Vårdrelaterade infektioner Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI Eva Melander Verksamhetschef Vårdhygien Skåne

Ny förvaltning: Labmedicin Skåne

Hemsida Vårdhygien Skåne www.skane.se/labmedicin ”Vårdhygien”

Vad är vårdhygien? Roll: Mål: Ansvariga: rådgivande expertorgan för personal inom hälso- och sjukvården Mål: begränsa förekomst och spridning av vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården Ansvariga: Sjukvårdshuvudmannen och verksamhetscheferna har det direkta ansvaret för att vidta de åtgärder som krävs för att förhindra vårdrelaterade infektioner Personalen har ansvar att följa de riktlinjer som finns

Vårdrelaterade infektioner (VRI) Definition Infektion som drabbar patient till följd av sjukhusvistelse eller behandling i öppen vård, oavsett om det sjukdomsalstrande ämnet tillförs i samband med vården eller härrör från patienten själv samt oavsett om infektionstillståndet yppas under eller efter vården Infektion som personal ådragit sig till följd av arbetet

Vårdrelaterade infektioner Urinvägsinfektioner Pneumonier Postoperativa sårinfektioner Infartsrelaterade infektioner i blodbana Tarminfektioner Med och utan KAD R/T sängläge VAP och R/T sängläge

Riskfaktorer för VRI Antibiotikabehandling Mekanisk ventilation Immunosupression CVK Kirurgiskt ingrepp KAD

Prevalens VRI SKLs punktprevalensmätning maj och november 2008 11% av patienter som vårdas på svenska sjukhus har en VRI Stramas punktprevalensstudie Var tionde inneliggande patient får antibiotika mot VRI

Vårdrelaterade infektioner medför Ökade kostnader Förlängd vårdtid Ökat behov av sjukvårdsresurser Dyrare antibiotika Ökad risk för komplikationer och död

Hur jobbar vi? Reaktivt arbete Rådgivning vid upptäckt ett fall av VRI hos patient eller personal T.ex. MRSA Rådgivning vid utbrott av VRI T.ex. Calicivirus på vårdavdelning

Hur jobbar vi? Proaktivt arbete Långsiktigt förebyggande arbete Utbilda chefer, arbetsledare, vårdpersonal, vårdutbildningar Vårdhygieniska rekommendationer skapa, uppdatera, följsamhet till Rådgivning Kontroll av desinfektions- och steriliseringsmetoder Ny-, om- och tillbyggnad av vårdenheter Inköp av medicinska produkter och förbrukningsmaterial Mat, avfall, tvätt, transporter

Vad kan åstadkommas? VRI kan minskas med ~20-30% genom vårdhygieniska insatser Kortare vårdtider, mindre behov av sjukvårdsresurser, antibiotika, etc Minska kostnader Minskad mortalitet Utbildning i ”tänk” vad är smitta, BHR, MRB Infektionsregistrering – ni i era verksamheter Verksamheter och vårdhygien - vårdrutiner

Normalflora Människa Bakterie Infektion Hos vuxen 1,5 kg bakterier Specifika bakterier i olika lokaler Hud, slemhinnor och tarm Immunsystemet håller balansen med den egna normalfloran Bakterie Inkluderar både harmlösa och sjukdomsframkallande bakterier, ex streptokocker i svalg, pneumokocker i näsan Skapar hinder för sjukdomsframkallande bakterier, ex -streptokocker som hindrar -streptokocker Infektion Människans svaghet: immunitet, skadad barriär, bakterier i ”fel lokal” Bakteriens aggressivitet: produktion av toxiner, förmåga att undvika immunförsvaret ”Ny” kolonisation ökar risken för infektion Kolonisation och immunitet: -meningokockantikroppar hos 50 % av nyfödda -titrar sjunker under första levnadsåret -stiger linjärt till 12-årsålder -20-årsåldern 65-85 % har antikroppar, variation beroende på serotyp -den som insjuknar har inga/låga titrar -bärarskap mediantid 9 mån -bärarskapsgrupper: kronisk (år), intermittent (månader), transient Bärarskap i befolkningen >12 % risk för enstaka fall, bärarskap >20% riskt för epidemi

Ursprung för smitta Endogen smitta Exogen smitta egna bakteriefloran byter miljö Barriärsbrott sårskada Sjukvårdsrelaterade KAD, respiratorvård kirurgi Exogen smitta mikroorganismer utifrån Från andra människor ÖLI Från miljön Legionärssjuka Sjukvårdsrelaterade Resistenta bakterier

Kontaktsmitta Direkt Indirekt Kontakt mellan smittkälla och mottaglig individ Infekterat sår + skadad hud (sår, eksem) Alla sexuellt överförbara sjukdomar Indirekt Kontakt mellan individen och den mottagliga individen via något som kontaminerats med smittämnet Vårdpersonalens händer och kläder Brits, toalett och dusch, undersökningsintrument

Droppsmitta Hosta, nysningar, kräkningar (calici) Stora droppar som innehåller smittämne Sprids upp till en meter Kan föras vidare via ytor, föremål eller händer

