Multiresistenta bakterier i vården

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning
Advertisements

Antibiotikaresistens
Blododlingsfynd med resistensdata, VLL
Tipspromenad Vårdhygien
Årsmöte undersköterskor hud
Bengt Ljungberg Infektionskliniken, Lund
Antibiotikas verkningsmekanismer och resistensmekanismer
Hur hantera resistenta bakterier i Primärvården?
Att bota infektioner - även i framtiden
spelar det någon roll för vårdrelaterade infektioner?
Epidemiologi, definition, detektionsmetoder
Hud- och mjukdelsinfektioner
Förkylning 95% av alla förkylningar orsakas av virus
Individual Consequences of Antibiotic Use
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Resistent smitta blev start för bättre hygien
BHV dagen maj 2012 Smittskyddsenheten i Norrbotten Ann-Marie Cylvén
Antibiotikaresistenta bakterier Hur är läget? Vad kan vi göra?
Antibiotikaval Norrman / Pikwer ©
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) producerande bakterier
Hur förvärvas resistensgener? Betydelse av resistensmekanism
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Antibiotika Farmakokinetik/Farmakodynamik
Multiresistenta bakterier
Aktuellt om multiresistenta bakterier i Östergötland
- en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Antalet smittade i samhället utomlands har ökat
Att bota infektioner - även i framtiden
Antibiotikaresistenta bakterier
Infektion Sårodling Odlingsfynd Antibiotikaval
Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander
Förekomst av bakterier och antibiotikaresistens vid kroniska sår
Socialstyrelsens MRSA-workshop april 2005 Grupp 1 Anders Lindberg Barbro Olsson-Liljekvist Leif Larsson (Gunnar Kahlmeter) Lars G Burman Pasi Penttinen.
MRSA i samhället Gr 4 Anna Malm AV Jenny Gabrielsson AV
Medicinska och ekonomiska konsekvenser av antibiotikaresistens
Vad är vårdhygien? Eva Melander Vårdhygien Malmö/Ystad/Trelleborg
MRSA och smittskyddslagen
Tuberkulos – fortfarande aktuellt Jerker Jonsson SMI.
Hud- och mjukdelsinfektioner
Hud- och mjukdelsinfektioner
Kan kampen mot antibiotikaresistens vinnas?
Att ”LIRA” för säkrare vård – STRAMA-arbete i Östergötland
Kampen mot infektionerna
Klassificering av antimikrobiella läkemedel
Nätverk Vårdhygien Nordöstra Skåne
är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Vad är smittskydd? Eva Gustafsson Smittskydd Skåne
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Hud- och mjukdelsinfektioner hos äldre
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Antibiotika Farmakokinetik/Farmakodynamik
Antibiotikabehandling
Hud- och mjukdelsinfektioner
Hud- och mjukdelsinfektioner
Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?
Antibiotikaresistens
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
Sjukdomar och besvär.
ANTIBIOTIKABEHANDLING AV DIABETESSÅR
Okomplicerad cystit i slutenvård Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg.
MRB, CD, Calici och influensa
Matförgiftningar Syftet
MRB.
Smittskydd vårdhygien
Andreas Lägermo, Strama-koordinator
Mikrobiologisk screening
Presentationens avskrift:

Multiresistenta bakterier i vården Eva Gustafsson Smittskydd Skåne 2008-11-25

Bakteriens aggressivitet Människa - bakterie Frisk bärare Sjuk Specifika bakterier i olika lokaler Under första veckan med ny bakterier avgörs om man blir sjuk eller ej… Nytta med att vara sjuk? a)immunitet som för vattkoppor Nytta av att vara frisk smittbärare? a) viss immunitet,framför allt vid allvarlig sepsis där preformerade antikroppar finns (luftvägsbakterier) Bakteriens aggressivitet Smittdos “Ny” bakterie Immunsystemet Kroppens barriär Normalflora

Meticillin Resistent Stafylococcus Aureus MRSA Meticillin Resistent Stafylococcus Aureus

Stafylokocker - vad vet vi? Första bakterien att kolonisera efter födseln 1/3 har S aureus i näsan just nu 80% kommer att vara näsbärare någon gång Stafylokocker byter ”bärare”

Hur förvärvas MRSA? Alltid en smitta! Direktkontakt mellan personer Indirekt via miljön - överlever länge Personal till eksem, sår, näsa?!!

