Lena Persson fam_persson@ektv Lena Persson fam_persson@ektv.nu beteendevetare, magister i psykologi arbetar med frågor som handlar om: våld i nära relationer.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Att förstå anonymiteten (översättning från
Advertisements

Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Metodstöd.
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU)
Pebbles Karlsson Ambrose
På arbetsplatsen Hot och Våld.
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
NEUROPSYKIATRISK COACH
Utväg barn och ungdom Lena Hogander, Barnhuset.
© 2013 ANTROP Resan genom äldrevården och äldreomsorgen i Uppsala län Hur kan vi göra den bättre?
Workshops för närstående - vad har det tillfört? 4.e Strokekonferensen med Anhörigfokus Ylva Lyander & Daniela Bjarne.
God Kharma! Detta är en kort men trevlig läsning. Njut! Det här är vad Dalai Lama har att säga inför Allt tar bara några få sekunder att läsa och.
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Plug In riktar sig till elever som avbrutit eller riskerar att av bryta gymnasieskolan. Nationellt är frånvaron hög, närmare 30 %, för Västerbotten ligger.
Avlidens journal – vad gäller idag ?
arbetskooperativ Luleå
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling
Barnens egna ord om sin psykiska ohälsa
Elevhälsovården Rikskonferens 14 sept 2009
Frånvarorutin i förskolan
Välkomna!.
Agneta Hellne Anhöriga kastas många gånger brutalt mellan glädje och den yttersta förtvivlan.
HaschAvvänjningsProgram
Ta ställning och handla!
Uppsökande och förebyggande arbete
Vara brottsoffer eller vittne
Barn som far illa Region Skåne
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Hemsjukvårdsläkare i Lidköpings kommun
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Vårdnadshavarinloggning Tallkrogens skola
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Betydelsen av processorientering - Hur kan vi tillsammans med patienten utveckla vårt sätt att tänka och agera! Linköping 18 maj 2010 Regionala gruppen.
Social Engineering InformationsiNsamling / personlig integritet
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Skatteverket - nationellt samarbete om hantering av sekretessmarkerade personuppgifter i offentlig förvaltning Deltagande myndigheter: Datainspektionen.
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Jag visar alla respekt, tar hänsyn och ansvar
Case management I Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn.
SOCIALTJÄNSTEN - SKYDDANDE AV PERSONSUPPGIFTER
”Picknick i sängen” och andra erfarenheter Annette Leger Barndiabetessjuksköterska Lund 6 mars 2012.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Barnmisshandel ur socialtjänstens perspektiv
Etik och moral Vad är rätt och fel?.
Två killar är med om ett bankrån och vill nu lösa det på egen hand. Men inte bara det utan även ett mord som dom blir vittnen till. Efter ledtrådar kommer.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Trivselregler Under revidering -gäller tillsvidare Jag visar alla respekt, tar hänsyn och ansvar Snöbollskastning är inte tillåtet på skolans.
Västernorrlandsmodellen används för att lyssna till barn som brukare
Synpunkter, klagomål och beröm
Bild 1 EXAMENSARBETET KANSKE STARTEN PÅ DIN NYA KARRIÄR…
Barn som växer upp i familjer med våld
Godmanskap Förvaltarskap Överförmyndaren Tillsyn Socialtjänstens roll Frågor.
Elevhälsan i skolan Spela roll ABF-huset Giselle Hedberg 1:a skolsköterska Stockholm stad.
Vad är våld i nära relationer, statistik och begrepp Haninge kommun.
FREDA-utbildning Lena Jakobsson tel. nr
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och politiska avdelningen, Carsten Regionövergripande rutin (ersätter tidigare lokala varianter/versioner)
God Man till ensamkommande barn
Samordnare samsjuklighet
Presentationens avskrift:

Lena Persson fam_persson@ektv Lena Persson fam_persson@ektv.nu beteendevetare, magister i psykologi arbetar med frågor som handlar om: våld i nära relationer hedersrelaterat våld skyddad identitet

Vem får skydd? Om det finns risk: för personförföljelse Hot Tvång Misshandel Kidnappning mord

De olika skydden Skyddad identitet/sekretessmarkering/spärrmarkering/ skyddade personuppgifter Kvarskrivning Fingerad identitet

Andra skydd Skyddspaket Livvaktsskydd namnbyte

Brister i skyddet Eget ansvar Offentligt samhälle Tingsrätt/dom polisanmälan

Leva med skyddad identitet Orsaken har stor betydelse

Psykisk påverkan Maktlöshet Ångest Känsla av katastrof Misstro Rädsla Aggressivitet hopplöshet

Liv/död Ständig beredskap Totalt övergiven Psykisk tortyr Sorg Saknad av anhöriga PTSD – kronisk PTSD

Fysisk påverkan Ständig beredskap/larmsystemet Sömnsvårigheter Ont i kroppen Ont i magen Ont i huvudet

Social påverkan Vi är våra relationer Behov att bryta upp Ljuga, svårt att knyta kontakt Relationsstörningar Nätverk?

