goda muntliga färdigheter och låga resultat på läsning av ord en indikation på ev läs- och skrivsvårigheter hos barn i lägre klasser Underdiagnostik – viktigt att bedöma båda språken Eva-Kristina Salameh Eva-Kristina Salameh Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus 25 25

Modermålsundervisningens betydelse Ungefär hälften av de elever som är berättigade deltar Uppvisar genomgående bättre behärskning av andraspråket och bättre skolresultat än elever som inte har modersmålsundervisning (Hill 1996, Skolverket 2008) Till fördel också för elever med dyslexi (Hedman 2009) Eva-Kristina Salameh 26

Framgångsfaktorer för flerspråkiga skolbarn Thomas & Collier 2002 Undervisning i och på modersmålet Undervisningen på och i andraspråket Sociokulturellt stödjande miljö Föräldrasamverkan Höga förväntningar