Forskarstuderandes livssituation Nicklas Källebring Juni 2003

© Copyright TEMO AB Om undersökningen Undersökningen har genomförts på uppdrag av TCO och Statstjänstemannaförbundet. Undersökningen har genomförts via postala enkäter. Urvalet har bestått av forskarstuderande vid landets högskolor och universitet. Fältarbetet genomfördes under mars, april och maj UrvalInkommna Göteborgs universitet Luleå universitet Lunds universitet Umeå universitet Uppsala universitet Örebro universitet Övriga universitet och högskolor Totalt: Svarsfrekvens:55 %

© Copyright TEMO AB “Hur många timmar ägnar du åt din forskarutbildning (inkl. eventuell undervisningsskyldighet) en normal vecka? % Bas: Samtliga

© Copyright TEMO AB Hur mycket tid lägger man på forskarutbildningen en normal vecka? Hälften, 49 %, uppger att man ägnar 40 timmar eller mindre på sin forskarutbildning, en av sju, 14%, ägnar mellan timmar och en av tre, 34 %, uppger att man ägnar 46 timmar eller fler åt sin forskarutbildning en normal vecka. De som är 30 eller yngre ägnar oftare än de som är äldre 41 timmar eller fler åt sin forskarutbildning De som studerar humanoria eller medicin/odontologi uppger oftare än andra att de ägnar upp till 40 per vecka åt sin forskarutbildning

© Copyright TEMO AB “Hur bedömer du det stöd du får i din forskarutbildning från följande på din institution (/eller motsvarande)?” Bas: Samtliga Medelvärde 3,8 3,6 3,2

© Copyright TEMO AB Stöd i forskarutbildningen Tar man hänsyn till vilka grupper/personer respondenterna uppger att man har stöd från så ger man handledaren och andra doktorander bäst betyg följt av annan personal. Den grupp man ger lägst betyg är prefekten/enhetschefen. Handledaren Får högre betyg av de som studerar hummanoria än av andra Andra doktorander Får högre betyg av de som studerar I Uppsala Annan personal Materialet indikerar att de som studerar på lärarhögskolor (mycket lågt bastal) kan ha sämre stöd från denna grupp än de som studerar något annat ämne Prefekten/enhetschefen Inga skillnader mellan olika grupper

© Copyright TEMO AB “I vilken utsträckning känner du dig delaktig i verksamheten på din institution (/eller motsvarande)?” Bas: Samtliga Medelvärde 2,8

© Copyright TEMO AB Delaktig i institutionens verksamhet? En av tre, 35 %, uppger att man känner sig delaktig I stor utsträckning och fyra av tio, 41 %, uppger att man känner sig delaktig i liten utsträckning. Kvinnor uppger i högre utsträckning än män att man känner sig delaktig i liten utsträckning Med stigande ålder så minskar känslan av att vara delaktig Känslan av delaktighet varierar med vad man studerar. Mest delaktiga känner sig de som studerar inom det samhällsvetenskapliga området och minst delaktiga känner sig de som studerar medicin/odontologi eller på lärarhögskola.

© Copyright TEMO AB “Har du som forskarstuderande tillgång till en egen arbetsplats på institutionen (/eller motsvarande)?” % Bas: Samtliga

© Copyright TEMO AB Egen arbetsplats på institutionen? Fler än fyra av fem, 86 %, uppger att man har tillgång till en egen arbetsplats på institutionen och en av sju, 14 %, uppger att man saknar tillgång till en egen arbetsplats. Ju äldre man är desto vanligare är det att man inte har tillgång till en egen arbetsplats Det är vanligare att man saknar egen arbetsplats bland de som studerar humaniora, medicin/odontologi eller på lärarhögskola än bland de som studerar samhällsvetenskap, tekniska eller naturvetenskapliga ämnen.

