En studie om samhällsvård för barn i Västernorrland

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kort presentation katalogisering specialpedagogers examensarbeten
Advertisements

Presseminarium Arbetsmarknaden i september Nyheter i Arbetsförmedlingens redovisning av månadsstatistik Clas Olsson Analyschef Håkan Gustavsson.
Kärnkraftsopinionen november 2006 T Analysgruppen vid KSU:Hans Ehdwall Synovate Temo: Arne Modig, John Almering Datum:
Om undersökningen Läsanvisningar för resultatdiagrammen
Boendekarriärer i ett långsiktigt individperspektiv
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
78 respondenter. 2 [1] Hur har det varit hemma sedan du var här sist?
Efter bakgrundsmanus av Bo Bergman
Siffror om jämställdhet
BBIC - barns behov i centrum
Utmaningar och de europeiska målen till år 2020
Familjehem och föräldraskap
Idrottslärare om astma
reliabilitet vid bedömning av vetenskapliga uppsatser
Lars Joelsson, överläkare Karin Dahlin, socialpedagog PBU Luleå/Boden
Det kommunala uppföljnings- och informationsansvaret
Mottagna och överenskommelser i Västernorrland
Fickpengar 2013 Ingela Gabrielsson Privatekonom
Regionens nuläge Utmaningar och de europeiska målen till 2020.
1 Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010 Är gräset grönare hos grann- kommunen?
1 Medarbetarenkät 2011 • 573 svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
PROJEKT TRAPPSTEGET Bilaga 1 PROJEKT TRAPPSTEGET
Att främja psykisk hälsa under förskoleåren
Inklusion av placerade barn Nyborg 28 augusti 2012
Young People from a Public Care Background - pathways to education in Europe(YIPPEE) ”Ungdomar som varit placerade i familjehem eller på institution –
Barnskydd 2011 – Statistikrapport 26/20121 Barnskydd 2011 Tuula Kuoppala och Salla Säkkinen.
SkolPlus Skol- Positivt Lärande Utifrån Samarbete.
Kommun - Vara (1470), Kommun - Skara (1495), Kommun - Lidköping (1494), Kommun - Grästorp (1444), Kommun - Essunga (1445) 41 respondenter.
Mottagandet av flyktingar och ensamkommande barn – en resurs i Västernorrland
Kapitel 12 November 2008/Leif Carlsson Sjukskrivning Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och
Kapitel 3 November 2008/Leif Carlsson Kontakter med vården Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Rehabiliteringsgarantin
Hur fungerar missbrukarvården i Piteå? Resultat och Ekonomi!
Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister” Projektet drivs i samarbete med Socialstyrelsen, FoU i väst GR, regionförbundet i Örebro och sex kommuner.
Cochleaimplantat och språkighet
Tillväxt i Lidköping Tillväxtrapport för Lidköping Utveckling åren och benchmarking med Grupp24 och Hela landet
Den ljusnande framtid är vård
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Mark Särskilt boende.
Företagarpanelen – Q SEPTEMBER 2011 Hallands län.
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
Visste du att… Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Källa: Vill.
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Inre styrka som en hälsoresurs bland äldre
Systematisk uppföljning UIV
Student Ekonomi Erik Nygårds Hang-Jin Lee Vina Balaghi Projektarbete 2 732G22 Grunder i statistisk metodik Ht-08.
1 Södertörnsrapporten 2009 Fokusera på det övergripande (och icke det enskilda) Gymnasieskolans nyckeltal Naturvetenskapliga programmet Byggprogrammet.
Syftet med rapporten Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer Diskutera orsaker till utvecklingen Analysera konsekvenserna för likvärdigheten.
Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län – vad vet vi? Carin Östling, Regionförbundet Uppsala län och Henrik Andréasson, Landstinget i Uppsala.
UIV Uppföljning av Insatser för Vuxna missbrukare Ulf Kassfeldt
Vägledning Vägledning. 1. Bakgrund 2. Praktisk vägledning 3. Respektive parts ansvar Vägledningens delar.
Systematisk uppföljning UIV Uppföljning av Insatser Vuxna Missbrukare.
Mor-barn transmission av HIV Ann-Britt Bohlin. Mor-barn transmission av HIV Smittöverföring in utero, under förlossning och via amning Utan förebyggande.
 Vad innebär jämställdhet?  Jämställdhet i regionala systemanalyser  Jämställdhet i åtgärdsplaneringen Jämställdhet och investeringsplaneringen.
Mälardalens högskola som kompetensförsörjare Åsa Lundkvist 28/9 1.
Rökning som hälsoproblem
Historia RÖK- partnerskapet och överenskommelsen maj 2003: Samling av tänkbara partner, dåvarande länsarbetsnämnden och kommunförbundet tar.
Rökning bland föräldrar till barn som är födda 2008 och är 0-4 veckor Källa: NLL, primärvården * * *** * *** * underlaget är färre än 40 individer. **
Kurvorna ger en bild av hur fort nya sjukfall avslutas. Det finns en tendens till att det sker allt tidigare. Och antalet startade sjukfall minskar. Genom.
Kurvorna ger en bild av hur fort nya sjukfall avslutas. Det är påfallande att det efterhand sker allt tidigare. Dessutom minskar antalet startade sjukfall.
Barn, hälsa och föräldrar - underlag till en nationell strategi för föräldrastöd 30 min - 15 bilder Sven Bremberg.
Utredningen om tvångsvård för barn och unga Utredningen om tvångsvård för barn och unga (2013 – 2015) Håkan Ceder, särskild utredare Sekretariat: Pär Alexandersson.
Tyresö kommun Speldosan - Föräldrar Förskola
Tyresö kommun Teddybjörnen - Föräldrar Förskola
Tyresö kommun Slottsvillan - Föräldrar Förskola
Närvarande ledarskap för en hållbar välfärd
Elin Hultman & Therése Wissö
Presentationens avskrift:

En studie om samhällsvård för barn i Västernorrland Viktoria Westerberg viktoria.westerberg@y.komforb.se 070-3920058

Andel barn i ålder 0-12 år som påbörjade placering i Västernorrland 2000-2008

Andel barn i ålder 13-17 år som påbörjade placering i Västernorrland 2000-2008

Hur kan samhällsvård för barn studeras? Studier om effekter för samhällsvård är ofta dyra och svår att genomföra. Sammanbrott ett mått på hur socialtjänsten klarar av att genomföra samhällsvård. Sammanbrott har länge varit internationellt erkänt. Det finns en nationell studie i Sverige. Återplaceringar är ytterligare ett mått på stabilitet i samhällsvården.

Vad är sammanbrott? Ett tydligt sammanbrott är när samhällsvården för barnet avbryts oplanerat utifrån att: barnet vägrar stanna kvar eller rymmer hela tiden. socialtjänsten är missnöjd med omsorgen om barnet. omsorgsgivaren avbryter i strid med vad socialtjänsten vill.

Vad är återplaceringar? Återplacering innebär att barnet flyttar hem men sedan återigen måste placeras i dygnsvård. I denna studie används ett år som uppföljningstid efter avslutad placering.

Sammanbrott och återplaceringar Frekvens för sammanbrott varierar mellan 20-50 %, Vinnerljung m.fl. studie visade på 30-37 %. Sammanbrott är ingen tillfällighet utan mer ett icke kontextberoende problem. Sammanbrott har betydelse för vårdens kvalité och barnens framtida vuxenliv. Forskning om upplevelsen av sammanbrott är bristfällig men barn har beskrivit sin barndom som ”hit och dit” och ”hoppig”. Frekvens för återplaceringar är mellan 20-30 %.

Syftet Studiens övergripande syfte är att: analysera vilka faktorer som påverkar stabiliteten för barn i samhällsvård och hur bristande stabilitet i samhällsvården upplevs av barn, barnens biologiska föräldrar, omsorgsgivare och socialsekreterare?

Kunskapsbidrag Översiktlig kunskap om samhällsvård för barn. Kunskap om vilken insats som har störst möjligheter att genomföras utifrån barnets problematik. Aktuell kunskap om frekvens och samband för sammanbrott. Kunskap om frekvens och samband för sammanbrott gällande yngre barn. Kunskap om konsekvenser av sammanbrott.

Delstudie ett Syftet är att undersöka frekvens samt analysera vilka faktorer som ökar respektive minskar risken för sammanbrott och återplacering för barn i samhällsvård. aktstudie barn 0-16 år som påbörjade placering 2005 och 2006 i Västernorrlands län. följer placeringarna i två år samt ett år efter avslut.

Delstudie två Syftet är att förstå och analysera hur sammanbrott upplevs av barnen, biologiska föräldrarna, omsorgsgivarna och socialsekreterarna. djupintervjuer 3-6 månader efter sammanbrottet intervjuer med barn, biologiska föräldrar, omsorgsgivare och socialsekreterare.