Högskolestiftelser Förslag om en ny verksamhetsform för universitet och högskolor.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Presentation Dialogseminarium om samverkan Dan Brändström
Advertisements

Forskningsanknytning i den högre utbildningen BAKGRUNDSUPPGIFTER.
Stat – Huvudman - Profession
VAD HÄNDER I DEN EUROPEISKA LOKALDEMOKRATIN - och vad kan Sverige lära? Anders Lidström Umeå universitet.
Sv Universitets- och högskolerådets arbete mot diskriminering och för lika rättigheter Motstånd och möjligheter - En nationell konferens om jämställdhet.
European Commission Internal Market & Services DG 1 Förändrad revision i Europa: Perspektiv från EU’s kommission Stockholm,10 januari 2012 Paulina Dejmek.
Självförvaltning Bollnäs kommuns skolplan
PSI Vad är det? Vad är på gång?
Antagningssystemet – finns det någon räddning? NUAK 19 september 2011 Jörgen Tholin, Högskolan på Gotland.
Regler och lösningar för uppdragsutbildning
Budget Umeå universitet 2014 inkl. ekonomisk plan 2015–2016
Om privatisering av universitet och institut Ulf Bengtsson.
Beskriva den kommunala markanvisningsprocessen
FoU-samverkan på EU-arenan – Regionala FoU-strategier för Norra Sverige Erik Bergkvist Rapportör EuropaForum.
Proposition nytt kvalitetssystem Jmf HSV´s förslag – proposition från regeringen.
FRONESIS-projektet, univ. ledningens prefektmöte den 16 november 2010 LUNDS UNIVERSITE T.
Annika Ghafoori Kvalitetsdrivet 2013 En öppen högskola?
Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister.
Regeringens proposition 2009/10:139 Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen Lars Rydberg Sid 1.
Utredningen av den kliniska forskningen. Brister och möjligheter Klinisk forskningHälso- och sjukvård Utbildning ForskningstraditionGod sjukvård Register,
Granskning, kontroll och utvärdering
Regeringens proposition 2009/10:149 En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor (Autonomipropositionen) Lars Rydberg.
Forsknings- och utbildningsstrategier 2009–2012 Förändring för kvalitet och förnyelse.
Legitimation för lärare och förskollärare - Förskolan
Omställningsavtal - Avtal om lokala omställningsmedel
Regleringsbrevet Regleringsbrev är benämningen på det regeringsbeslut som årligen utfärdas i syfte att styra en myndighets verksamhet, avser ett.
Får jag lov?… Om remissvaren till PBL-kommitténs slutbetänkande
 Stockholm 1 oktober  Folkbildningsrådets uppdrag  Etik och gränsdragning  Översyn av statsbidragssystemet  Samtal och diskussion.
Chalmers som stiftelsehögskola – utifrån studenternas perspektiv.
Ambition och ansvar SOU 2006:100
Sveriges förenade studentkårer SFS Robin Moberg Vice ordförande SFS SFS 10 september 2009.
Kommunala friskolor i Linköping
Gymnasial lärlingsutbildning »Bakgrunden till Skolverkets förslag till Gy-lärling? » Hur kan förslaget bli framgångsrikt för alla elever i gymnasieskolan.
1 Pension & omställning 10 februari Informationsmöte scenkonstpensionerna  Inledning  Avvecklingen av Pisa (SPV)  Förhandlingar om nytt system.
INTER Internationaliseringsstrategi Karolinska Institutet Forum för Internationalisering 2 februari 2012 Docent Clara Gumpert, ordförande i internationella.
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Utvärdering – vad, vem, varför? Sara Karlsson, kvalitetssamordnare KTH.
Hur fungerar samhällets insatser för ensamkommande flyktingungdomar? Om ensamkommande flyktingungdomars introduktion och etablering i Umeå Projekt finansierat.
Lugnet i framtiden ”Lugnetgruppen”: Pelle Granbom, Yvonne Nygårds, Jonny Gahnshag Laila Edholm, Anders Ax, Krister Johansson.
Budgetpropositionen för sept 2009Nils-Fredrik Ankarcrona PLUS-enheten2 BP 2010  Behov av nya tillfälliga platser (700 mnkr)
LAGSTIFTNINGS- PROCESSEN
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
Kvalitetsarbetet vid BTH
Bevarande av utbildningsinformation SUHFs expertgrupp för arkiv och informationshantering.
Umeå universitet och flyktingfrågan pågående aktiviteter Internationellt Scholars at Risk (SAR) Är ett internationellt nätverk av universitet och högskolor.
Nytt kvalitetssäkringssystem höjer ribban – studenternas bästa i sikte Universitetskansler Harriet Wallberg.
Finansdepartementet Använda myndigheters information - vad får man och vad har man rätt till? Mikael Vall Finansdepartementet.
Strategier för kvalitet och praktiskt arbete som ger resultat Åsa Bergenheim Karlstads universitet.
Ett steg vidare för evidensbaserad praktik till nytta för brukare och patienter Fjärde steget i reformen av myndigheter Samlad, effektiv och behovsanpassad.
Sv Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering? 16 maj 2016 Aleksandra Sjöstrand.
Utgångspunkter för RUT 2 Globaliseringen Sverige på den internationella utbildnings- och forskningsmarknaden Kunskapssamhället Utbildningens och forskningens.
Lärosätenas indirekta kostnader Dialogseminarium SUHF/Indirekta kostnader/Ann-Kristin Mattsson1.
Transparenslagens tillämplighet på högskolesektorn HfR:s konferens på Tammsvik den 16 november 2007.
Riksrevisionens årliga revision HfR 7-8 maj
Medfinansierings påverkan på planeringssystemet Mattias Lundberg, Roger Pyddoke, Anders Wärmark CTS 28 mars 2011.
Styrning ur ett verksamhetsperspektiv. Styrning handlar om att få andra att göra det man själv vill Styrning är beroende av om det finns tillgång till.
Vad är och vad gör SUHF Sveriges universitets- och högskoleförbund.
Välkommen som student på Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Dekan informerar.
Reformerad grundutbildning och AT – Läkarförbundets svar på utredningsförslag.
Kvalitetssäkring av högre utbildning – en framtida försäkring
Hjälpmedelsutredningen
Årsrapport 2016 stiftelser med anknuten förvaltning
Barnkonventionen blir svensk lag – Lagrådets yttrande
Bred översyn av det nationella taxesystemet
Utbildningsdepartementets arbete med den nya förvaltningslagen (2017:900) Anita Stawarz, kansliråd Utbildningsdepartementet.
Ledningsutredningen Delrapport
Styr- och resursutredningen - STRUTEN
Styrprinciper för och dimensionering av Högskolans grundutbildning och forskning 14 maj 2014.
Regeringens lagrådsremiss inkom till Lagrådet den 6 juli 2017.
Strategin Statens roll i utbildningssystemet – slutrapport
Ingrid Petersson, Generaldirektör Formas
Presentationens avskrift:

Högskolestiftelser Förslag om en ny verksamhetsform för universitet och högskolor

Högskolestiftelser - remiss Departementspromemoria ute på remiss till 15 november (förlängt) Svar beslutas av US på möte 5 november, efter förslag från rektor Bereds av remissgrupp: –Per Ragnarsson (ordförande), tf univ. dir. Chatarina Larson, tf förvaltningschef Yvonne Andersson, personalchef Dieter Müller, Samfak Åsa Rasmuson- Lestander, Teknat Lars-Erik Edlund, Humfak Roland S Johansson, Medfak Anders Steinwall, planeringsenheten Daniel Andersson, planeringsenheten Linus Lundström, student DatumSidfot3

DatumSidfot4 Motiv för ny stiftelseform Ökad autonomi, mångfald i systemet Främst för (enstaka) universitet med stor internationell forskning Konkret: –möjlighet till deltagande i associationer, även internationella –mer mångsidig finansieringsbas

Ombildning till stiftelse Ny stiftelseform: högskolestiftelse Syfte: bedriva högskoleutbildning och forskning på en internationellt hög nivå Vid ombildning: –Egendom som ingår i balansräkningen samt årets anslag överförs –Utfästelse om anslag enligt samma principer som för statliga lärosäten (dock minst 90 procent av befintlig anslagsnivå under de första sex åren) DatumSidfot5

Förblir sig likt: Grundläggande principer för verksamheten (forskningens frihet, kvalitet och effektivitet) Principer för medelstilldelning från staten (konkurrensneutralitet) Krav på ekonomisk redovisning, återrapportering, prognoser, budgetunderlag och statistik Studenternas rättssäkerhet och inflytande Offentlighetsprincip, regler om sekretess, meddelarfrihet m.m. Stora delar av förvaltningslagen Lagen om offentlig upphandling Avtal, avtalsförsäkringar och pensionsvillkor för de anställda vid högskolestiftelsen (delvis) DatumSidfot6

Förändras: Forskningsanslaget kan användas för att bilda bolag, t.ex. deltagande i EIT. Överskott från avgiftsfinansierad verksamhet får fritt disponeras inom ramen för sitt ändamål. Möjlighet att förvärva och äga fastigheter (genom köp endast om fastigheten direkt ska användas i verksamheten) Styrelse/rektor: Storlek (9) och sammansättning samt endast ordföranden och ytterligare en ledamot som utses av regeringen. Anställningar: reglerna för statligt anställda gäller inte. Å ena sidan: ökad frihet, mindre långdragna processer ibland. Å andra sidan: reglerade möjligheter att tidsbegränsa samt att ha förenade anställningar försvinner / måste avtalas om DatumSidfot7

UmU:s förslag till remissvar Umeå universitet välkomnar ambitionen att ytterligare öka friheten för universitet och högskolor, men avstyrker förslaget i sin nuvarande form. Skälen är i huvudsak följande: Motiven bakom reformen är otydliga Förslaget behandlar inte på ett adekvat sätt frågor rörande lärosätenas särskilda roll i samhället eller begränsningar i myndighetsformen DatumSidfot8

UmU:s förslag till remissvar, forts Alternativa möjligheter att åstadkomma de önskade friheterna har inte analyserats Erfarenheterna från befintliga stiftelsehögskolor redovisas och analyseras inte Stiftelseformens långsiktighet talar för att inte hasta fram en reform Förslagets utformning erbjuder relativt få nya friheter men stor osäkerhet, främst på grund av avsaknaden av ett stiftelsekapital DatumSidfot9