© Copyright TEMO AB “Hur upplever du att avsaknaden av en egen arbetsplats på institutionen (/eller motsvarande) påverkar din forskarutbildning?” Bas: Har inte tillgång till en egen arbetsplats Medelvärde 3,5

© Copyright TEMO AB “Innehåller din forskarutbildning någon eller några särskilda förberedelser för yrkeslivet efter disputation/lic. examen?” % Bas: Samtliga

© Copyright TEMO AB Förberedelser för yrkeslivet? Fyra av fem, 79 %, uppger att forskarutbildningen inte innehåller några särskilda förberedelser för yrkeslivet och en av fem, 21 %, uppger att utbildningen innehåller förberedelser. Män uppger i högre grad än kvinnor att utbildningen innehåller förberedelser De som studerar i Uppsala uppger oftare än genomsnittet att utbildningen inte innehåller några förberedelser

© Copyright TEMO AB “Hur vill du beskriva det sociala arbetsklimatet på din institution (/eller motsvarande)?” Bas: Samtliga

© Copyright TEMO AB Det sociala arbetsklimatet Sex av tio uppger att det sociala arbetsklimatet på institutionen är mycket eller ganska bra. En av fem, 18 %, uppger att det är mycket eller ganska dåligt. Ju yngre man är desto bättre betyg ger man det sociala arbetsklimatetet Upplevelsen av det sociala arbetsklimatet varierar beroende på vilken högskola eller inom vilket område man studerar. I Uppsala uppger 72 procent, i Umeå 66 procent, i Lund 64 procent, i Örebro 59 procent, på övriga universitet och högskolor 57 procent, i Luleå 56 procent och i Göteborg 52 procent att det sociala arbetsklimatet på institutionen är mycket eller ganska bra. Bland de som studerar tekniska eller naturvetenskapliga ämnen uppger 64 procent, bland de som studerar på lärarhögskola 62 procent, bland de som studerar sahällsvetenskapliga ämnen 61 procent, bland de som studerar medicin/odontologi 56 procent och bland de som studerar humaniora 50 procent att det sociala arbetsklimatet på institutionen är mycket eller ganska bra. De som inte har barn beskriver oftare än de som har barn klimatet som bra

© Copyright TEMO AB “Har det på din institution (/eller motsvarande) förekommit att någon person som framfört kritik i något avseende har fått uppskattning från ledningen för detta?” % Bas: Samtliga

© Copyright TEMO AB Uppskattning vid framförande av kritik Något mer än hälften, 52 %, uppger att det vid ett eller flera tillfällen har hänt att någon som framfört kritik har fått uppskattning för detta. Nästan hälften, 47 %, uppger att det inte förekommit. Det är vanligare att kvinnor uppger att det inte hänt att det inte hänt att någon fått uppskattning när man framfört kritik Ju äldre man är desto vanligare att man svarar att det inte hänt att någon fått uppskattning när man framfört kritik Det är vanligare att man får uppskattning när man framför kritik om man studerar i Umeå, övriga högskolor och universitet, Lund och Luleå än om man studerar i Uppsala eller Örebro. De som studerar samhällsvetenskapliga ämnen eller humaniora uppger oftare än de som studerar tekniska eller naturvetenskapliga ämnen, medicin/odontologi eller på lärarhögskola att det händer att man får uppskattning när man framför kritik

© Copyright TEMO AB “Har du någon gång i samband med din forskarutbildning blivit illa behandlad? Om ja; av vilken orsak?” % Bas: Samtliga (Ej svar uteslutna) (88) (7) (3) (1)

© Copyright TEMO AB Illa behandlad? Nästan nio av tio, 88 %, uppger att man aldrig blivit illa behandlad p g a etnicitet, kön, ålder, funktionshinder eller sexuell läggning. 7 procent uppger att man blivit illa behandlade p g a sitt kön, 3 procent p g a sin ålder, 3 procent p g a sin etnitiska tillhörighet och 1 procent p g a funktionshinder. Kvinnor uppger i högre grad än män att de blivit illa behandlade De som studerar tekniska eller naturvetenskapliga ämnen uppger i högre grad än genomsnittet att de inte blivit illa behandlade och de som studerar samhällsvetenskapliga ämnen uppger I högre grad än genomsnittet att blivit illa behandlade.

© Copyright TEMO AB “Av vem eller vilka blev du illa behandlad” % Bas: Blivit illa behandlad

© Copyright TEMO AB Av vem har man blivit illa behandlad? Handledaren och “annan personal” uppges båda av 37 procent. Prefekten/ enhetschefen uppges av 33 procent, andra doktorander av 22 procent och studenter av 4 procent. Kvinnor uppger i fallande ordning handledaren (38 %), prefekten/enhetschefen (33 %), “annan personal” (33 %), andra doktorander (25 %) och studenter (4 %) Män uppger “annan personal” (50 %), handledaren (33 %), prefekten/enhetschefen (25 %), andra doktorander (14 %) och studenter (2 %).