Barnens situation Inkluderas av skyddet Ljuga/dissonans Vill skydda Ilska /utåtagerande Känslor av värdelös/oönskad Byta namn/identitet

Från barn till barn 13 ungdomar i åldrarna 13-26 år Identitet Byta jag ljuga Som om jag inte fanns Dissonans, vill finnas ensamhet

Fots. från barn till barn Förberedd Hur fungerar skyddet? Hur ska jag svara? Var är hemma? Skola/arbete Fristad? Eller plåga? Säkerhet Inkluderas utan redskap Särbehandlas!

Fors. Från barn till barn Praktisk hjälp CSN, Betyg, Olycksfall, internet, sociala medier. mobiltelefon Fritid Resor? Sport?

Forts. från barn till barn Socialtjänst Lyser med sin frånvaro Hjälp att förstå Hjälp till boendeförälder Ngn som härbärgerar ångesten Ringa vid problem?

Att vara ett stöd Bistå med information Rutiner för hantering Bistå med stöd och samtal Bistå med hjälp att hitta sysselsättning Ekonomiskt stöd Hjälp vid akuta situationer Hjälpa barnen med stödkontakt och betydelsefull vardag

Checklista för socialtjänsten Vid barnavårdsärenden skall alltid en sekretessprövning göras gentemot vårdnadshavare Vid första mötet görs ett inskrivningssamtal Om barn finns med i bilden stäm av om barnen behöver samtalskontakt – över tid Vid besök hur förs detta besök in? Klienten själv ansvara för att socialtjänsten får aktuell information

- Vid handledningstillfälle tänk på sekretess och hotbild - Hur skall kontakt mellan socialtjänsten och klient skötas – lämna förslag - Vid handledningstillfälle tänk på sekretess och hotbild - Vid överlämningar till annan förvaltning viktigt att övergången sker med all information. Vid utredningstillfälle tänk på att allt som lämnas in till tingsrätt blir offentlig handling Korrespondens mellan socialtjänsten och klienten skall ske som förmedlingsuppdrag Vid uppringning och förfrågan kring klinten skall alltid motringning ske, klinten med skydd finns inte Vid inhämtning av information skall alltid detta ske som förmedlingsuppdrag Alla journaler som skall malas mals på plats Vid tolkbehov tänk på skyddsaspekten. Vid stark hotbild använd telefontolk.

Checklista för skolan Vem på skolan skall veta om skyddet Vad händer om skyddet ändras Hur skall kontakt mellan skolan och hemmet skötas? Hur skall skolan svara vid förfrågan per telefon? Hur skall dokument inhämtas från föregående skola?

Stäm av med barnet om den behöver en samtalskontakt – över tid ’Vad kan skolan göra vid en hotsituation Hur kan barnet bli förberett på frågor Personen med skydd bär ansvaret för skyddet Vad innebär en ev. tingsrätt om skolpersonal skall vittna.

Checklista för sjukvården Informera om att ingen kommer att säga att den finns ”här” Bra med ett mobilnummer som inte är registrerat Ropa inte upp vid namn från väntrummet Om personen skall läggas in skriv inte dess namn på tavla utanför salen

Fundera kring om patienten skall ha besök, innan besöket kommer Skriv inte i journal vart du hänvisat den till i fortsatt vård. Utan bara att hänvisning skett. Hur skall tid bokas/ombokas? Ha i tankarna att det tar tid innan patienten får tiden om den skickas per post Provsvar som förmedlingsuppdrag

Tolkbehov, diskutera hotbilden innan Remiss skickas endast med telefonnummer som uppgift Hur svarar man när någon ringer? Om någon önskar utdrag av journal – förmedlingsuppdrag gäller

Hur skall kontakt mellan socialtjänsten och klient skötas – lämna förslag Vid handledningstillfälle tänk på sekretess och hotbild Vid överlämningar till annan förvaltning viktigt att övergången sker med all information. Vid utredningstillfälle tänk på att allt som lämnas in till tingsrätt blir offentlig handling