Hur stort är steget att gå från analog till digital skola och hur tar du steget? Bitte Henriksson 20 mars 2012 Vi har pratat ett bra tag om den digitala.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Dolda kunskaper avslutande möte
Skolområde Tuna läsåret 2012/2013 Tillbakablick Fortbildning/kompetensutveckling för våra pedagoger på Skolområde Tuna.
Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Syftet med uppdraget Att under åren planera och genomföra systematiska utvecklingsinsatser inom ämnesområdena.
Varför fokus på nyanlända just nu
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Carina Bergqvist Torvallaskolan
Från idé till lönsamt företag. 2. Från idé till lönsamt företag 3. Definitionen av Mentorskap för ALMI •Mentorskap är en ömsesidig relation där båda.
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Avtalet mellan staten och SKL 2013 • Båda spänner över socialtjänstens olika verksamhetsområden • Inom båda områdena är hanteringen av standardiserad och.
Policy för miljö och hållbar utveckling
Bedömning för lärande Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun
Utveckla din Praktiska IT
Utveckling av Kapellbacken 2013/2014
Ett arbete med att etablera
VART SKA VI…?.
5. Viktigt att få in skolbibliotekarier tidigt i arbetet för att ta hänsyn till de som har lässvårigheter.
Pedagogiskt ledarskap
Lite Fakta, mer Inspiration och mest workshops

BILD 1-20 Idag Varför ska barn komma till tals? Kaffe Vad behövs? (Vilka förutsättningar?) Hur kan det gå till? Barnperspektiv och barnets eget.
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Vuxenutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008, antagen.
E-Smart våren 2008 Välkomna!. PROGRAM e-utvecklarna inleder Jan Hylén –om lärresurser och trender Paus Samling i seminariegrupp.
Entreprenöriellt Lärande _says_schools_kill_creativity.html Hur förbereder vi eleverna att möta en framtid.
Om övningsskolor presentation gjord av Stockholms universitet (Cecilia Netje) vid den nationella VFU-konferensen den 12 april, 2013.
En arena för skolutveckling, IT och lärande, maj 2010, Nacka Strand.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Specialpedagogiska skolmyndigheten är statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Det övergripande uppdraget är att alla ska ges möjlighet att nå.
Elevinflytande Se sitt eget lärande och få inflytande över det
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Från analog till digital skola. Bakgrund Från Småskaligt verksamhetsnära IT Via Teknikstyrd stordrifts IT med administrativa industriella förtecken På.
Inkluderande intensivundervisning matematik åk 1
Att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd
Björknässkolan Nacka kommun
Möten. Möjligheter. Mervärde.. Mathias Ahrn Lärare (15 år) IT-pedagog (2006 och 2013) Projektledare.
Torsång nya skola oktober 2012 Framtidens skola.
För kunskap och bildning Svenska skolans och projektens framtid Bob Karlsson Tammerfors 12.4.
Its learning ur ett organisationsperspektiv Leif Sköldberg, Rektor Rinmangymnasiet, Eskilstuna En skolledares reflektioner.
Enl. McKinsey m.fl. Sammanhållen kvalitet i lärandet Lärarprofessionens mycket stora betydelse – lärarnas status, rekryteringen till yrket Kompetensutvecklingen.
Krav på förändringar Utifrån –samhället –näringslivet Inifrån –egna krav på förändringar –nya läroplaner –nya avtal Skola 2000 Mattsson konsulter AB.
UNOS UNO FÖRÄNDRINGSARBETE NULÄGE.
Entreprenörskap Initiativ Problemlösning Samarbetsförmåga Handling
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
KVALITETSREDOVISNING En dokumentation över kvalitetsarbete.
Områdesmöte Vårterminen Agenda Del 1: Status upphandling och tidsplan Områdesmöte Grundidé Diskussion Del 2: Arbete i resp. grupp.
Lars Kaggskolan Prioriterade områden
Uppföljningsbesök Uppföljningsbesöken Besöken har givit Delegationen för IT i skolan värdefull information om hur satsningen genomförs.
Mary-Ann Hopkins 1 Monica Sandorf Mary-Ann (Mia) Hopkins Eva Jungmark Göteborgsregionen.
Strategiska perspektiv på verksamheten
BFL Bedömning för lärande
IKT och lärplatta i förskolan
Ett arbete i att etablera en ny organisation Ledarforum 19 juni 2012
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Digitala lärresurser Bakgrund & utveckling - Vad har hänt under de senaste 10 åren? Vad händer nu? Varför? Hur?
SKAPAD AV. Trygghemma med digital teknik - går det att samordna? - Svar: Kort sikt, nej- Lång sikt, ja.
Lunds universitet / Samordnat IT-stöd vid LU / Mars 2010 NETinfo-möte Samordnat IT-stöd Lunds universitet Johnny Nilsson, PL Birgitta Lastow,
Projektledarträning. Målsättning / Önskat utfall Deltagarna/teamet har en gemensam uppfattning avseende sina egna och gruppens styrkor och svagheter i.
Några exempel på föregångare Växahuset 2001 Modellarbetsplatser 2003, Kravmärkt yrkesroll 2005 Lärande inom Äldreomsorgen 2006 Svenskutbildning med kompletterande.
Framtidskartläggning
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Skolledarföreningen - för 2000-talets skolledare.
Digitalt laborativt centrum Högskolan i Halmstad
DET-Uppgifter.
Fjärrundervisning Forskning och framtid
Vi står inför en stor digital förändring som ger oss nya möjligheter att skapa en smartare välfärd. Utbildningen "Att leda digital förändring” syftar till.
Att leda och genomföra transformation WS 3 Skellefteå
Personen från Skolverket
Presentationens avskrift:

Hur stort är steget att gå från analog till digital skola och hur tar du steget? Bitte Henriksson 20 mars 2012 Vi har pratat ett bra tag om den digitala revolutionen som vi lär ha befunnit oss i. En omvälvande revolution har jag hittills inte upplevt. Däremot har jag upplevt ett hårt arbete för att vi ska ta små steg i en stor och som jag ser det nödvändig utveckling när vi rör oss från den analoga skolan till den digitala skolan. Om man som jag är född på 50-talet kan steget vara mycket stort. Jag tillhör inte den digitala generationen och har under mina levnadsår tagit successiva små steg i den digitala utvecklingen. Jag ska nu berätta något om vilka steg vi tagit i Västerås på vägen mot den digitala skolan och vad vi lärt oss av dem.

I en digital skola utvecklar eleverna digital kompetens Man kan fundera över vad vi menar när vi pratar om den digitala skolan. Jag menar att den digitala skolan ger eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens. Vi har eu:s åtta nyckelkompetenser där en av dem är just digital kompetens. Digital kompetens innebär dels teknisk färdighet att kunna använda teknik i syfte att kunna verka i ett informationssamhälle, att kunna samverka och kommunicera. Det innebär också att kunna utveckla färdigheter i att förstå och analysera information och att själva kunna producera och skapa i en digital miljö. Här är en modell som beskriver begreppet digital kompetens. I en digital skola finns då förstås teknik men också lärare som själva är digitalt kompetenta och som kan stödja eleverna att utveckla digital kompetens. Illustration av Futurelabs (2010) definition av digital kompetens ( ur Skolinspektionens litteraturöversikt Dnr 40-2010:5753. Futurelab är en fristående icke kommersiell organisation www.futeurelab.org.uk)

Pedagogik i ständig utveckling! Hur var läget i Västerås? Elevers bästa lärande Pedagogers behov Tillgänglig och modern teknik saknades Många brukar säga att man kan känna igen skolan från den tid man själv gick där med en nedlåtande ton. När skolor genomför förändringar blir ofta elever, föräldrar och politiker oroliga och motståndare till utvecklingen när man inte känner igen sig. I mitt arbete träffar jag många engagerade skolledare och lärare som verkligen vill sina elevers bästa och som kontinuerligt utvecklar skolan. De vill ge eleverna en tidsenlig utbildning och vill rusta dem för ett kommande arbetsliv. Nu är vi i en stark förändringstid som kräver att skolan, lärare och elever får en lärmiljö med god kvalitet och att den teknik som är självklara inom andra verksamheter och hos andra yrkeskategorier också finns tillgänglig i skolan. För några år sedan rådde stor frustration bland skolorna i Västerås för man upplevde inte att man fick tillgång till de verktyg som behövdes för att kunna ge eleverna det man ville.