Luftburen smitta Inandning av mycket små partikar (damm, intorkade droppar) Kan hålla sig svävande i flera timmar Mässlingsvirus, vattkoppsvirus, tuberkelbakterier

Blodsmitta Överförs med infekterade kroppsvätskor, ffa blod Blodtransfusion, stick eller skärskador, instrument eller kanyler Hepatit B och C, HIV

Tarmsmitta / fekal-oral smitta Smittämne från tarmen hos en smittkälla når munnen hos en mottaglig individ Livsmedel, vatten, kontaktsmitta via händer

Medel för att förebygga smitta Basala hygienrutiner Enkelrum/Isoleringsvård Kohortvård Städning Vårdrutiner för specifika smittor Städ-, mat-, tvätt-, avfallsrutiner, mm

Basala hygienrutiner Ska användas i alla omvårdnads-situationer Handhygien alltid handdesinfektion ibland också handtvätt Handskar Plastförkläde/skyddsrock Ibland stänkskydd, munskydd och skyddsglasögon/visir -

Handdesinfektion Före och efter patientkontakt Före och efter användande av handskar Före rent arbete tex Diskdesinfektor, läkemedel och livsmedel Efter smutsigt arbete

Handtvätt Handtvätt med tvål + handdesinfektion med sprit Synlig/kännbar smuts Känd/misstänkt tarmsmitta (calicivirus, Clostridium difficile)

Basala hygienrutiner Använd inte ringar armband och armbandsur. De samlar bakterier och förhindrar god handhygien.

Håll naglarna korta och använd inte nagellack och artificiella naglar Basala hygienrutiner Håll naglarna korta och använd inte nagellack och artificiella naglar

Handdesinfektion Kritiska områden vid handdesinfektion

Rätt handdesinfektion Ta rikligt med handsprit 3-4 ml (två tryckningar). Gnid in spriten noggrant mellan fingrarna. Gnid in spriten noggrant på fingertoppar och naglar. Desinfektera tummarna med roterande rörelser. Avsluta med handlederna.

Handskar Alltid vid kontakt med blod, sekret, urin och avföring. Byte av handskar mellan rent och orent arbete på samma patient Byte av handskar mellan patienter Kasta alltid handskarna direkt efter användning

Handskar Handdesinfektion före och efter användande av handskar Använd inte handsken för länge! Handskar blir förorenade utanpå och sprider smitta på samma sätt som den oskyddade handen Får ej desinficeras!

Rätt klädsel Kort ärm nära patienten För att kunna utföra en korrekt handdesinfektion ska all personal använda kortärmad arbetsdräkt i det patientnära arbetet Bytas dagligen och då de blivit våta eller synligt smutsiga Tillhandahållas och tvättas av arbetsgivaren Enbart användas på arbetsplatsen

Plastförkläde/skyddsrock Kroppskontakt med patienten eller dennes säng Kontakt med kroppsvätskor/utsöndringar Risk för stänk Våta arbetsmoment Plastförklädet är patientbundet och engångs Skyddsrocken är patientbunden och ska bytas dagligen samt då den blivit smutsig eller fuktig

Medel för att förebygga smitta Basala hygienrutiner Enkelrum/Isoleringsvård Kohortvård Städning Vårdrutiner för specifika smittor Städ-, mat-, tvätt-, avfallsrutiner, mm

Hur hanterar vi dem i sjukvården? Resistenta bakterier Hur hanterar vi dem i sjukvården?

Vad gynnar spridning av resistenta bakterier? Bristande hygienrutiner Överbeläggning och hög arbetsbelastning Trängsel Asymtomatiskt bärarskap Ej uppmärksam på problemet vid mottagande på sjukhus Man behöver ej vara sjuk – viktigt att informera omgivningen Överbeläggning och hög arbetsbelastning Leder lätt till bristande följsamhet v g basala hygienrutiner Förskonade i Sverige, endast enstaka utbrott. Beror bl a på geografiskt läge God ekonomi som ger hög vårdstandard Hög personaltäthet God vårdhygienisk standard God antibiotikapolitik Upptäcker oftast enstaka fall på tidigt stadumr och sätter in åtgärder

När England och Wales förlorade slaget mot MRSA: Personalneddragningar,Neddragning av antal vårdplatser,Neddragning av isoleringsplatser och mer kohortvård Förändrad sjuksköterskeutbildning Källa: Health Protection Agency.