© Copyright TEMO AB “Har det förekommit ovälkomna sexuella anspelningar eller handlingar på din institution (/eller motsvarande) under de senaste 12 månaderna?” % Bas: Samtliga (Ej svar uteslutna) (90) (7) (1)

© Copyright TEMO AB Ovälkomna sexuella anspelningar 90 procent uppger att det inte förekommit ovälkomna sexuella anspelningar eller handlingar. 7 procent uppger att det förekommit. Kvinnor uppger I högre grad än män att det förekommit. Ju yngre man är desto vanligare är det att det förekommit sexuella anspelningar eller handlingar

© Copyright TEMO AB “Har du under det senaste året någon gång funderat på att avbryta din forskarutbildning?” % Bas: Samtliga

© Copyright TEMO AB Avbryta forskarutbildningen? Fler än fyra av tio, 45 %, uppger att man funderat på att avbryta sin forskarutbildning under det senaste året. Något mer än hälften, 52 %, har inte funderat på att avbryta sin utbildning. De vanligaste anledningarna till att man vill avbryta sina studier är p g a missnöje med sin handledare (14 %), att man tycker att det är för krävande (11 %) och att man vill ha högre lön (9 %). De som studerar på “övriga högskolor och universitet” uppger I högre och de som studerar i Lund i lägre utsträckning än genomsnittet funderat på att avbryta sin forskarutbildning

© Copyright TEMO AB “I vilken utsträckning upplever du att din forskarutbildning påverkar ditt privatliv?” Bas: Samtliga

© Copyright TEMO AB Påverkar forskarutbildningen privatlivet? Nästan tre av fyra, 73 %, uppger att forskarutbildningen påverkar privatlivet i stor utsträckning, en av åtta, 13 %, uppger att den påverkar i liten utsträckning De som är 41 år eller äldre uppger I lägre utsträckning än yngre att utbildningen påverkar privatlivet I stor utsträckning. De som studerar i Luleå uppger i lägre utsträckning och de som studerar i Göteborg eller Örebro uppger i högre utsträckning att utbildningen påverkar i stor utsträckning De som studerar samhällsvetenskapliga ämnen uppger i högre grad än andra att utbildningen påverkar privatlivet i stor utsträckning

© Copyright TEMO AB “Rent allmänt, hur tror du att män respektive kvinnors möjligheter till akademisk karriär påverkas av att ha barn?” Bas: Samtliga Medelvärde 2,9 2,2

© Copyright TEMO AB Påverkas mäns respektive kvinnors möjligheter till akademisk karriär av att ha barn? Två av tre, 64 %, tror att kvinnors möjligheter påverkas negativt och knappt en av fem, 17 %, tror att män mäns möjligheter påverkas negativt av att ha barn. Mäns möjligheter En majoritet uppger att mäns möjligheter inte påverkas av att ha barn Män (27 %) uppger i betydligt högre grad än kvinnor (9 %) att mäns möjligheter påverkas Bland kvinnorna är det fler som uppger att mäns möjligheter påverkas positivt (13 %) än vad som uppger att de påverkas negativt (9 %) De som har barn svarar oftare negativt än de som inte har barn Kvinnors möjligheter Kvinnor (76 %) uppger I högre grad än män (51 %) att kvinnors möjligheter påverkas negativt De som harn barn svarar oftare negativt än de som inte har barn

© Copyright TEMO AB “Har du p.g.a. dina forskarstudier beslutat dig för att vänta med att skaffa barn?” % Bas: Samtliga

© Copyright TEMO AB Väntat med att skaffa barn? En av fem, 22 %, uppger att man väntat med att skaffa barn p g a sina forskarstudier. Tre av fyra, 75 %, uppger att man inte väntat p g a sina studier. Kvinnor (29 %) uppger dubbelt så ofta som män (15 %) att man väntat med att skaffa barn De som studerar medicin/odontologi uppger oftare än andra att man väntat med att skaffa barn

© Copyright TEMO AB “Har du någon gång p.g.a dina forskarstudier avstått från att ta ut föräldraledighet?” % Bas: Har barn (Ej svar uteslutna) (69) (13) (18)

