Kap 6

Kommerskollegium Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. förser regeringen med underlag inför förhandlingar och diskussioner i EU och WTO. ombudsman och SOLVIT-center (ett nätverk inom EU/EES) för företag som stöter på handelshinder i sina utlandsaffärer EU:s gränsåtgärder, t ex tullar och importlicenser

Protektionism Syfte: skydda egna näringslivet med hjälp av handelshinder Tariffära handelshinder Tullar, avgifter, skatter på importerade varor Icke tariffära handelshinder ex Importkvoter (kvanitativa restriktioner) Subventioner Tekniska handelshinder Diskriminering av utl. transportörer Antidumping Monopol Se http://www.kommers.se handelspolitiskt ABC Även exportrestriktioner kan förekomma 3

Varuexempel exportrestriktioner • Jordbruksprodukter (Jordbruksverket) • Kulturföremål (Riksantikvarieämbetet) • Utrotningshotade djur och växter (Jordbruksverket) • Krigsmateriel (Inspektionen för strategiska produkter) • Radioaktivt avfall (Strålsäkerhetsmyndigheten) • Förbrukade köldmedier, exempelvis kylskåp, frysar, luftkonditioneringsanläggningar innehållande ozonnedbrytande ämnen (Naturvårdsverket) Exportlicens eller annan form av tillstånd krävs för export av ovanstående. 4

Protektionismen ökar ofta vid internationella kriser. Det kan vara i form av subventioner till den egna industrin eller andra handelshinder. Kampanjer som ”Buy American” eller ”Köp svenskt” får samma effekt. Under senaste krisen är trots allt protektionismen mindre utbredd än man hade befarat

Bretton Woods 1944 Konferensdeltagarna konstaterade att 1930-talets importbegränsningar, drastiska och upprepade devalveringar av lokala valutor i jakt på konkurrenskraft på exportmarknaden samt hårda valutarestriktioner för medborgarna hade varit starkt bidragande orsaker till den minskade världshandeln. Resultat :Ökad arbetslöshet och försämrad levnadsstandard. Konkurrensen skulle bestå, men byggas på samarbete och vissa gemensamma grunder. Så småningom slöts ett handelsavtal, General Agreement on Tariffs and Trade, med siktet inställt på utökad och underlättad handel. (GATT)

Bretton Woods 1944 Dollarn fast mot guld, andra valutor fast mot dollarn Världsbanken (IBRD) Internationella valutafonden (IMF) (ITO aldrig realiserad) General Agreement on Tariffs and Trade det Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT 1948)

Bretton Woods 1944 Redan ett år senare kunde dock Internationella valutafonden inrättas, med uppdrag att bevaka det internationella valutasystemet, försäkra stabila valutakurser och uppmuntra medlemsländerna att avskaffa handelshinder.

Upplösning -Bretton Woods innebar att den svenska valutan var bunden till USD som i sin tur var inlösenbar i guld. När USA p.g.a. krigen på 60-talet började skapa allt mer pengar blev den fasta växelkursen allt mer ifrågasatt. Mängden fiat-valuta **) ökade samtidigt som mängden guld bestod. När den franska presidenten de Gaulle började lösa in guld i slutet av 60-talet och början av 70-talet beordrade president Nixon 1971 att USA skulle släppa dollarn fri och ställa in betalningarna i guld. Detta är känt som Nixon-chocken. **)Fiatpengar är pengar som har ett värde enbart på grund av att den institution som ger ut dessa pengar säger att de är värda något. Institutionen är i praktiken alltid en stat. Fiatpengar saknar myntfot och har inte någon täckning av till exempel en guldreserv. 9

Världsbanken Världsbanken, World Bank Group, (WBG), är en fristående överstatlig organisation som samverkar inom ramen för FN:s ekonomiska och sociala råd. Den består av fem internationella organisationer som är ansvariga för att finansiellt bistå och ge råd åt länder i syftet att främja ekonomisk utveckling och utrota fattigdom. De fem organen är:

Världsbanken International Bank for Reconstruction and Development (IBRD) International Finance Corporation (IFC) International Development Association (IDA) Multilateral Investment Guarantee Agency (MIGA) International Centre for Settlement of Investment Disputes (ICSID) Termen "Världsbanken" syftar ofta på IBRD och IDA, medan Världsbanksgruppen ofta åsyftar hela gruppen av institutioner.

