Jämställdhet (o)gjord – nutida utmaningar för genus och jämställdhetsforskning Angelika Sjöstedt Landén, genusvetenskap Siv Fahlgren, docent i genusvetenskap

Den kvantitativa jämställdheten och de kvalitativa genusfrågorna – gjort och ogjort? Ambivalens omöjlighet att priviligera det ena över det andra både ock, mitt emellan motståndsstrategi

Jämställdheten (o)gjord med könsuppdelad statistik nödvändig - men inte en tillräcklig - förutsättning att eftersträva ett jämt antal kvinnor och män på olika positioner kan även reproducera och förstärka konstruerade genusskillnader

Ambivalent förhållningssätt Som en sorts motstånd mot maktstrukturer som enbart mäter, räknar och sedan reglerar utifrån detta. Med frågor som: Vad bygger detta på för synsätt? Vad gör det? Vad gör det med oss?  

Bilder av ett (o)jämställt samhälle I skolan fick vi lära oss att kompetens går före kön, att betyg baseras på din prestation inte på vad du har mellan benen. Vi fick lära oss Sveriges grundvalar: Alla ska ha lika rättigheter och möjligheter. När vi sedan tog steget ut för att bli en del av arbetslivet så krackelerade denna bild hänsynslöst inför våra ögon – lägre lön för lika arbete, sexistiskt chefskap, stereotyper och fördomar om kvinnors karriär och livsval. Vi fick smärtsamt lära oss läxan att vi inte levde i det jämställda samhället vilket vi blivit lovade. När vår energi tog slut fick vi höra lekmannaförklaringen: “Högpresterande flickor i skolan är problemet – med sämre förutsättningar att lägga livspusslet.” Dagens Arena, 5 november 2013

The wall […],a blockage point that is not seen when things are (assumed to be) flowing (Ahmed, 2012:185)

Berättelsen om jämställdhet Jämställdhet är den senmoderna svenska sagan om det ursprungliga paret- mannen och kvinnan. En berättelse om hur män och kvinnor lever och arbetar tillsammans och bildar kärnfamiljer (Dahl, 2005:49)

Genusvetenskap som perspektiv Vad innebär det för vilken kunskap som når ut? Akademisk pluralism som öppnar för rätten att välja forskningsinriktning (som perspektiv). skapar även rätten att välja bort andra forskningsinriktningar (perspektiv) vissa forskningsinriktningar framstår inte som perspektiv utan som …..?

Referenser Ahmed, Sara (2012) On being included: Racism and diversity in institutional life. London: Duke University Press. Dahl, Ulrika (2005) ”Scener ur ett äktenskap: Jämställdhet och heteronormativitet”. I: Don Kulick (red) Queersverige. Stockholm: Natur och Kultur.