Handelspolitik – Internationella handelsavtal

En presentation över ämnet: "Handelspolitik – Internationella handelsavtal"— Presentationens avskrift:

1 Handelspolitik – Internationella handelsavtal
Föreläsning Handelspolitik – Internationella handelsavtal Denna föreläsning baseras på kapitel 8 och 9 i Husted Melvin.

2 Mest gynnad nation Om två länder tecknar avtal om ”mest gynnad nation” får de inte ha lägre tullsats mot någon annan. Om EU har avtal om mest gynnad nation med 10 länder och sänker tullsatsen till ett av de länderna måste de även sänka tullen till de andra 9. Om man har helt tullfri handel med något land måste man ha det med alla länder som man har ”mest gynnad nation” avtal med.

3 Internationella handelsavtal
GATT – förhandlades fram efter andra världskriget. WTO – bildades under Uruguay rundan och ersatte då GATT. Men WTO är en organisation inte bara ett avtal.

4 Huvudprinciper i GATT (global insights 8.1)
Alla handelshinder ska minskas med speciellt fokus på kvoter. Handelshinder ska inte vara diskriminerade – principen om mest gynnad nation Man får enbart sänka tullar inte höja dem. Dispyter över handelspolitik ska lösas genom konsultation mellan länderna.

5 WTO fokuserar inte bara på tullar och kvoter utan också på andra typer av handelshinder och patent.
Förbättrade mekanismer för att lösa tvister kring handelspolitik.

6 Trade policy case study 3
Obama införde tullar på kinesiska däck i september 2009. Kina överklagade till WTO En tull mot ett enskilt land bryter mot mest gynnad nation. WTO ansåg att Kina hade godkänt detta i tidigare avtal. Priset på däck steg kraftigt men total import påverkades inte så mycket eftersom US importerar från andra länder istället.

7 Hur påverkas USA av ensidiga tullar mot Kina?
PK Pris i Kina P E PAL Pris i andra leverantörsländer U PA L PK Import från Kina 100 200 300 400 Q

8 Huvudeffekten av Tullen är att USA importerar till ett högre pris men USA får inga tullintäkter.
Producentöverskottet öka med a P E Konsumentöverskottet minskar med a + b + c + d Egen produktion som är dyrare än den kinesiska: b Import som är dyrare än den kinesiska: c Utebliven konsumtion: d U PK+ t Import andra länder PA L tull a c PK b d 100 200 300 400 Q

9 Kapitel 9 Frihandelsområden och Tullunioner
Frihandelsområde: Det finns inga tullar mellan länderna i ett frihandelsområde men varje medlemsland bestämmer själv vilka tullar som ska gälla mot tredje land. EFTA, EES (EEA) och NAFTA är exempel på frihandelsområden. Tullunioner: Det finns inga tullar mellan länderna i en tullunion och alla länder måste ha samma tullsatser gentemot tredje land. EU är en tullunion.

10 Tullunioner EU CEMAC The Economic and Monetary Community of Central Africa ECOWAS, The economic Community of West African States CEEAC The economic Community of Central African States AMU The Arab Magreb Union CACM The Central American Common Market The Andean Community The Sothern Cone Common Market Frihandelsområden NAFTA ASEAN The association of Southeast Asian Nations ANZCERT The Australia New Zealand Closer Economic Relations EFTA European free trade association EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EEA Europeian economic Area)

11 Problematiskt under GATT och WTO
I teorin bryter såväl tullunioner som frihandelsområden mot reglerna i GATT och WTO eftersom de bryter mot mest gynnad nation reglerna. Om Sverige inte har några tullar mot övriga EU länder skulle vi enligt GATT och WTO inte få det mot några andra länder i WTO heller. De regionala handelssamarbetena har dock accepterats av frihandelsorganisationerna, delvis för att man hoppas att den ökade regionala handeln även leder politiska steg mot en ökad handel mellan de regionala samarbetena.

12 Land A och Land B överväger att bilda en tullunion
Land A och Land B överväger att bilda en tullunion. Figuren visar marknaden för en vara där Land A har en tull mot såväl Land B som Land C. Land A importerar förnärvarande från Land C eftersom priset är lägst där. P E U PB+ t PC+ t Import C tull PB PC 100 200 300 400 Q

13 Konsumentöverskott före bildande av tullunion
P E U PB+ t PC+ t tull PB PC 100 200 300 400 Q

14 Producentöverskott före bildande av tullunion
PB+ t PC+ t tull PB PC 100 200 300 400 Q

15 Tullintäkter före bildande av tullunion
P E U PB+ t PC+ t tull PB PC 100 200 300 400 Q

16 Efter bildandet av tullunion måste man fortfarande betala tull om man importerar från land C men slipper om man importerar från Land B. P Trade creation, vi importerar mer än tidigare. E U Trade diversion, vi importerar från ”fel” land. PC+ t tull PB PC Import B 100 200 300 400 Q

17 Efter bildandet av tullunion måste man fortfarande betala tull om man importerar från land C men slipper om man importerar från Land B. P Ökat KÖ: a + b + c + d E Minskat PÖ: a Minskade intäkter för staten: c + e U Netto: b + d - e PC+ t a c b d tull PB e PC 100 200 300 400 Q

18 Det är svårt att veta hur effekten av en tullunion
Det är svårt att veta hur effekten av en tullunion. Effekten är oklar på denna importmarknad, vi behöver dock analysera alla andra varor vi importerar plus de varor som vi exporterar. Vid Sveriges EU medlemskap var vi redan medlemmar i EES (EEA) vilket gav oss möjlighet att importera utan tullar från EU men också självbestämmande vad gäller handel från övriga världen. Därför borde vi ha drabbats mer av ”trade diversion” än vad vi gynnades av ”trade creation.”