Antibiotikaval vid meticillinsensitiva (MSSA) och meticillin resistenta S aureus (MRSA) MSSA säkert val MRSA säkert val Efter resistensbestämning Ekvacillin Heracillin Zinacef Claforan Cefamox Tienam Meronem Tazocin Vancocin Zyvoxid Dalacin Fucidin Aminoglykosider Trimetoprimsulfa Kinoloner Rifampicin

Hotbild - MRSA? Åtgärd - Hygien Resistens <1% av alla S aureus resistenta i Skåne Jmf 50% av isolaten i London Virulens få allvarliga infektioner 6/982 sepsis = 6‰, en  (1999-2007) om för sent insatt effektiv terapi dödlighet och vårdtid Antibiotika alternativ finns oftast (i Sverige), dock oftast mindre effektiva Personalsmitta möjlig Åtgärd - Hygien

Andel MRSA hos invasiva S aureus 2006 källa: earss 2006

Extended Spectrum BetaLactamase ESBL Extended Spectrum BetaLactamase

E. coli, Klebsiella, Proteus - vad vet vi? Finns bland tarmens 1,5 kg bakterier E. coli vanligast, infektion i urinvägar och buk Klebsiella ”klistrig”

Hur förvärvas ESBL? Smitta Kontakt: riskfaktorer som sår, KAD, respirator… Indirekt via kontaminerade föremål, hygienutrymme Fekal - oral (mat, vatten) 15/50 resenärer, Thailand, Egypten, Indien Antibiotikabehandling Cefalosporiner (Zinacef, Claforan, Fortum, Cefamox, cefadroxil) Kinoloner (Ciproxin, Tavanic)

Antibiotikaval vid ESBL-produktion Extended Spectrum BetaLactamase = enzym som bryter ner betalaktamantibiotika E-coli Klebsiella Proteus ESBL Multiresistent Amimox Trimetoprim Selexid Furadantin Ciprofloxacin Cefadroxil Zinacef Claforan Fortum Tazocin Nebcina Tienam/Meronem Trimetoprom Tienam

90% E-coli 70% kvinnor

Åtgärd - Hygien och antibiotika Hotbild - ESBL? Resistens 40 % av ESBL i Skåne kan enbart behandlas med Tienam Virulens sepsis hos 4 % av 515 (2006-2007) en  Antibiotika få preparat att välja mellan inga antibiotika under utveckling banala cystiter behöver intravenös antbiotika Spridning spridning mellan patienter, direkt eller via personalens händer, eller indirekt (hygienurtymmen) Klebsiella besvärligare än E-coli Personal - nej Åtgärd - Hygien och antibiotika

Vancomycin Resistenta Enterokocker VRE Vancomycin Resistenta Enterokocker

Enterkocker - vad vet vi? Tillhör tarmfloran UVI, sepsis Svårt sjuka med lång vårdtid, lång och bred antibiotikabehandling Är naturligt resistenta mot flera antibiotika Robust, överlever länge i miljön

Hur förvärvas VRE? Smitta Användning av vankomycin Sår, KAD… Via miljön Fecal-oral (avopracin i djurfoder, förbjudet i EU sedan 1998) Kan i tysthet sprida sig - när infektion inträffar är det toppen på isberget Användning av vankomycin Följer i spåren av MRSA

Eva Gustafsson Smittskydd Skåne 2008-11-25 Smittspårning Eva Gustafsson Smittskydd Skåne 2008-11-25