Budgetära effekter av SD:s invandringspolitik Antaganden och utgångspunkter: att Sverigedemokraternas invandringspolitik totalt sett minskar asyl- och anhöriginvandringen med 90% att asyltrycket gentemot Sverige hamnar på per capita-paritet med Danmark att Sverigedemokraternas invandringspolitik får partiella effekter under första budgetåret och full effekt andra budgetåret att medianen för nyanlända är 1a juli, d v s nyinvandringen är normalfördelad över året att olika program, t ex. etableringsprogram, ska fortlöpa enligt avtalat och inte avbrytas i förtid

Berörda anslag och utgiftsområden Utgiftsområde 8 Migration 1:1 Migrationsverket 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik RUT, Dnr 2011:837, Kostnader inom asylprocessen RUT, Dnr 2011:837, Kostnader inom asylprocessen Anslaget avskaffas i dess helhet. RUT, Dnr 2011:837, Kostnader inom asylprocessen RUT, Dnr 2011:837, Kostnader inom asylprocessen RUT, Dnr 2011:837, Kostnader inom asylprocessen RUT, Dnr 2011:837, Kostnader inom asylprocessen, Egna beräkningar Anslaget avskaffas i dess helhet.

Berörda anslag och utgiftsområden Anslaget avskaffas i dess helhet. RUT, Dnr 2011:85, Nya asyl-och anhöriginvandare Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet 1:1 Integrationsåtgärder 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare 1:5 Hemutrustningslån RUT, Dnr 2011:85, Nya asyl-och anhöriginvandare RUT, Dnr 2011:838, Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare. Anslaget avskaffas i dess helhet. Anslaget avskaffas i dess helhet.

Berörda anslag och utgiftsområden RUT, Dnr 2011:836, Instegs- och nystartsjobb Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser Nyanlända invandrares kostnader för välfärdskonsumtion inom primär- och landstingskommunal regi. (Migrationsverket, Höstpropositionen 2011/12:1, RUT, Dnr 2011:0727, Offentliga välfärdstjänster inom kommuner och landsting, Egna beräkningar). Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 1:1 Kommunalekonomisk utjämning NB. Kostnader för invandrare som illegalt uppehåller sig i landet har exkluderats då det inte funnits något tillförlitligt sätt att räkna på. Det rör sig om mellan 10 000-80 000 personer.

Asylprocessen Danmark Sverige 2006 1 920 24 320 2007 1 850 36 370 2008 2 360 24 350 2009 3 750 24 190 2010 4 970 31 820 Genomsnitt: 2 970 28 210 Källa: http://www.unhcr.dk/se/kunskapsbank/statistik/asylsoekande-i-regionen.html

Asylprocessen Befolkning Sverige: 9 428´ Befolkning Danmark: 5 564´ Ratio befolkning: 1,69. Asylsökande Sverige i per capita paritet Danmark: 2 970 * 1,69 = 5 019 Ratio kontrafaktiska tillståndet (SD) / de facto tillståndet (regeringen): 5 019 / 28 210 = 17,8 % 1-0,178 = 82,2 % Kostnaden för asylprocessen minskar med 82,2 % givet SDs politik.

Offentlig välfärdskonsumtion 1. Sveriges befolkning 2010 Inrikes födda 8 030 641 Andel 85,3% Utrikes födda 1 384 929 Andel 14,7% (SCB Befolkningsstatistik, Statistiktadabas, Utrikes födda i befolkningen)

Offentlig välfärdskonsumtion 2. Barn och utbildning 2.1 Elever med anpassad studiegång Utrikes födda Andel 25% Utrikes födda del av berörd kategori Andel 8% Överrepresentation, faktor 3,1 (Skolverket, Enheten för utbildningsstatistik) 2.2 Särskola ”Det finns […] ingen officiell statistik över andelen elever med utländsk bakgrund i särskolan. Skolinspektionens analys stärker dock bilden av att det finns en överrepresentation av elever med utländsk bakgrund” (Skolinspektionen, Särskolan Granskning av handläggning och utredning inför beslut om mottagande (2011))

Offentlig välfärdskonsumtion 2.3 Komvux Inrikes födda Andel 59,9% Utrikes födda Andel 40,1% Överrepresentation, faktor 2,7 (Skolverket, Elever och kursdeltagare i komvux) 2.4 Vårdnadsbidrag Andel 31,1% Utrikes födda del av berörd kategori Andel 25,5% Överrepresentation, faktor 1,2 (SCB 2011)

