INTERVJU – En introduktion LAU 270/275 VT 2012 INTERVJU – En introduktion Signe Bremer fil. Dr i etnologi Göteborgs universitet Institutionen för kulturvetenskaper E-post: signe.bremer@ethnology.gu.se

Vad är en intervju?

intervju´ (am. eng. interview 'sammanträffande', av fr intervju´ (am. eng. interview 'sammanträffande', av fr. entrevue’ sammanträffande', 'möte', 'samtal'), samtalsform som primärt syftar till utfrågning av en person. Källa: Nationalencyklopedin

Kärnan i intervjun är själva mötet Kärnan i intervjun är själva mötet. En intervju vill jag definiera som en kommunikationsform där någon berättar och besvarar frågor som ställs av en annan person och där det sagda registreras i någon form – genom bandinspelning, anteckningar eller videoupptagning. Källa: Etnologiskt fältarbete (1999)

Materialet är inte ett fönster in i ”verkligheten”

Urval – vilka ska intervjuas? Vad vill jag undersöka? Inom vilket geografiskt område ska studien genomföras? Vem/vilka är bäst lämpade att samtala om studiens fokus? Hur skapas kontakt med fältet? Vilka urvalskriterier vill jag använda mig av?

Utförande Hur, var & när ska intervjun göras? Gruppintervju? Enskilda intervjuer? Ensam eller flera intervjuare? Plats för intervju? Inspelningsteknik? Tidsaspekten? Etiska riktlinjer vid minderåriga – målsmans tillstånd

Vad är en bra fråga? Börja gärna med introducerande bakgrundsfrågor – tänk på att förtroende och en god samtalsmiljö ska etableras Begripliga, korta och fria från akademisk jargong Med studiens syfte och kunskapsmål i åtanke Inga värderande frågor Öppna frågor som inte kan besvaras med Ja eller Nej Tänk tematiskt Undvik varförfrågor, antyder förhör → Vad/Hur Tänk på: följdfrågor & att be om exempel

Intervjuguide – exemplet ts-vård Inledning *Berätta kortfattad livshistoria med fokus på identitet och vad som slutligen fick dig att söka hjälp. *Berätta om din första kontakt med vården, dvs. inte företrädelsevis det första faktiska mötet. - Hur skulle du beskriva bemötandet? - Känner du att du blev tagen på alvar? - Fick du det stöd som just du behövde då? - Vilka följder fick denna första kontakt för din vardag? - Hur ser du på dina första kontakter med vården idag? *Vilka förväntningar hade du när du först tog kontakt? Har de förväntningarna förändrats? Om ja, varför? Om nej, varför inte? *Vad är dina spontana upplevelser och reflektioner gällande ts-vården i dagsläget?

Om inte, är det något som saknat? Efter utredningen…   *Berätta om hur det gick till när du fick din fastställelse av Socialstyrelsens Rättsliga Råd. *Berätta kortfattat om ditt möte med sammanhanget kring själva den könskorrigerande kirurgin. Hur skulle du beskriva bemötandet från kirurger, sköterskor och eventuell övrig personal? Tycker du att man har lyssnat på dig och dina erfarenheter? Om ja, utveckla. Ge exempel på eventuella situationer, upplevelser, möten som bidragit till detta intryck. Om inte, ge exempel på eventuella situationer, upplevelser, möten som bidragit till detta intryck. *Har du erbjudits någon form av psykosocial stödverksamhet i anslutning till den kirurgiska fasen av behandlingsprocessen? Om ja, utveckla och ge exempel på vilken form av stödverksamhet du erbjudits att delta i, och eventuellt deltar/deltagit i. Om inte, är det något som saknat?

Syfte Att undersöka hur köns- och sexualitetsnormer manifesterar sig i skolans sex- och samlevnadsundervisning. Vilka ska intervjuas? Vilka frågor är lämpliga att ställa till respondenterna?

Efter intervjuerna… Utskrift/renskrivning av intervjuer Inspelade intervjuer → Möjlighet att gå tillbaka till samtalet. Transkribering → ”korrekta” citat Analysen fortsätter Eventuell återkoppling med respondenter – kompletterande frågor Har vi rätt material för just denna studie? - Behöver materialet kompletteras med andra materialkategorier?