Vad gynnar spridning av resistenta bakterier? Överbeläggning och hög arbetsbelastning Bristande hygienrutiner Trängsel Asymtomatiskt bärarskap Hög och/eller ensidig antibiotikaförbrukning Ej uppmärksam på problemet vid mottagande på sjukhus Man behöver ej vara sjuk – viktigt att informera omgivningen Överbeläggning och hög arbetsbelastning Leder lätt till bristande följsamhet v g basala hygienrutiner Förskonade i Sverige, endast enstaka utbrott. Beror bl a på geografiskt läge God ekonomi som ger hög vårdstandard Hög personaltäthet God vårdhygienisk standard God antibiotikapolitik Upptäcker oftast enstaka fall på tidigt stadumr och sätter in åtgärder

Hur bekämpar vi antibiotikaresistenta bakterier (MRB) i vården? Rationell antibiotikaanvändning Minska den totala antibiotikaanvändningen Minskad användning av resistensdrivande antibiotika (cefalosporiner och kinoloner) Ökad användning av ”smala” preparat (penicilliner) Basala hygienrutiner i alla omvårdnadssituationer Specifika vårdrutiner vid känd MRB Vård/isolering på enkelrum med egen toalett på ordinarie vårdavdelning eller isolering på infektionskliniken

Ordinarie vårdavdelning, eget rum med egen toalett Placering av patienter med MRB Diskuteras alltid med vårdhygien/infektionskonsult Infektionskliniken Känd MRSA Misstänkt MRSA* + riskfaktorer för spridning ESBL + riskfaktorer för spridning VRE + riskfaktorer för spridning Övriga MRB + riskfaktorer för spridning Ordinarie vårdavdelning, eget rum med egen toalett VRE, ESBL, MRB UTAN riskfaktorer

Provtagning screening för MRB MRSA Näsa , svalg, perineum (pinne) ESBL Feaces/rectum (pinne) VRE I förekommande fall även Hudlesioner, eksem, katetrar, infarter, stomier, andra konstgjorda öppningar, KAD-urin

MRSA MeticillinResistenta Staphylococcus aureus Normalflora: t.ex. hud, näsa Indirekt kontaktsmitta via händer, föremål, tagställen eller kläder vanligast Direkt kontaktsmitta (sår) Kan överleva länge i miljön (veckor) Risk faktorer för spridning: icke hel hud (sår, drän, katerar)

Vem ska screenas för MRSA? Patienter som läggs in för somatisk vård Patient vid polikliniska besök i primärvård och vid sjukhusanknuten öppenvård då patienten förväntas ha fortsatta vårdkontakter Gravida som under de senaste 6 månaderna vårdats inlagd på sjukhus, genomgått dialysbehandling eller behandlats polikliniskt för sår/hudskada utanför Sverige eller där okontrollerad spridning av MRSA förekommer i Sverige som är tidigare känd bärare av MRSA och läggs in för kroppssjukvård även om senaste proverna varit negativa för MRSA

Vem ska screenas för MRSA? Personal, studerande, gästarbetande, forskare inför aktivt deltagande i patientvård som under de senaste 6 månaderna vårdats inlagd på sjukhus, genomgått dialysbehandling eller behandlats polikliniskt för sår/hudskada utanför Sverige eller där okontrollerad spridning av MRSA förekommer i Sverige som under de senaste 6 månaderna arbetat eller praktiserat i vård och omsorg utanför Sverige eller där okontrollerad spridning av MRSA förekommer i Sverige

Personals tjänstgöring efter MRSA-provtagning Tjänstgöring i avvaktan på provsvar Personal som tjänstgjort < 1 månad utomlands och har sin ordinarie tjänstgöring i Sverige Kräver intakt hud och strikt iakttagande av basala hygienrutiner Invänta provsvar inför tjänstgöring Personal med ordinarie tjänstgöring utomlands (om ej färskt neg provsvar från hemland kan presenteras) Förekomst av sår, paronykier, eksem, psoriasis

Vad gäller då personal funnits MRSA positiv?

ESBL (Extended Spectrum BetaLactamase) producerande bakterier Tillhör tarmens normalflora Indirekt kontaktsmitta Fekal-oral (mat, vatten) Överlever inte länge i miljön Riskfaktorer för spridning: Diarré, urin- eller faecesinkontinens, sår, dränage, urinkateter

VRE (Vankomycin Resistenta Enterokocker) Indirekt kontaktsmitta via personalens händer, föremål, tagställen eller kläder vanligast Tillhör tarmens normalflora Överlever länge (veckor) i miljön Risk faktorer för spridning: Diarré, urin- eller faecesinkontinens, sår, dränage, urinkateter

Framgångar skånska sjukhus Ökad handspritanvändning Ökad följsamhet till basala hygienrutiner Ändrad antibiotikaanvändning Minskad användning av resistensdrivande antibiotika (cefalosporiner och kinoloner) Ökad användning av ”smala” preparat (pcG) Inga stora utbrott av resistenta bakterier på sjukhus

Förändringar som ökar risken för spridning av resistenta bakterier i den skånska slutenvården Ökat inflöde av multiresistenta bakterier i Region Skåne. Strukturförändringar inom Region Skåne (Skånsk livskraft, Hälsoval Skåne, mm) innebär ett ökat flöde av patienter mellan olika vårdenheter och därmed ökad risk för spridning av infektioner. Besparingstider i alla förvaltningar (minskat antal vårdplatser och/eller minskad bemanning som följd?) Alltmer avancerad sjukvård bedrivs i primärvård och kommunal vård. Alltfler patienter med MRB där. Dessa patienter har ofta sjukhuskontakter vilket medför ökad risk för spridning till sjukhus.

Det måste gå !