Världsbanken IBRD skapades för att stödja återuppbyggnaden av Europa och Japan efter andra världskriget. Men eftersom Marshallplanen kom att bidra med extern finansiering för Europa så blev IBRD:s uppgift i viss mån överflödig. Därför riktades bankens lån till andra delar av världen, där behovet var stort. Med avkolonialiseringen blev behovet av stöd än mer påtagligt och 1960 bildades International Development Association (IDA) som ett komplement till IBRD. Sedan dess har banken utvecklats till Världsbanksgruppen, med en rad uppgifter inom långivning till länder som är i behov av ekonomisk utveckling.

Länder som fick del av Marshallhjälpen

Världsbanken Världsbanken har vid ett flertal tillfällen blivit kritiserat av olika anledningar. För det första har USA veto på alla beslut som fattas. Kritiker har pekat på handlingar ansedda vara till för att stödja USA:s egna intressen. Exempel på metoder är att låna omöjliga summor att återbetala. Pengarna går till projekt som endast gynnar en liten, ofta rik, del av befolkningen. Dessa projekt utförs ofta med hjälp av utländska eller amerikanska företag och gynnar på så sätt inte befolkningen i det berörda landet.

Världsbanken 1999 insisterade Världsbanken på att Bolivia skulle sälja vattensystemet i den tredje största staden till det amerikanska företaget Bechtel i det som kallas vattenkriget i Bolivia. Vattenpriset steg med över 100 procent, men avtalet bröts efter stora protester.

WTO - GATT Grön = Medlemsstat Ljusgrön = EU Blå = Observatör Grå = Ej ansluten Mål: att främja och utveckla världshandeln 16

GATT General Agreement on Tariffs and Trade (GATT) är ett multilateralt handelsavtal som reglerar handel med varor över landgränser. Avtalet kom till med avsikten att öka internationell handel genom minskade tullavgifter, handelskvoter och andra handelshinder. Avtalet skrevs 1947 i Genève (Schweiz) och kom från och med 1995 att ingå som ett huvudavtal inom Världshandelsorganisationen (WTO). 17

GATT Genom avtalet förbinder sig parterna huvudsakligen att : Inte tillämpa högre tullar än en viss nivå och att inte tillgripa kvantitativa restriktioner mot import från andra medlemsländer. Avtalet specificerar även under vilka förutsättningar undantag från dessa regler kan användas. Tullfriheten gäller dock inte jordbruksprodukter och textilier, som är de största exportvarorna från länder i tredje världen.

GATT Enligt strukturanpassningsprogram som står som villkor för att länder ska få mottaga lån av IMF och Världsbanken (IBRD) ska länderna utnyttja sina komparativa fördelar och producera det man har bäst förutsättningar för, och exportera dessa produkter. De produkter man har störst komparativ fördel av att producera är just textilier och jordbruksprodukter. Att exportera dessa blir svårt, då tullfriheten alltså inte gäller dessa. 19

WTO:s uppgifter Främja tillämpningen av avtalen Vara forum för handelsförhandlingar Vara tvistlösningsorgan Granska ländernas handelspolitik 20

WTO:s styrelsesätt Ministerkonferens. Ländernas handelsministrar. Högsta beslutande organ. Allmänna rådet. Beslutande organ mellan ministerkonferenser. Råd och kommittéer för de olika avtalen Informell beslutsprocess. Sverige underordnar sig EU. 21

Kritik mot WTO Bristen på faktisk demokrati Skevhet i avtalen-reglerna satta utifrån i-ländernas intressen Brister i genomförandet av jordbruks- och textilavtalen Nya frågor förs in ex. miljö, arbetsrätt, tjänster 22

Tvistlösning Länk Tillsättande av panel Rekommendation eller förhandlingar om kompensation. Inte skadestånd Strafftullar 23

Resultat av Uruguayrundan: tullsänkningar på varuhandeln jordbruksprodukter inkluderas friare tjänstehandel (ex telekommunikationer) immaterialrättigheter (skydda patent) bättre handelsvillkor för u-länderna (importkvoter på textil- och konfektionsvaror bort inom 10 år) WTO bildades

Doharundan förhandlingar inom WTO Tidigare beslut ej genomförda Motsättningar om Liberalisering – handelshinder Nya områden – ex miljö, mänskliga rättigheter Maktbalansen ändras – u-länder ökar (ex Kina 2002) ökat samarbete mellan u-länder Sammanbrott i Cancun 2003 Återupptagna förhandlingar 2004 Sammanbrott 2006 Främsta orsaker: jordbruksfrågorna (USA och EU subventionerar) Tillväxtländer vill skydda sin industri och tjänsteproduktion Återupptagna förhandlingar sep 2007 Sammanbrott sommaren 2008 Återupptagna förhandlingar hösten 2009 Visst hopp om framgång under 2011 Länk till Doha For Dummies

26

27

GATT Regelverket för den internationella varuhandeln Öppenhet Reglerna om icke-diskriminering ”Mest gynnade nationsprincipen” (inte ge något land bättre villkor än andra medlemsländer) ”Nationell behandling” (utländska och inhemska företag och varor ska behandlas lika) Undantag: Frihandelsområden, tullunioner, antidumping, skydd mot liv och hälsa, säkerhetsintressen, förpliktelser mot FN, gynna u-länder Tullförhandlingar: gäller maxtullar lägre går att ta ut.