Offentlig välfärdskonsumtion 3. Socialtjänst ”[…] utrikes födda är överrepresenterade inom många av socialtjänstens verksamheter…” (Riksdagens utredningstjänst, offentliga välfärdstjänster inom kommuner och landsting, Dnr 2011:0727) 3.1 Hushåll med ekonomiskt bistånd 2010 Inrikes födda Andel 52% Utrikes födda Andel 48% Överrepresentation, faktor 3,3 (Socialstyrelsen 2011) 3.1.1 Långvarigt biståndsunderhåll: Andel 38,6% Andel 61,3% Överrepresentation, faktor 4,2

Offentlig välfärdskonsumtion 3.2 Biståndsmottagare 2010 Inrikes födda Andel 48,8% Utrikes födda Andel 51,2% Överrepresentation, faktor 3,5 (Socialstyrelsen 2011) 3.2.1 Efter vistelsetid i Sverige: Inrikes födda som mottagit bistånd Andel 2% Utrikes födda som mottagit bistånd med vistelsetid 0-4 år Andel 24% Överrepresentation, faktor 12 ”[…] utrikes födda generellt, men särskilt personer som är födda utanför västvärlden är överrepresenterade som biståndsmottagare i förhållande till sin andel av befolkningen.” (Mörk 2011)

Offentlig välfärdskonsumtion 3.3 Insatser för barn och unga Inrikes födda Andel 46% Utländsk bakgrund/utrikes födda Andel 54% Överrepresentation, faktor 3,7 (Socialstyrelsen, Statistikenheten) 3.4 Insatser för vuxna med missbruk och beroende ”För de öppenvårdsinsatser som ges till missbrukare saknas personnummersbaserad statistik och därmed också möjlighet att undersöka hur stor del av insatserna som går till inrikes respektive utrikes födda. En studie har visat att utrikes födda är marginellt överrepresenterade inom sjukvården vid vård och behandling för missbruk och beroende” (Riksdagens utredningstjänst, offentliga välfärdstjänster inom kommuner och landsting, Dnr 2011:0727)

Offentlig välfärdskonsumtion 3.5 Boendeinsatser ”En kartläggning som Socialstyrelsen genomförde 2005 visade […] att omkring 26% av alla hemlösa var utrikes födda. Detta talar enligt Socialstyrelsen för en överrepresentation av utrikes födda även inom IFO:s boendeinsatser.” (Riksdagens utredningstjänst, offentliga välfärdstjänster inom kommuner och landsting, Dnr 2011:0727, Socialstyrelsen 2007) Överrepresentation, faktor 1,8

Offentlig välfärdskonsumtion 4. Hälso- och sjukvård 4.1 Besök i vården ”Inom hälso- och sjukvårdens område finns statistiska sammanställningar som redovisar vårdkonsumtion inom olika verksamheter och vårdgrenar. Enligt vad utredningstjänsten kunnat erfara finns emellertid inte dessa redovisade ur perspektivet inrikes- utrikes födda. Enligt Socialtjänsten (2009) har personer som är födda utanför Norden i större utsträckning sämre hälsa än personer födda i Sverige. De som är födda utanför Norden nyttjar enligt Socialstyrelsen (2009) mer vård än de som är födda i Sverige och i övriga Norden.” (Riksdagens utredningstjänst, offentliga välfärdstjänster inom kommuner och landsting, Dnr 2011:0727) 4.2 Tandvården ”Socialstyrelsen (2009) skriver att det enligt Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät finns tydliga skillnader i tandhälsa mellan svenskfödda och utlandsfödda. […]. Utanför Europa uppgav 30% att de hade dålig eller mycket dålig tandhälsa år 2007. Bland svenskfödda var motsvarande siffra 9%.” Överrepresentation, faktor 3,3 (Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsrapport 2009)

Offentlig välfärdskonsumtion 4.3 Vårdutnyttjande i psykiatrin ”Enligt Socialstyrelsens Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 är skillnaderna i kontakter med den öppna psykiatriska vården stora mellan dem som är födda i och olika grupper av utlandsfödda. Personer födda i […] utomeuropeiska länder har mer omfattande kontakter med psykatrin jämfört med svenskfödda.” (Riksdagens utredningstjänst, offentliga välfärdstjänster inom kommuner och landsting, Dnr 2011:0727)

Offentlig välfärdskonsumtion 5. Slutsatser Utrikes födda och nyanlända är kraftigt överrepresenterade i en klar majoritet av de olika välfärdstjänster som finns i det svenska välfärdssystemet Överrepresentationen är genomgående men pendlar mellan en faktor på strax över 1 upp till 12 På flera områden saknas explicita siffror och statistik, men olika rapporter, citerade ovan, konstaterar likväl en överrepresentation Sverigedemokraterna räknar försiktigt och antar en generell, genomgående, överrepresention på en faktor om 1,5 - trots att den faktiska överrepresentationen i flertalet områden ligger högre En minskning av antalet nyanlända minskar kommuners och landstings kostnader, och ger i Sverigedemokraternas budgetförslag effekt i utgiftsområde 25.

