Medfinansieringsreformen och arbetsgivarnas ansvar för sjukfrånvaro Björn Trägårdh, HGU

”Så här kan vi inte ha det” (GP 13/4 2005) 14 procent av alla svenskar mellan 20 och 64 år var sjukskrivna eller förtidspensionerade räknat i heltid. Kostnader för sjukfrånvaro och arbetslöshet uppgick 2004 till 125 miljarder (statens samlade utgifter för år 2005 beräknas till drygt 750 miljarder kronor). Kostnadsökningen för sjukfrånvaro och arbetslöshet under åren var dubbelt så stor som tillväxten.

Reformtanken Halvera sjukfrånvaron (från 90 milj. till 45 milj. dagar) (Sjuk-)problem ska lösas där de uppstår – på arbetsplatsen Utveckla ekonomiska incitament för arbetsgivaråtgärder Morot; ju lägre frånvaro, desto billigare för AG Piska; många sjukdagar = höga sjukkostnader

Reformkonstruktionen + och - för arbetsgivarkollektivet - kostnadsneutralt + Generell sänkning av arbetsgivaravgift (0,24 %) + AG bekostar 2 veckors sjuklön (förut 3) - Särskild sjukförsäkringsavgift på 15 % av sjukpenningen + Gäller ej vid återgång i arbete (minst 25%) eller rehab-insatser + Tak: max 4 % av total lönesumma för AG + Golv: minst kr i sjukkostnader

Forskningsuppdraget Forskargrupp på 6 företagsekonomer Ett arbetsgivarperspektiv på reformen Vad gör AG för att få anställda åter i arbete? Vad gör AG för att förebygga sjukfrånvaro? Vilka ekonomiska och administrativa effekter får reformen för AG?

Undersökningen Enkätstudie: Samverkan med SCB 800 arbetsgivare Stratifierat urval > 10 anställda Alla AG >2000 anställda ingick Svarsfrekvens drygt 53 % Fallstudie: Stat: myndighet + högskola Region: sjukhus, tandvård, tvätteri Kommun: hemtjänst Privat: ett medelstort, två små

Resultat En mängd förebyggande åtgärder, ex v hälsokontroller, friskvård, motionsbidrag, chefsutbildningar… En del rehab-åtgärder (på väg att rutiniseras), ex v rehab-planer, kontakt med FK, deltidssjukskrivningar… Få åtgärder specialsyddes (ex v efter kön, yrke eller ålder) Inga tydliga avtryck av reformen vad AG gör, hur eller hur mycket Visst administrativt strul för AG, men annars små ekonomiska och andra konsekvenser av reformen

Reformens grundantaganden 1.Arbetsgivare ägnar sig åt att förebygga ohälsa och rehabilitera redan sjuka. 2.Förebyggande och rehabiliterande åtgärder minskar sjukfrånvaron. 3.Situationen på arbetet är avgörande för sjukfrånvaron. 4.Hög sjukfrånvaro är ett stort problem för arbetsgivare. 5.Ekonomiska incitament i form av sänkta sjukfrånvarokostnader är avgörande för att förmå arbetsgivare att minska sjukfrånvaron.

1. Ägnar sig arbetsgivare åt att förebygga ohälsa och rehabilitera sjuka? Svårdefinierade begrepp – åtgärder kan vara både-och Exempel ”arbetsrotation” – från effektivitets-/kompetenshöjning till sjukdomsförebyggande och/eller rehabiliterande åtgärd ”Förebygga ohälsa” – ett gränslöst modebegrepp, ex fruktkorg Deltidssjukskrivning, omplacering, kontakt med sjukskrivna – rehabilitering eller kontroll / utestängning? Arbetsgivarna är ”på” i ord – rehabiliterar och förebygger ohälsa – men vad handlingarna innebär är mer osäkert

2. Leder åtgärderna till minskad sjukfrånvaro och ökad hälsa? Blir deltidssjukskrivning en väg mot heltid eller förtidspension? Leder sociala aktiviteter till gemensamhet eller mer konflikter? Skapar hälsoundersökningar hälsa eller ohälsa? Är kontakt med sjukskrivna alltid rehabiliterande? Blir vi friskare av motionsbidrag? Kunskapen om åtgärders effekter är darrig…

3. Är situationen på arbetet avgörande för sjukfrånvaron? Alla sjukfrånvarande är inte sjuka (men vi vet inte alltid varför) Alla på jobbet är inte friska (det finns många skäl) Beror sjukskrivningar på faktorer på arbetet, i privatlivet, på både och – eller på annat än miljöfaktorer (ex utmattningsdepression)? För AG ter det sig orimligt att betrakta sig som ansvarig för all slags sjukfrånvaro

4. Är hög sjukfrånvaro ett stort problem för arbetsgivare? Genomsnitt; 5-6 % sjukfrånvaro under reformperioden Stort problem för vissa AG: kommuner 8 %, stora AG 7 %, små 4 % Stort problem för vissa kategorier anställda; äldre, lågutbildade, lågavlönade, kvinnor (i offentlig sektor) – svåra att åtgärda Är 5,5 % hög sjukfrånvaro? (ideal sjukfrånvaro; 2-4 %)

5. Hur viktigt är sjukfrånvarokostnader för arbetsgivare? Indirekta kostnader för sjukfrånvaro kan vara ett stort problem (ex v minskade intäkter pga driftstörningar eller ökade kostnader för att driva verksamheten) Direkta kostnader för sjukfrånvaro (= reformen) är oftast ett mindre problem för AG. Sammantaget – reformen utgick från tveksamma antaganden och fick inte avsedda konsekvenser

Sjukfrånvaro – arbetsgivarnas ansvar? AG ser ett begränsat ansvar – i sjukfrånvaro som entydigt orsakas av arbetsförhållanden Fysisk arbetsmiljö kan AG (oftast) åtgärda, men social och psykisk är mer svårstyrd (managementlitteratur och hälsoforskning till trots) AG har begränsat inflytande på arbetets innehåll och betydelse för hälsan / sjukfrånvaro AG-viljan att minska sjukfrånvaron varierar, men kunskap saknas – ett mångfacetterat problem med ofta okända orsak-verkan-samband AG-trenden - töckla inte med problemet utan outsourca frågan, rekrytera ”långtidsfriska” etc. Bristande vilja och incitament var inte det stora problemet – då fungerar inte economic man-inspirerade reformer

Medfinansieringsreformen - en symbol för rådande samhällsanda Sjukfrånvaro – ett samhällsproblem fylld av kollektiv skam Viktigt att visa handlingskraft – tuffare regelverk, utpekande av syndabockar (sjukskrivna, sjukskrivande läkare, dåliga arbetsgivare) Arbetslinjen dominerar – alla kan och skall bidra trots slimmade organisationer (eller sorteras bort) Reformen – ett svar på, men också orsak till, negativ uppmärksamhet kring sjukskrivningar Reformens oavsiktliga konsekvenser – minskad sjukskrivning genom disciplinering, inte genom AG-incitament