Jordbruksavtalet Olika handelshinder ska omvandlas till tullar, som ska sänkas Exportstöd och subventioner ska sänkas Kritik: Har ej genomdrivits.

Antidumping Dumping. Varor exporteras till pris under hemmamarknaden eller tillverkningskostnaden Tull kan få tas ut som täcker mellanskillnaden

GATS (General Agreement on Trade in Services) Reglerar tjänstehandeln på global nivå. Länder kan undanta tjänster För tjänster som omfattas gäller MGN & Nationell behandling

TRIPS (Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) Immaterialrätten (patent, upphovsrätt, varumärken) Överenskommelsen förhandlades fram år 1994 som ett tillägg till GATT-avtalet Kritik: De rika ländernas brist på tekniskt och ekonomiskt bistånd Patent på liv och nya växtsorter Tillgång på läkemedel

Unilateral ensidig; åtgärd som vidtas av en part utan överenskommelse med motpart Bilateral Används om förhandlingar och avtal mellan två stater eller parter. Multilateral flera än två parter. I WTO samtliga stater Plurilateral I WTO är plurilaterala avtal ingångna mellan ett mindre antal medlemsländer

Frihandelsområden/Tullunioner

Frihandelsområde Avskaffa handelshinder för inbördes handel Varje land egna handelshinder mot andra länder

Exempel frihandelsområden EFTA (Norge, Island, Schweiz, Lichtenstein) EES (Avtal mellan EFTA, utom Schweiz, och EU) NAFTA (USA, Kanada, Mexiko) AFTA (ASEAN) (Sydostasien)

Tullunion Avskaffa handelshinder för inbördes handel Gemensam tullmur och andra handelshinder mot andra länder

Exempel tullunioner EU CACM (Centralamerika) SACU (södra Afrika) MERCOSUR (Östra Sydamerika)

UNASUR

AU

APEC (ASIA Pacific Economic Cooperation) syftar till frihandelsområde runt Stilla havet. (Även Kina Ryssland)

IMF Internationella valutafonden Huvuduppgift: främja handel, sysselsättning och tillväxt genom att verka för internationellt monetärt samarbete samt finansiell stabilitet. Förebygga finansiella kriser. Lämnar tillfälligt ekonomiskt stöd till länder med finansiella problem.

Världsbanken IBRD Uppgift: att stödja utvecklingen i fattiga länder genom fördelaktiga lån och bistånd. Krediter förknippade med krav på u-länders ekonomiska politik. Alla världsbankschefer hittills från USA. Världsbanken, Washington D.C., vedertagen benämning på Internationella banken för återuppbyggnad och utveckling (eng. International Bank for Reconstruction and Development, IBRD

Inflytande i Världs-banken och IMF beror på storleken på bidragen Tabellen gammal. Kursiverade siffror uppdaterade Kinas inflytande har ökat ytterligare under hösten 2010 15,85 6,84 4,00 3,75 0,85 4,42 2,77 ??? 16,74 6,12 5,87 4,85 1,09 3,65 3,16 2,69 0,40 0,09 0,04

Ej med i åhörarkopia

OLIKA FÖRETAGSFORMER NATIONELLT Produktion, försäljning och ägande koncentrerade till ett enda land. INTERNATIONELLT Produktion och ägande koncentrerade till ett enda land. Försäljning i ett flertal länder, antingen via mellanhänder och/eller via egna försäljningsbolag. Ex LKAB Nationellt Mjälloms tunnbröd Internationellt: LKAB

MULTINATIONELLT. Produktion och. försäljning spridda. över ett flertal MULTINATIONELLT Produktion och försäljning spridda över ett flertal länder. Ägande och koncernledning i huvudsak koncentrerade till ursprungslandet. Ex Electrolux TRANSNATIONELLT Verksamheten drivs oberoende av nationalitet, och företaget styrs och ägs av personer från olika länder. Ex Unilever Multinationellt:SKANSKA Transnationellt: Unilever 51