Bakgrund Från Småskalig verksamhetsnära IT Via Teknikstyrd stordrifts - IT På väg till Verksamhetsstyrt/anpassat IKT-stöd I Västerås fanns inte tillgänglig teknik i tillräcklig omfattning och kokpunkten var nära. Småskalig verksamhetsnära IT Från Itis-tiden. Enheterna hade utrustats med teknik och själva hanterat support, lagring och utrustning. Servrar stod i olika förråd och så småningom växte behoven av ny utrustning som inte skolorna orkade med ekonomiskt. Ny lösning behövdes och ett stort samordnat grepp togs i staden. Teknikstyrd stordrifts IT Ett rationellt samstöd infördes som byggde på administrationens behov. Skolorna fick inte ladda ner program, allt var stängt och säkerhetstänket var stort. Skolorna fick bidra till finansiering av lösningen och varje dator blev mycket kostsam vilket ledde till att man inte hade råd men så många datorer. Nu är vi på väg till en annan lösning som bygger på verksamhetens behov och som sker genom outsourcing. Kokpunkten är ett gammalt ångkraftverk i Västerås som nu är under utveckling till ett modernt besökscenter.

Det här behövs! Formulerades vid en workshop 2009 Målbild/vision 1:1 koncept! Hur då? Lärande och lärresurser! Hur då? Ekonomiska förutsättningar Tekniska förutsättningar och avtal Plan för lärarnas kompetensutveckling Skolledarrollen! Vad innebär den nu? Hantering av juridiska frågor Forskning Flera olika grupper hade bildats i försök att påverka och förändra situationen som rådde. En stor workshop hölls där grupperna bjöds in och tillsammans formulerade man vad som behövdes. Och det här blev resultatet.

Vart ska vi? Beställar- och utförarorganisation i Västerås. Ingen beställning fanns på utförarna att ordna detta. Det blev ett projekt som kom underifrån och vi behövde en målbild av vart vi skulle komma. I början var sikten lite oklar men så småningom fick vi igång vindrutetorkarna och sikten klarnade. (Vi fick stöd för satsningen av politikerna i utförarstyrelsen. Vi satte igång utrullning av datorer på några pilotskolor. Vi tänkte att det blir en stor utmaning och problem som måste lösas på vägen, men att allt inte går att förutse och planera för. Det här var år 2009. Vi har lärt oss mycket på vägen.)

Verksamhetens och projektets målbild 2010-2012 Skolan ger varje barn och elev bästa möjliga förutsättningar att nå sina mål. Nya sätt att tänka kring mötet med eleverna och kring den pedagogiska utvecklingen leder till att fler når målen. Skolan utmanar och inspirerar barn och ungdomar och deras nyfikenhet och kreativitet tas tillvara. Lärandet anpassas, avseende lärstil och lärmiljö, till olika elevers behov. Tillgången till IT, annan modern teknik och skolbibliotek ger möjligheter till en anpassningsbar och flexibel pedagogik. Lärandet sker oberoende av tid och rum. Ett beslutsunderlag formulerades och styrelsen i utförarorganisationen beslutade att stödja projektet. Som ni ser handlar det härom pedagogisk skolutveckling. Det är inget teknikprojekt.