Att presentera materialet - intervjumaterial i uppsatsen Exempel, Bremer Signe Kroppslinjer – Kön, transsexualism och kropp i berättelser om könskorrigering (2011, s.74-75) : ”Kristian skriver exempelvis följande om det tillfälle då han blev kallad till sin utredare för att fylla i den viktiga ansökan om fastställelse och sterilisering till Socialstyrelsens rättsliga råd: Undrade ibland om det [utredningen] någonsin skulle ta slut. Men det gjorde den ju, och till sist, fick jag en kallelse om att åka till Lund, skulle fylla i en ansökan hos min utredare, men blanketterna var slut, så jag fick åka hem igen, något som gjorde mig mycket frustrerad. Detta är en del av den väntan som patienter och vårdsökande i allmänhet riskerar att stöta på i kontakten med svensk hälso- och sjukvård.”

René Leòn Rosales– Vid samhällets hitersta gräns René Leòn Rosales– Vid samhällets hitersta gräns. Om maskulina elevpositioner i en multietnisk skola (2010, s.129) ”Ett annat exempel kan vara då Hassan under intervjun berättade att hans hudfärg ibland kunde vålla honom problem. Han berättade för mig att han i förberedelseklassen var vän med Ted och Karzán men att de slutade umgås med honom när de började olika klasser:   Hassan: Men Ted är, han är alltså bra, han är bra nu. Men Karzán, typ han retar mycket. René: Vad säger han? H: Han säger: ”coc ful!”, typ han brukar kalla mig för Pakistan. R: Pakistan? H: Ja, alltså för att jag är lite brun, du vet. (Hassan 050112) Hassan hade när jag intervjuade honom migrerat från Irak till Sverige fem år tidigare. Han var en av de få irakiska kurderna i sin klass. Det Hassan berättar om här, att han blir kallad för ”Pakistan” på grund av sin mörkare hudfärg och utseende, är en erfarenhet jag hört andra ungdomar i området vittna om.”

Exemplet, Åsa Bartholdsson (2011, s Exemplet, Åsa Bartholdsson (2011, s.133) – Mamma-pappa-barn: Femåringar och den heterosexuella familjen som livsprojekt ”Tillsammans med mig i rummet sitter fem pojkar, alla fem år gamla: ”Brukar ni vara kära på dagis?” undrar jag. ”Aldrig i livet”, säger Linus. ”Det är äckligt!” säger Ludde. ”Då brukar man pussas. Det är jätteäckligt”, säger Lukas. ”Det är bara tjejer som är kära”, säger Linus. ”Om en tjej är kär i en tjej då?” undrar jag. ”Då är dom lesbiska. Då pussar dom varandra”, förklarar Liam. ”Dom kan inte gifta sig i kyrkan” säger Linus. ”Dom kan inte göra barn, stackars dom”, säger Lukas. Äktenskap och möjligheten att skaffa barn kommenterade i flera intervjuer och framstod som det mål mot vilket alla tänktes sträva.”

Vikten av insyn Intervjumaterial är ett skapat material – berättelser - & forskaren ska källkritiskt redogöra för: Vem/vilka som har intervjuats Urvalsprocessen - Hur datainsamlingen har gått till - Vilka frågor som har ställts - Respondenternas samhällsposition - Den egna samhällspositionen Respondenternas och den egna förförståelsen Den tredje närvarande → För transparens i forskningsprocessen och rapportens slutsatser

Etik – Vetenskapsrådet informerat samtycke Det är ett krav enligt etikprövningslagen att forskningspersonen skall informeras om: Den övergripande planen för forskningen Syftet med forskningen De metoder som kommer att användas De följder och risker som forskningen kan medföra Vem som är forskningshuvudman Att deltagande i forskningen är frivilligt Att forskningspersonens har rätt att när som helst avbryta sin medverkan

Respondenternas välmående - vems ansvar? ”Människors välfärd skall ges företräde framför samhällets och vetenskapens behov. Därför får bland annat ett samtycke till att delta i forskning när som helst tas tillbaka med omedelbar verkan.” ”Forskaren tar ett ansvar för de människor han eller hon forskar på, både för deras välbefinnande och för den information om dem som samlas in.” Källa: Codex – regler och riktlinjer för forskning; Forskning som involverar människan http://codex.vr.se/forskningmanniska.shtml