Antalet smittade i samhället utomlands har ökat Antalet smittade i samhället utomlands har ökat. De rapporterade länderna är ffa länder i Asien och Balkanländer som svarar för ca hälften av fallen. I dessa grupper dominerar symtomgivande infektioner. Provtagare är primärvården och infektionsklinikerna. Ökningen från 2008 till 2009 består av denna grupp samt personer från Mellanöstern. 1

ESBL-producerande bakterier Extended spectrum betalactamaser Plasmidburen resistens Infektion: urinvägar Bärarskap: tarm Smitta Kontakt, direkt eller indirekt Fekal-oral (mat, vatten) Vård Diarré, katetrar, sår Vanligtvis kort överlevnad

Antibiotikaval vid ESBL-produktion Extended Spectrum BetaLactamase = enzym som bryter ner betalaktamantibiotika E-coli Klebsiella Proteus ESBL Multiresistent Amimox Trimetoprim Selexid Furadantin Ciprofloxacin Cefadroxil Zinacef Claforan Fortum Tazocin Nebcina Tienam/Meronem Trimetoprom Tienam 3

Tydlig ökning bland barn: 11 är screeningprov från neonatalavdelningar, två är screeningprov på barn som vårdats utomlands, resten är urinodlingar tagna via barnklinik eller primärvård. En tredjedel är pojkar,ffa på neonatalavd. I gruppen 21-30 år är endast 8 män, resten kvinnor. Bland totala antalet ESBL-fall svarar kvinnor för 66 %. 7

VRE Vankomycinresistenta enterokocker Kromosomal, vanA vanB Infektion: kateterrelaterat, immunsuppression, IVA Bärarskap: tarm Smitta Kontakt, direkt eller indirekt Fekal-oral (mat, vatten) Vård Diarré, katetrar, sår Kan överleva länge (veckor), svår att städa bort

Fördel bakterier… Hög och ensidig antibiotikaförbrukning Bristande hygien Trängsel och överbeläggning Hög arbetsbelastning Oidentifierade bärare

Vad göra? Växelbruk av antibiotika Restriktiv antibiotikaförskrivning Basala/specifika hygienrutiner Vad göra? Epidemiologisk övervakning Identifiera riskpatienter

Verksamt mot rätt bakteriella agens Når den vävnad som är infekterad Ingen onödig resistensutveckling Ingen onödig påverkan på normala bakteriefloran

Kontaktsmitta direkt och indirekt Händer Kontaminerade föremål/ytor Arbetskläder

Basala hygienrutiner - Förebygger kontaktsmitta Noggrann handhygien Handdesinfektion med sprit - före och efter patientkontakt Handtvätt med tvål + handdesinfektion med sprit Synlig/kännbar nedsmutsning Känd/misstänkt tarmsmitta (calicivirus, Clostridium difficile) Handskar Skyddsrock/plastförkläde Hygienbeteende Kortärmad arbetsdräkt Inga ringar, armband, klockor, lösnaglar Arbetsdräkt bytas varje dag och då synbart smutsig eller våt Källa: SoS. Att förebygga vårdrelaterade infektioner

Apropå den infekterade debatten kring läkarrockar… 16