© Copyright TEMO AB Avstått från föräldraledighet? Tre av tio, 31 %, uppger att man avstått från att ta ut föräldraledighet p g a sina forskarstudier, sju av tio, 69 %, har inte avstått från att ta ut föräldraledighet. De i åldern år och de som studerar samhällsvetenskapliga ämnen uppger oftare än andra att man inte avstått från att ta ut föräldraledighet

© Copyright TEMO AB Vilka möjligheter upplever du att din institution (/eller motsvarande) ger de anställda att kombinera forskarstudier och föräldraskap?” Bas: Samtliga Medelvärde 2,9

© Copyright TEMO AB Vilka möjligheter ger institutionen att kombinera forskarstudier och föräldraskap? Knappt hälften, 47 %, upplever att institution ger mycket eller ganska bra möjligheter, en av sex, 15 %, upplever att den ger mycket eller ganska dåliga möjligheter. Ju yngre man är desto vanligare är det att man upplever att institutionen ger bra möjligheter De som har barn svarar oftare dåliga möjligheter än de som inte har barn 59 procent av de studerande i Luleå, 52 procent av de i Uppsala, 47 procent vid övriga högskolor och universitet, 45 procent av de i Lund, 43 procent av de i Örebro och 42 procent av de i Göteborg och i Umeå att institutionen ger bra möjligheter 56 procent av de som studerar naturvetenskapliga eller tekniska ämnen, 48 procent av de som studerar samhällsvetenskapliga ämnen, 42 procent av de som studerar humanistiska ämnen och 33 procent av de som studerar medicin/odontologi uppger att institutionen ger bra möjligheter att kombinera forskarstudier och föräldraskap.

© Copyright TEMO AB “Upplever du det som lätt eller svårt att leva upp till de krav som ställs på dig från nedanstående håll?” Bas: Samtliga Medelvärde 3,3 3,0 3,1 2,9

© Copyright TEMO AB Att leva upp till kraven Fyra av tio, 38 %, anser att det är svårt att leva upp till kraven från handledaren. Nästan lika många, 36 %, tycker att det är svårt att leva upp till kraven från sin partner/familj. Något fler än var femte tycker att det är svårt att leva upp till kraven från vännerna (23 %) och institutionen (22 %). Handledaren Inga större skillnader mellan olika grupper Partner/familjen De som är 30 år eller äldre anser att det är svårare än de som är under 30 att leva upp till kraven från partnern/familjen De som har barn uppger oftare att det är svårt än de som inte har barn Vännerna Kvinnor tycker att det är svårare än män att leva upp till kraven De som har barn uppger oftare att det är svårt än de som inte har barn Institutionen Inga större skillnader mellan olika grupper

© Copyright TEMO AB “Upplever du att din forskarutbildning påverkar ditt privatliv på något av följande sätt?” % Bas: Samtliga

© Copyright TEMO AB Påverkas privatlivet? Åtta av tio, 81 %, uppger att utbildningen påverkar privatlivet: 56 procent svarar att man har för lite tid till sina fritidsintressen, 47 procent svarar att man har för lite tid för sina vänner, 40 procent menar att de har för lite tid för sin partner och 20 % att man har för lite tid för barnen. Kvinnor uppger I högre utsträckning än män att man har för lite tid för sina vänner De som är 41 år eller äldre uppger I högre grad än yngre att man har för lite tid för barnen

© Copyright TEMO AB “Händer det att du inte kan koppla av tankarna på dina forskarstudier när du är ledig?” % Bas: Samtliga

© Copyright TEMO AB Koppla bort tankarna när man är ledig? Åtta av tio, 81 %, uppger att det händer att man inte kan koppla bort tankarna från studierna när man är ledig minst någon gång i månaden: 32 procent uppger att det händer dagligen, 36 procent att det händer varje vecka och 14 procent att det händer varje månad. Ytterliggare 15 procent uppger att det händer mer sällan än varje månad. Fyra procent uppger att det aldrig händer att man inte kan koppla bort tankarna från studierna när man är ledig. Män och de som är 41 år eller äldre uppger oftare än andra att det aldrig händer att man inte kan koppla bort tankarna.

