Cornelia Björk & Lena Kulin Contextio Ethnographic November 2012

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Gemensamt fokus SamhälleAkademi Utbildning Företag Källa: Tage Dolk.
Landstinget och Kommunerna i Kalmar län - i samarbete
Workshop för GIS samordnare tisdag 18 mars kl – 15.00
Nuläges Analys - utse en bordsvärd - utse en tidshållare - utse en sekreterare Runda Vilka framgångar ser du att ni redan har gjort i i ert projekt? Vilka.
Stöd för analys och förbättring
Lärande nätverk och innovativ kompetensutveckling
Kortversion av BOSTADSPOLITISK STRATEGI
Om vi fick bestämma. För, med & av unga Vad är en ungdom?
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.
Svenskt Lantmäteri en viktig grund för det goda samhällsbygget
Välkommen till information om utvecklingsarbete
 ”Lyfta” barn och ungdomsfrågor som ett viktigt, prioriterat område för landsting, regioner och kommuner  Barn & unga utgör 1/3 av befolkningen och tillbringar.
Ett UTVECKLINGSPROJEKT 1 januari 2009 – 30 juni 2011 (Ett förprojekt genomfördes våren 2008) Augusti 2009.
Ett UTVECKLINGSPROJEKT 1 januari 2009 – 31 mars 2012 (Ett förprojekt genomfördes våren 2008) Februari 2010.
Vårdsamverkan Fyrbodal
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Välkommen till ESF:s seminarium
Välkomna till en dag om eArkiv
Preliminär Verksamhetsplan 2015 Fysioterapeuterna Västerbotten.
1 Förordning 1997:702 Vem? Varje kommun, kommunal förskola, fritidshem, skola Kommun: skolformerna, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg Andra huvudmäns.
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Samverkan Asperger Till Sysselsättning Arbete
Projektnamn, projektledare och deltagande aktörer
Tidiga insatser för barn i förskolan
Att tillsammans påverka!
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Uppföljning av implementering av Handlingsplan ökad patient-/brukarmedverkan
ÅRJÄNGS KOMMUN Välkomna till Fokusgrupp i Projektet CREARE VIVERE finansierat av Europeiska Socialfonden.
Senior alert – nuläge 24 oktober 2012 Kristina Sjölund Helene Lysander Skog Emma Englander.
Process: Lönekriterier
Organisera vattentjänsterna för framtiden. Vattentjänstorganisationernas utmaningar Klimatförändringen ställer nya krav på dricksvattenproduktion och.
Program informationsmöte 4 dec  Genomgång utlysningstext  Ansökningsmallen  Övrig information.
Välkommen till Lärstämma för personal i fritidshem 09:30-10:10Inledning och intresseanmälan till nätverk Gerd Pettersson, Regionalt utvecklingscentrum.
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
Strategiska perspektiv på verksamheten
Enheten för regional tillväxt, Näringsdepartementet
Projektet Bättre psykosvård Sammanfattning. Projektet bättre psykosvård Projektstart november 2011 Uppdrag: stötta enheter i landet som jobbar med psykosvård.
Välkommen till Lärstämma för personal i fritidshem 09:10-09:50 Konferensen öppnas. Inledning. Gerd Pettersson, Regionalt utvecklingscentrum (RUC) 09:50-10:30.
Barn och ungas rättigheter BRÅ
BARNS BÄSTA -klart att vi alla vill barnens bästa eller?
Lärande utvärdering genom följeforskning
BILD 1 1. Frågeställningar - underlag för diskussion med offentliga myndigheter Hur ser arbetskraftsförsörjningen ut i er kommun under de närmaste 20 åren?
Affärsplaner för samhällsentreprenörer? Distanskurs i SHE 4 april 2011 Fredrik Björk, Malmö högskola.
Socialt entreprenörskap i ideell verksamhet En studie om de aktiva eldsjälarnas motivation och drivkraft som gör skillnad i samhället.
Finansiell samordning
RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING KRONOBERGS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 2015.
RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING JÄMTLANDS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 2015.
Utvärdering av workshop - Future Living Vilken grupp tillhörde du? NamnAntal% Byggteknik & Affärsmodeller för framtida bostäder 637,5 Energi och flödeseffektivitet.
Förstudie om gemensam insatsmarknad i Nacka. Bakgrund och syftet med förstudien Nacka kommun och Arbetsförmedlingen Nacka Värmdö har under flera år har.
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
10 medverkande kommuner deltagare
För enklare verksamhetsutveckling och samverkan mot en smartare välfärd SKL har, tillsammans med GR, tagit fram en digital samverkansplattform där man.
Fokus i fördjupad utvärdering av miljömålen 2015
Fysioterapeuterna Västerbotten
Strategi för patient- och brukarmedverkan
Gävleborgs kommuner och Älvkarleby kommun i samverkan
Workshop Arbetsplatslärande.
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Begäran om nationellt likvärdig YH-utbildning inom äldreomsorgen
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Park- och naturförvaltningen
Kartläggning och analys av anmälningar om barn som far illa
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Kerstin Blom Bokliden, SKL och Malin Åberg Aas, Svenska FN- förbundet
Samordnad utveckling för god och nära vård
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Presentationens avskrift:

Cornelia Björk & Lena Kulin Contextio Ethnographic November 2012 Utvärdering av Nätverk för erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande inom Bo bra på äldre dar Cornelia Björk & Lena Kulin Contextio Ethnographic November 2012

Projektets organisering 4 nodledare med uppdrag att samordna var sitt regionalt nätverk och anordna nätverksträffar. Deltagare från 51 kommuner. Även representanter från bostadsbolag, kommunförbund, föreningar, konsultbolag samt FoU i Väst/GR.

Projektets mål Bygga upp kompetens kring bostäder och boendemiljö för äldre Verka för ökad samverkan inom och mellan kommuner Underlätta ett strategiskt arbete i frågor som rör bostäder och boendemiljö för äldre

Syftet med utvärderingen är att mäta i vilken mån projektmålen har uppnåtts

Utvärderingens frågeställningar: Hur ser deltagarna på sin medverkan i nätverken? Har projektetmålen uppnåtts? Vad har gynnat respektive hindrat måluppfyllelse? Vilka förväntningar finns när det gäller nätverkens framtid?

Webbenkätens respondenter 72 % av deltagarna besvarade enkäten (58 av 76 personer) Svaren representerar 36 av 51 kommuner Mellan 13 och 18 svar inkom från varje nätverk

Frågeställning 1. Hur uppfattar deltagarna sin medverkan i nätverken?

Nätverksträffarna var givande eller meningsfulla därför att… (1/2) Deltagarna fick tillfälle att utbyta erfarenheter kunskap om sakfrågor information om hur andra kommuner arbetar tips och goda exempel nya idéer

Nätverksträffarna var givande eller meningsfulla därför att… (1/2) Nätverksträffarna gav deltagare stöd, inspiration och drivkraft i arbetet förbättrad omvärldsbevakning draghjälp i att förankra frågan i den egna kommunen nya kontakter

Frågeställning 2. Har projektetmålen uppnåtts?

Bygga upp kompetens om bostäder och boendemiljö för äldre Projektmål 1: Bygga upp kompetens om bostäder och boendemiljö för äldre

Har kunskapen tagits tillvara inom verksamheten där respondenten arbetar? 1. Ny kunskap har bidragit till utveckling av arbetet med frågorna. 2. Ny kunskap har medfört att man tagit initiativ till nya insatser och aktiviteter. 3. Deltagare har spridit ny kunskap till ”rätt” personer inom den egna verksamheten/kommunen. 4. Nätverksträffarna har främst bekräftat redan vedertagna kunskaper och metoder.

Bygga upp kompetens om bostäder och boendemiljö för äldre Bedömning av måluppfyllelse av projektmål 1: Bygga upp kompetens om bostäder och boendemiljö för äldre Projektet har i viss mån bidragit till att öka kompetensen kring bostäder och boendemiljö för äldre genom att deltagarna har fått tillfälle att utbyta kunskap, erfarenheter, goda exempel och idéer.

Verka för ökad samverkan inom och mellan kommuner Projektmål 2: Verka för ökad samverkan inom och mellan kommuner 34 % har knutit nya kontakter med person/er inom annan verksamhet i samma kommun. 58 % har knutit nya kontakter mer person/er inom en nämnd/förvaltning i en annan kommun. Deltagare betonar att nätverken medfört ökad kontakt mellan samhällsbyggnads- och omsorgsförvaltningar inom den egna kommunen.