Utvecklingsresan i Västerås 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Litet pilotprojekt Stort pilotprojekt Uppföljning Bred utrullning Ny verksam-hetsmodell Litet pilotprojekt – Edströmska Stort pilotprojekt med skolor som vågade och ville. 13 st. Profilskolor. Ny verksamhetsmodell som möjliggör en effektiv organisation som är en förutsättning för fortsatt utveckling. Bred utrullning Alla skolor- alla lärare som steg 1 Gruppuppsättningar till elever i F-5 skolor ¼ 2011: 8000 datorer 2012: 3500 datorer Förskolan kommer! Pilotprojekt iPads

Västeråsmodellen Omvärldsspaning Entreprenöriell strategi Pilotprojekt Team som fångade behov och löste problem Bok Styrning för hållbar utveckling med ordning och reda Innan vi satte igång ägnade vi tid till omvärldsspaning för att lära om hur andra hade gjort. Vi var i Falkenberg, London, Seattle, Nebraska och Maine. Vi insåg att vi inte kunde planera för hur alt skulle göras och gå till från början men riggade med ett team som tillsammans löste problem. Vi hade ett stort behov av att kommunicera. Även om projektet hade sitt ursprung i verksamheten var inte alla delaktiga och kände till vad som pågick. Vi behövde kommunicera på bred front om varför detta arbete hade startat och syftet med det. Författare Helena Öberg anlitades för att skriva boken. När vi nu har kommit till 2012 och vi fått några års erfarenhet är vi på väg från den ständiga problemlösningsfasen och projektorganisationen till att i ordnade processer skapa ordning och reda i en förvaltningsorganisation. Hålla i utrullningstakt, pedagogisk utveckling med ordnad ekonomi.

Det handlar inte om datorer men tekniklösningar är nödvändiga Trådlöst nät Informationssäkerhet Webfilter Certifikat Mac/PC Användare är egna administratörer Lagring och kommunikation Support och hantering Västeråsmodellen av tekniklösningar.

Lösningar för lärande PIM för alla Utbildning för skolledare och utvalda lärare Tänk OM Innovativa Skolprogrammet Nätverk för att dela erfarenheter och fånga behov Skolledare Lärcoacher Teknikansvariga IKT-mentor

SAMR-modellen Transformation Förbättring OMDEFINIERING Tekniken möjliggör skapande av nya uppgifter och arbetssätt, som tidigare var omöjliga att genomföra.   Transformation MODIFIERING Tekniken bidrar till att uppgifter och arbetssätt utformas annorlunda.   EFFEKTIVISERING Tekniken ersätter andra verktyg för att effektivisera funktionellt arbete.   Förbättring ERSÄTTNING Tekniken fungerar som en ersättare för andra verktyg, utan någon funktionell förändring.  

Goda exempel genom pilotskolor och profilskolor Vattna och stimulera för utveckling och lärande Progressiva lärare skapar nya arbetssätt Lär av varandra Mer utbildning för lärare – mer möjligheter i användning Går mot fortbildningsteman Det finns många progressiva lärare i Västerås som utmanar både sig själva och sina kollegor i att skapa nya arbetssätt. En av våra strategier var ju att påbörja arbetet med dem som vågade och ville. Vi hade på några skolor successiv utrullning, vilket gav viss problematik med att få alla lärare involverade och engagerade i vad det hela innebar. Vi fick också efter ett år ett uppdrag från nämnden att starta tre profilskolor som innebar… Vår strategi hittills har varit att ta vara på lärares engagemang och vilja till utveckling. Att vattna och stimulera genom nätverksträffar, erfarenhetsutbyten och att dela goda exempel i nätverksträffar har varit våra aktiviteter för detta. NU har en av de innovativa lärarna ett uppdrag på deltid att stimulera kollegor på andra skolor som just är på väg in i den digitala skolan. Goda exempel: Ämnesövergripande teman och arbetsuppgifter Dela med sig och kommunicera – quadblogging Fröken fysik Digital närvaro i klassrummet från sjuksäng eller semesterresa Nyhetsreportage på engelska Ökat engagemang hos eleverna genom bort från förmedlingspedagogik till gemensamt lärande.