© Copyright TEMO AB E8: Om du hade möjlighet att prioritera din tid annorlunda: vad, om något, skulle du då lägga mer eller mindre tid på och vad skulle du ägna lika mycket tid åt som idag? Medelvärde 4,0 3,8 3,4 3,3 4,0 3,0

© Copyright TEMO AB Mer eller mindre tid? Barnen och fritidsintressena följt av partnern och vännerna är det som flest skulle prioritera att lägga mer tid på om de hade möjlighet. Bostaden och släkten vill man också lägga mer tid på. Forskarstudierna skulle man lägga lika mycket tid på som idag. Kvinnor skulle lägga mer tid på barnen (75 %), sina fritidsintressena (75 %), vänner (71 %) och sin partner (68 %), Män skulle lägga mer tid på sina fritidsintressena (75 %), sin partner (67 %), barnen (67 %) och vänner (62 %)

© Copyright TEMO AB “Händer det att du oroar dig över om du kommer att få jobb efter din forskarutbildning?” % Bas: Samtliga

© Copyright TEMO AB Oro över jobb? Sex av tio, 62 %, uppger att man känner oro någon gång för om man kommer få jobb efter forskarutbildningen: 18 % uppger att man känner oro varje vecka, 15 procent någon gång i månaden och 29 % mer sällan. Fyra av tio, 38 %, uppger att man aldrig känner oro för om man ska få ett jobb efter studierna. Kvinnor uppger oftare än män att man känner oro Ju äldre man är desto vanligare är det att man inte känner oro De som studerar tekniska och naturvetenskapliga ämnen uppger oftare och de som medicin/odontologi eller på lärarhögskola uppger mer sällan att man känner oro för om man ska få jobb efter utbildningen

© Copyright TEMO AB “Hur nöjd eller missnöjd är du med din bostadssituation?” Bas: Samtliga Medelvärde 3,9

© Copyright TEMO AB Bostadssituationen Tre av fyra, 74 %, uppger att man är nöjd med sin bostadssituation. En av sex, 16 %, uppger att man är missnöjd. Kvinnor anger oftare än män att man är nöjd med sin bostadssituation. De som är 41 år eller äldre anger oftare än de som är yngre att man är nöjda. De som är sambo/gifta anger oftare att de är nöjda än de som är ensamstående. Ser vi till studieort så finns störst andel nöjda I Umeå (81 %) följt av Luleå (80 %), Lund (76 %), Uppsala, (76 %), Örebro (76 %), Göteborg (75 %) och övriga orter (72 %). De som studerar medicin/odontologi (och på lärarhögskola) är oftare nöjda än de som studerar något annat.

© Copyright TEMO AB “Vad är du missnöjd med när det gäller din bostadssituation?” % Bas: Har barn

© Copyright TEMO AB Vad är man missnöjd med? Det som flest är missnöjda med är trångboddhet (55 %) följt av höga boendekostnader (41 %), bostadsområdets karaktär (23 %), restiden (19 %), att man saknar 1:a handskontrakt (18 %), “annat” (17 %), att man saknar egen bostad (12 %), att man är inneboende (6 %) och att man bor kvar hemma hos föräldrarna (5 %). De som är 30 år eller yngre anger oftare än andra höga bostadskostnader.

© Copyright TEMO AB “Hur många timmar uppskattar du att du lägger ned på hushållsarbete en normal vecka?” % Bas: Samtliga Medelvärde: 9 timmar

© Copyright TEMO AB Hushållsarbete I genomsnitt lägger man ner 9 timmar I veckan på hushållsarbete. Kvinnor (10,1) lägger ner mer tid än män (7,9) Med stigande ålder så ökar tiden man lägger ner på hushållsarbete De som har barn lägger ner betydligt mer tid på hushållsarbete än de som inte har barn

© Copyright TEMO AB E15: Hur ofta eller sällan händer det att du oroar dig för följande?

© Copyright TEMO AB Oro Barnen är det som flest oroar sig för följt av partnern, hälsan och sist den egna alkoholkonsumtionen. Yngre (-30 år) oroar sig oftare för barnen än vad äldre gör Män oroar sig oftare för sin partner än vad kvinnor gör Män oroar sig oftare än kvinnor över sin alkoholkonsumtion Ju yngre man är desto mer sällan oroar man sig för sin alkoholkonsumtiom

© Copyright TEMO AB “Skulle du rekommendera närstående att påbörja doktorandstudier?” % Bas: Samtliga 80 % 19 % Små skillnader mellan olika grupper