Nyanlända invandrares bidrag till det offentliga Antaganden och utgångspunkter: att nyanlända uppnår en sysselsättningsgrad om 50% efter 7e vistelseåret i landet (Riksdagens utredningstjänst Dnr 2011:1167) att undanträngningseffekten uppgår till 70% (Riksdagens utredningstjänst Dnr 2011:839, Martin och Grubb (2001)) NB. Samma siffra används konsekvent, ex. avseende partiets lärlingssatsning. att sysselsättningsutvecklingen är aritmetisk och inte konvex eller konkav att medianlönen är 24 900 kr / månad (scb.se)

Faktiskt utfall 4-årsbasis Miljoner kronor   Avvikelse gentemot regeringen (SD) 2012 2013 2014 2015 Faktiskt utfall 4-årsbasis   Utgiftsområde 8 Migration 1:1 Migrationsverket –701 –1 402 1:2 Ersättningar och bostadskostnader –1 430 –2 860 1:3 Migrationspolitiska åtgärder –416 –439 –450 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden –187 –374 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden –54 –108 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden –72 –144 1:7 Utresor för avvisade och utvisade +100 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik –850 –1 700 Summa –3 610 –6 927 –6 938

Faktiskt utfall 4-årsbasis Miljoner kronor   Avvikelse gentemot regeringen (SD) 2012 2013 2014 2015 Faktiskt utfall 4-årsbasis   Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet 1:1 Integrationsåtgärder –131 –126 –123 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande –1 070 –2 388 –4 471 –5 032 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare –468 –1 037 –1 272 –1 292 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare –900 –1 269 –1 283 –1 214 1:5 Hemutrustningslån –1 209 –88 –91 –92 Summa –3 778 –4 908 –7 243 –7 753   Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser (instegsjobb) –5 537 Summa -5 537

Faktiskt utfall 4-årsbasis Miljoner kronor   Avvikelse gentemot regeringen (SD) 2012 2013 2014 2015 Faktiskt utfall 4-årsbasis   Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 1:1 Kommunalekonomisk utjämning -2 365 -7 096 -11 827 -16 558 Summa Samtliga utgiftsområden –15 290 –24 468 –31 545 –36 786

Faktiskt utfall 4-årsbasis Statsbudgetens inkomster (SD) Miljoner kronor, avvikelser i förhållande till regeringen   2012 2013 2014 2015 Direkta skatter på arbete –35 –142 –294 –483 Indirekta skatter på arbete –71 –291 –602 –991 Skatt på kapital ±0 Skatt på konsumtion och insatsvaror Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat) –106 –433 –896 –1 474 avgår skatter från andra sektorer +35 +142 +294 +483 Statens skatteintäkter (periodiserat) Periodiseringar Statens skatteinkomster (kassamässigt) Övriga inkomster (kassamässigt) Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)

Faktiskt utfall 4-årsbasis Statsbudgetens saldo och statsskulden (SD) Miljoner kronor, avvikelser i förhållande till regeringen   2012 2013 2014 2015 Statsbudgetens inkomster –71 –291 –602 –991 därav inkomster av försåld egendom ±0 Statsbudgetens utgifter –15 290 –24 468 –31 545 –36 786 därav statsskuldsräntor Riksgäldskontorets nettoutlåning kassamässig korrigering Statsbudgetens saldo +15 219 +24 177 +30 943 +35 795 Statsskuld vid årets slut –15 219 –39 396 –70 339 –106 134

Faktiskt utfall 4-årsbasis Den offentliga sektorns finanser (SD) Miljoner kronor, avvikelser i förhållande till regeringen   2012 2013 2014 2015 Offentlig sektors inkomster –106 –433 –896 –1 474 Offentlig sektors utgifter –15 290 –24 468 –31 545 –36 786 Finansiellt sparande i offentlig sektor +15 184 +24 035 +30 649 +35 312 Staten +15 219 +24 177 +30 943 +35 795 Ålderspensionssystemet ±0 Kommunsektorn –35 –142 –294 –483 Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) 0,4 % 1,4 % 2,9 % 4,2 %