Riksbanken och finansiell stabilitet Lärarseminarium november 2011

Fotograf Cate Gillion/The guardian den 12 september 2011 Finansiell stabilitet – en förutsättning för ett säkert och effektivt betalningsväsende Fotograf Cate Gillion/The guardian den 12 september 2011

90-talskrisen blev startskottet Vi lärde oss först efter en kris… …men var trots det den första centralbanken att sätta upp en separat avdelning för finansiell stabilitet och publicera en stabilitetsrapport.

Det finansiella systemet – hur hänger det ihop?

I Sverige utgörs det finansiella systemet av följande aktörer…

Det finansiella systemet är känsligt Banker är sårbara och instabila Omvandlar kortfristig finansiering till långsiktig och illikvid utlåning -> risk för uttagsanstormning. Finansiella marknader är sårbara Är beroende av förtroende för att fungera Bankerna är sammankopplade Lånar pengar av varandra – kreditrisk Överför pengar mellan varandra Spridningsrisker Bankerna är beroende av väl fungerande system Allmänheten är beroende av väl fungerande betalningsinstrument och betalningstjänster

Varför har Riksbanken i uppdrag att främja finansiell stabilitet? Central roll i betalningssystemet Driftar RIX-systemet Ger ut sedlar och mynt Riksbanken har en särskild roll som lender of last resort Finansiell stabilitet en förutsättning för penningpolitik Ett delat ansvar Finansinspektionen, Riksgälden, Finansdepartementet

Bedömning av finansiell stabilitet – en ständigt återkommande process

Identifiering och bedömning av risker Följa bankerna Analysera låntagarna Övervaka den finansiella infrastrukturen Följa utveckling av betalningsinstrument Följa utveckling i omvärlden

Exempel på områden som Riksbanken tittar på… Bankernas utlåning Hushållens skulder Företagskonkurser Bankernas kreditförluster De finansiella infrastrukturerna Betalningsinstrument

Bedömning av motståndskraft Kan det finansiella systemet motverka en störning Hantera en störning Begränsa spridningen av en störning Bank Kapital och likviditetssituation Finansiella marknaden Förtroende mellan marknadsaktörer Transparens Risker Infrastrukturen Spridningsrisker

Stresstest av motståndskraft leder fram till en stabilitetsbedömning Kan systemet upprätthålla sina funktioner I en normal situation I samband med en oväntad störning Stresstester av banker Utvärderingar av finansiella infrastrukturer utifrån internationellt uppsatta principer

Ett förebyggande arbete som resulterar i följande aktiviteter Påverkar genom kommunikation Rapporten Finansiell Stabilitet Tal, presentationer Dialog med bankerna, infrastrukturerna och marknaderna Internationella fora Utvärderingar av de finansiella infrastrukturer Påverka lagar, regler och andra normer Remisser, tal, konferenser, referensgrupper… Löpande samarbete med andra myndigheter både nationellt och internationellt

Riksbankens arbete i en krissituation Generella likviditetsstärkande åtgärder På längre löptid än normalt Acceptera fler säkerheter än tidigare Fler finansiella institut som tillåts låna av Riksbanken Erbjuda lån i annan valuta än svenska kronor För att få låna krävs… Säkerheter med värderingsavdrag Straffränta Likviditetsstöd till enskilda institut på särskilda villkor För att få likviditetsstöd krävs… Systemviktiga Solventa

Riksbankens arbete i en krissituation Varför stötta en bank? Betalningssystemet måste fungera Insättningar och lån måste kunna göras Risk för spridning – ”banksmitta” Inbyggd instabilitet i banker Kostnaderna av en bankkris kan bli stora

Riksbankens arbete i en krissituation Kommunikation och kontakt med aktörer Lika viktig som åtgärden i sig Strävar efter att öppet och tydligt kommunicera informationen till Myndigheter Marknadsaktörer Allmänhet

Riksbankens arbete i en krissituation Samarbete med myndigheter och andra centralbanker Finansinspektionen - finansiell tillsyn och reglering Riksgälden – insättningsgaranti och stödmyndighet enligt bankstödslagstiftning Finansdepartementet – stöd till banker som har konsekvenser för statsbudgeten Andra centralbanker Internationella organisationer

Finanskrisen – vad hände? Bostadsbubblan i USA sprack under 2007 Förtroendekris – vilka banker hade de dåliga lånen? Bankerna blev mindre villiga att låna ut till varandra Lehman Brothers i konkurs i september 2008 Bankerna slutade att låna ut till varandra Vilket resulterade i att bankerna fick stora problem med sin marknadsfinansiering Resultatet blev en global finansiell kris

Finanskrisen i Sverige De svenska bankerna hade små exponeringar mot amerikanska huslån… …men drabbades ändå då de är beroende av (utländsk) marknadsfinansiering Dessutom stora exponeringar mot Baltikum

Riksbankens åtgärder under finanskrisen Underlättade för bankerna att få likviditet Lämnade nödkrediter (Kaupting och Carnegie) Tillät fler säkerheter för lån i Riksbanken Gav längre löptider för lån i Riksbanken Ingick swapavtal med Fed (USA) För att svenska banker ska kunna låna dollar Swappavtal med Lettland och Estland Samarbetsavtal med Island

Finansiell stabilitet framöver Internationell samordning Nya Europeiska myndigheter Nya regelverk Nya standarder Kraftfullare verktyg

Våra publikationer om finansiell stabilitet