Verka för ökad samverkan inom och mellan kommuner Projektmål 2: Verka för ökad samverkan inom och mellan kommuner Har nätverksträffarna bidragit till en ökad samverkan mellan din kommun och andra kommuner? 1. Inte än, men ökad kännedom om vem som jobbar med frågorna i andra kommuner. 2. Samverkan sker redan genom utbyte av kunskap. 3. Kontakter har tagits inför eventuell framtida samverkan. 4. Nätverken har ännu inte bidragit till en ökad samverkan.

Verka för ökad samverkan inom och mellan kommuner Bedömning av måluppfyllelse för projektmål 2: Verka för ökad samverkan inom och mellan kommuner Projektet har i viss mån har skapat bättre förutsättningar för en framtida samverkan genom att främja kontaktskapande och kommunikation om de aktuella frågorna både inom och mellan kommuner.

Projektmål 3: Underlätta ett strategiskt arbete i frågor som rör bostäder och boendemiljö för äldre Vidtagna åtgärder (pga. nätverket) som främjat ett strategiskt arbete: Underlag för politiker Medborgardialog Tillgänglighetsinventeringar Inventeringar av kommande behov av olika boende och verksamhetsutveckling inom omsorg Kommunala bostadsbolag har fått i uppdrag att utreda och analysera sitt bostadsinnehav

Bedömning av måluppfyllelse av projektmål 3: Underlätta ett strategiskt arbete i frågor som rör bostäder och boendemiljö för äldre Projektet har i viss mån skapat bättre förutsättningar för ett framtida strategiskt arbete med de aktuella frågorna genom att höja deltagarnas kunskapsnivå och bidra till att lyfta frågorna inom kommunerna.

Sammanfattningsvis om måluppfyllelse Projektmålen är ambitiösa i förhållande till projektets resurser vad gäller tid och ekonomiska medel. De medverkande kommunerna har delvis uppnått de satta målen, och fått bättre förutsättningar att uppnå målen på lång sikt. Deltagarna har fått ökad kunskap och entusiasm inför frågorna. Omsorgs- och samhällsbyggnadsförvaltningar har i ett flertal kommuner fått en bättre dialog om frågorna. Deltagare hur knutit kontakter med tjänstemän i andra kommuner, vilket främjar framtida samverkan och kunskapsutbyte mellan kommuner.

Frågeställning 3. Vad har gynnat respektive hindrat måluppfyllelse? Framgångsfaktorer: Deltagarnas olikheter vad gäller kunskap, yrke, erfarenhet, samt kommunernas olikhet i storlek och arbetssätt möjliggör ett lärorikt utbyte- Lärorikt att inkludera andra verksamheter utöver kommunala förvaltningar, såsom bostadsbolag mm. Nodledarnas kompetens och arbetsinsats.

Frågeställning 3. Vad har gynnat respektive hindrat måluppfyllelse? Hinder och utmaningar Svårigheter att förankra projektet hos kommuner Projektperioden var för kort Otydligt uppdrag från HI Geografiska avstånd mellan kommuner inom samma nätverk

Frågeställning 4. Vilka förväntningar finns när det gäller nätverkens framtid? Respondenterna vill gärna att nätverken får en fortsättning. Viktigt att nätverken organiseras på ett sätt som gör att de blir långsiktigt hållbara. Önskemål: att nätverksträffarna får ett tydligt syfte, ger användbar kunskap och medför utveckling av arbetet med enskilda frågor.

Deltagarnas förslag inför framtiden: Skapa långsiktig kontinuitet och regelbundenhet i nätverken. Skapa grupper med olika syften och deltagare vid nätverksträffarna. Ordna nätverksträffar som hålls i workshop-format. Tillåt deltagare i nätverken att avsätta arbetstid från sina ordinarie arbetsuppgifter för att medverka vid nätverksträffar. Skapa nätverk som sträcker sig över mindre geografiska områden.

Contextios reflektion om nätverkens framtid Nätverkens överlevnad förutsätter en huvudman och långsiktig finansiering. Viktigt att vid en fortsättning få till en fördelning av ansvar och arbetsuppgifter mellan nodledare och huvudman som gör nätverken långsiktigt hållbara.

Att diskutera: Finns det någon huvudman som har intresse av att åta sig att äga, administrera och finansiera nätverken? Kan nodledare och deltagande kommuner hjälpas åt att organisera och informera om nätverksträffar?

Hela rapporten finns att ladda ner på www.gbgreg.kommunalforbund.se Tack! www.contextio.se Lena@contextio.se