Målkonflikter och ekonomiska styrmedel Malmö Börshus 1 april 2008 Carl-Magnus Carlsson Malmö högskola

Transporter och tillväxt

Transportslagsfördelningen i Sverige

Målkonflikter Transporterna har positiva och negativa externa effekter; bl a tillväxtskapande (+) och miljöpåverkande (-) - Kan det negativa reduceras ”av sig självt”, d v s av ”marknaden”? - Behövs styrning?

”av sig självt” transportarbete Negativ miljöpåverkan ? energianvändning BNP/capita TID

Exempel: Självgenererande intermodalitet Ju större trängseln blir på vägarna, desto konkurrenskraftigare blir godstransporter på järnväg Ändrad varumix/konsumentbeteende

Styrning: Ekonomiska styrmedel Samhällsekonomisk kalkyl krävs Internalisering av externa effekter med -Direkta ekonomiska styrmedel -Indirekta/beteendepåverkande styrmedel -Stimulans för att satsa på ny teknik för effektivare logistiksystem, förändrat körsätt, förbättrade motorer och t ex nya bränslen

Styrning: Transportpolitiska mål i Sverige Samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet Preciserat som: - Tillgängligt transportsystem, - Hög transportkvalitet, - Säker trafik, - God miljö, - Regional utveckling, - Jämställt transportsystem

Reviderade transportpolitiska mål för färre målkonflikter under 2008… Hållbar och samhällsekonomiskt effektiv TILLGÄNGLIGHET Fördelning Miljö Säkerhet

Sverige Tar ett samlat, transportslagsövergripande grepp om alla transporter; både gods och person Detta skapar svårigheter att nå upp till alla målen Den svenska holismen/konsensuskulturen kan därigenom generera målkonflikter genom sin generalism då hela transportsystemet skall optimeras ”samtidigt”

Styrning: Transportpolitiska mål i Danmark Fem överordnade trafikpolitiska strategier för hållbar utveckling Ur Trafik 2005. Trafikministeriet (1993): Påverkan på trafik och transportarbetets storlek och fördelning över transportmedel Förbättring av alternativ till biltransport Begränsning av föroreningsproblemen Nyorientering av trafikinvesteringarna Stärkning av planering och forskning på trafikområdet.

Danmark - Ingen klar trafikslagsövergripande målformulering,utan uppdelning på de olika ministerierna, där varje trafikslag resp infratrukturen optimeras separat för bästa hållbarhetseffekt - Ger transportpolitisk måluppdelning i persontransport och gods - Och dessutom en uppdelning på de olika transportslagen (bil, båt, tåg, flyg) och infrastruktur

Exempel I Infrastrukturkommissionens rapport har sex fokusområden Ur Danmarks transportinfrastruktur 2030, Sammenfatning, januar 2008: ringlinjerna, särskild plan för Östjylland, korridorknytpunkter, utlandsnätverkens tillgänglighet, satsningar på ITS samt intensifierat arbetre för att reducera transporternas klimatpåverkan Huvudsyfte; prioritera infastrukturinvesteringar. Slutmål: Förbättrad mobilitet i ett av världens bästa transportsystem!

Exempel II ”Vejgodsstrategi: Transport, logistik og udvikling (mars 2008): ” Att optimera väggodstransporter – 10 mål, bl a: -framkomlighet genom bl a ITS -”modulvogntog” -konkurrenssituation -intermodaliteten -regelförenkling -arbetskraftstillgång och utbildning -säkerhet/olyckor -miljö och CO2 Finns vidare strategier för sjö, flyg , järnväg o s v: Optimera…….

Här riskerar inte ”holism” generera målkonflikt Här riskerar inte ”holism” generera målkonflikt! Konflikten KAN finns från början då alla transportslag skall optimeras var för sig Men om alla delar fungerar optimalt, borde väl hela systemet fungera som bäst…eller? Kanske – om det inte finns begränsade resurser/flaskhalsar i t ex infrastrukturen! Kanske – om det inte var för miljöpåverkan/klimathotet! Kanske – om det inte fanns ett samhällsekonomiskt tillväxtkrav!

Danmark Helhetssyn på gång; men ändå uppdelat på transportslag! Infrastruktur inom landet och till utlandet Ramvilkår för effektiva transporter på väg, järnväg, flyg och sjö Knutpunkter Miljö och Klimatpåverkan Utan koppling mellan gods- och persontransport

Generellt problem med ekonomiska styrmedel Blir den långsiktiga effekten den avsedda? Exempel: Skatt för höjda transportkostnader, t ex km-skatt, kan påverka lokaliseringsmönster så att skalfördelar försvinner och transporterna ökar

Potentiella Öresundsregionala transportpolitiska målkonflikter Tillväxt Miljö Danmark Sverige Källa: Lena Winslott Hiselius,”Målkonflikter och ekonomiska styrmedel” i Carlsson (red) Strategic Transport Management i Öresundsregionen: Hållbart transportsystem för inre och yttre attraktionskraft

Exempel Stora Bältbron – Öresundsbron: Prissättning HH – Naturreservat Barsebäck – Kolkraft

Hur undvika?

Gemensam verktygslåda Gemensam analys – gemensamma mål (och gärna medel!) Hitta medelväg mellan transportpolitiska perspektiven holism och atomism Flexibilitet från nationella regeringarna om regionens särart Gemensam utbildning!

www.stmo.info