Pedagogisk idé och många små steg

Undersökning bland lärare om hur datorn påverkar arbetet i skolan 2011 gav bilden Undersökning där 360 lärare på 19 olika skolor på grundskola och gymnasium svarade: 81% av lärarna tycker att de kan individanpassa undervisningen bättre. Lärarcitat: ”Det är ett bra hjälpmedel för elever med svårigheter” ”Ger större möjligheter att utveckla olika arbetssätt” ”Det är lättare att använda elevernas egna frågor och intressen” 88% av lärarna tycker att de kan variera undervisningen bättre. ” Jag har alltid mitt material med mig” ” Jag håller lätt koll på hur eleverna ligger till” ”Jag kan variera undervisningen mer” ”Läroboken blir mindre styrande till fördel för kursplanerna” 88% av lärarna upplever att eleverna blir mer motiverade till skolarbetet. ”Jag kan visa det jag vill visa på ett mer intressant och levande sätt” ”Lätt att kommunicera med eleverna, jag gör det via blogg” ”Ökar de flesta elevernas motivation till lärandet” Lärare fick också ange tre fördelar med datorn och deras svar är inlagda i Wordle och så här blev bilden då. Ord som framträder är information, lättare, undervisningen, mer …

Fördelar med datorn (elevers uppfattning) Eleverna fick skriva tre fördelar med datorn och alla svaren kopierades och lades in i programmet wordle.net. Genom wordle skapas en bild där de mest frekventa orden blir i större text än de ord som förekommer mindre ofta. Orden som framträder är bland annat Information, lättare, snabbare och roligare .

Forskningsprojekt 11 kommuner/skolorganisationer Elevers lärande och utveckling Elevers resultat Lärares roll och arbetssätt Skolledares strategier att leda förändringsarbetet http://www.unosuno.blogspot.com/

Erfarenheter under utvecklingsresan har lärt oss: Att viktiga förutsättningar i förändringsarbetet är att lärare får stöd och fortbildning Att det behövs effektiva rutiner för hantering av teknikproblem Att vi har riktlinjer och regler för elevers användning Att vi ständigt arbetar med problemlösning och förbättringar Att strategisk ledning och politik kommer med Ang rutiner kring teknikproblem: Det finns en person på vår skola som är ansvarig för tekniken. Han/hon jobbar med utbildning kring användningen av datorerna och att alla successivt lär sig hantera sina datorer och lär sig hur man gör om de behöver ”ghostas” om. Om garantiärenden eller andra skador uppstår som måste åtgärdas av leverantör koordinerar vår teknikansvarige hanteringen kring detta. Den som är teknikansvarige är kontaktperson och påkallar hjälp när det uppstår teknikproblem kring nätverket. Webbfilter Nätverket på skolan är utrustat med ett webbfilter som innebär att eleverna inte kan komma åt sajter med barnpornografi, rasistiskt innehåll och spelsidor. Riktlinjer och regler Erfarenheter från andra skolor har visat att det blir färre skador och mindre problem om man har tydliga regler och följer riktlinjerna. För att skapa lugn och förebygga…Därför kommer vi att jobba mycket med detta i början för att förebygga framtida problem. Utbildning och problemlösning Under de två år som satsningen pågått har det uppstått problem som fått lösas. En central projektgrupp har jobbat med koordinering och problemlösning. Nu har vi svar på många frågor och har mycket större kännedom om vad som krävs. Vi vet att vi ännu inte vet allt och kommer fortsatt att arbeta med utbildning och problemlösning.

Går det att backa? Tiden fram till idag har i Västerås inneburit flera utmaningar. Men skolan har fått politiskt stöd och satsningen kostar på men det går inte att backa. Eleverna måste få en tidsenlig utbildning. Utmaningar: Ekonomi Support Kompetensutveckling Tekniken kommer fortsätta att utvecklas och vi kommer förmodligen att få modernare verktyg att använda i skolan. Det väsentliga är att engagera eleverna så att de lär för livet.