Regionalt seminarium, Västervik 21 maj 2013 Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervården Regionalt seminarium, Västervik 21 maj 2013

Nationella riktlinjer Arvid Widenlou Nordmark Projektledare

Riktlinjernas avgränsning Behov av kunskapsstyrning: praxisskillnader höga kostnader och tveksamhet om nytta etiskt svåra frågor oenighet inom professionen valfri fokuserar tillstånds- och åtgärdsvalet

Vägen till rekommendationerna Formulera frågeställning Samla bästa tillgängliga kunskap Prioritera Multidisciplinärt arbete! Allmänläkare finns med i arbetet i samtliga steg... omfattning beroende på val av frågeställningar.

Tillståndets svårighetsgrad Prioritera Rekommendation Åtgärdens effekt Tillståndets svårighetsgrad Kostnads- effektivitet

Vad består riktlinjerna av? Stöd för styrning och ledning – riktar sig till beslutsfattare. Rekommendationer om vad hälso- och sjukvård och socialtjänst bör och inte bör göra. Patientversion – lyfter rekommendationer vi tror är viktiga för patienterna att känna till. Vetenskapligt underlag - sökbar databas på webben

Prioriteringsarbetet Hans Starkhammar Ordförande för prioriteringsgruppen

Prioriteringsgruppen Bred kompetens Läkare (onkolog, kirurgi, urolog, radiolog, allmän medicin, palliativ) Sjuksköterska Socionom/kurator Sjukgymnast Arbetsterapeut Rekryterad från hela Sverige, nominerade av regionerna Sex prioriteringsmöten Horisontell prioritering mellan cancerdiagnoserna

Centrala rekommendationer och konsekvenser Diagnosgemensamma

Multidisciplinär konferens Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer en bedömning vid multidisciplinär konferens. Motivering till rekommendation Avgörande är att åtgärden skapar förutsättningar för att ge rätt behandling till rätt patient.

Kompetenser Diagnos Kompetenser vid multidisciplinär konferens Bröstcancer Kontaktsjuksköterska eller motsvarande Radiolog Patolog Kirurg Onkolog Prostatcancer Urolog Eventuell diagnostisk kompetens Tjock- och ändtarmscancer Patolog (åtminstone vid bedömning efter en operation) Tjock- och ändtarmskirurg

Exempel på andras målnivåer Nationella koloncancerregistret (2012): > 90 % Nationella rektalcancerregistret (2012): > 90 % Svensk Förening för Bröstkirurgi (2009): ”Varje patient med bröst-cancer ska bli föremål för en postoperativ konferens där kirurg, mammografiläkare, onkolog eller onkologutbildad kirurg, patolog och bröstsjuksköterska deltar.” RCC Syd (2012): 100 %

Förslag till målnivå i NR Mål: 100 procent

Konsekvenser Kommer att påverka vårdens resursfördelning och organisation. Flertalet regioner behöver väsentligt öka andelen. På kort sikt innebär ökningen en nationell kostnadsökning på cirka 4 miljoner kronor per år. På längre sikt kommer kostnaderna att plana ut eller till och med att minska.

Kontaktsjuksköterska Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer tillgång till namngiven kontaktsjuksköterska eller motsvarande som också kan ge psykosocialt stöd och råd om symtomlindring. Motivering till rekommendation Avgörande är att åtgärden kan ge en positiv effekt på livskvalitet samt symtomlindring. Dessutom minskar åtgärden onödigt långa ledtider.

Tillgång till namngiven kontaktsjuksköterska eller motsvarande Exempel på andras målnivåer: RCC Syd (2012): 100 procent Föreslagen målnivå i Nationella riktlinjer: 100 procent

Konsekvenser Kostnaden kommer att öka på kort sikt, genom behov av utbildningsinsatser för sjuksköterskor. Med fler och vidareutbildade kontaktsjuksköterskor förväntas dock kostnaderna för cancerpatienters kontakter med sjukvården plana ut eller minska på längre sikt, genom kortare ledtider och förbättrad kontinuitet i vården.

Indikatorer, målnivåer och utvärdering Jan Adolfsson ordförande indikatorgruppen medicinskt sakkunnig utvärderingen

Nationella riktlinjer Nationell utvärdering Socialstyrelsens kunskapsstyrning Nationella riktlinjer och Nationell utvärdering Nationella riktlinjer Områden med identifierade kunskapsbrister/ kunskapsbehov Förberedelse och avgränsning Vetenskapligt underlag Prioriterings- arbete INDIKATORER Preliminär version Slutlig version Nationell utvärdering Förberedelse och avgränsning Data-insamling Analys och bedömning Slutlig version

Målnivåer i nationella riktlinjer Hur gjorde vi?

Att sätta mål på nationell nivå Uppdrag: Att sätta mål på nationell nivå Att sätta mål – förslag till modell för målsättning av indikatorer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancervård Uppdragets genomförande: Litteratursökning Sammanställning av nationella och internationella erfarenheter Seminarieserier

Process VAD? VEM? 1. Ta fram indikatorer Indikatorgrupp 1. INDIKATORFAS 2. MÅLFAS 3. REMISSFAS 4. SLUTFAS VAD? VEM? 1. Ta fram indikatorer Indikatorgrupp 2. Konsensusmöte Indikatorgrupp, Huvudmän, Patientorganisationer 2. Ge första målförslag 3. Nationellt seminarium Professionerna 3. Regionala seminarier Huvudmännen 3. Remissvar Samtliga intressenter 4. Bearbetning, Publicering Socialstyrelsen

Metod: Aktuell lägesbeskrivning (90:e resp 10:e percentilen) Exempel på andras målnivåer Värdering i en konsensusprocess

Ytterligare ställningstaganden risk för överbehandling risk för underbehandling risk för onödigt långa väntetider patientens hälsotillstånd och samsjuklighet patienten tackar nej till behandling

Indikatorer i nationella riktlinjer

Indikatorer 2007 års indikatorlista 2013 års indikatorlista

Övergripande indikatorer Femårsöverlevnad Täckningsgrad i nationellt kvalitetsregister Deltagande i behandlingsstudie Bedömning vid multidisciplinär konferens Fullständigt strukturerat PAD-svar

Omvårdnadsindikatorer Sakkunnig: Yvonne Wengström Strukturerad bedömning av illamående vid cytostatikabehandling Strukturerad bedömning av hälsorelaterad livskvalitet Strukturerad skattning av smärta vid insättande och förändring av behandling Uppföljning av symtom inom sex månader efter cancerdiagnos Tillgång till namngiven kontaktsjuksköterska

Övergripande indikatorer Väntetider tillkommer i slutversionen Utgått: palliativ vård vid livets slutskede

Fastställd diagnos före operation Exempel bröstcancer: Fastställd diagnos före operation

Exempel på andras målnivåer Svensk förening för bröstkirurgi (2009): ”Mer än 90 procent av patienter med cancer ska få diagnosen före operation.”

Förslag till målnivå i Nationella riktlinjer Mål: mer än 90 procent Kommentar: Vid målsättningen har hänsyn tagits till att tiden till operation inte ska bli fördröjd p.g.a. utdragna utredningstider och att det inte är möjligt att alla kvinnor har en fullständig diagnos före operation.

Omoperation p.g.a. tumördata vid bröstbevarande kirurgi Exempel bröstcancer: Omoperation p.g.a. tumördata vid bröstbevarande kirurgi

Exempel på andras målnivåer Svensk förening för bröstkirurgi (2009): ”Mindre än 10 procent av patienterna ska behöva reopereras p.g.a. bristande radikalitet vid primäringreppet.”

Förslag till målnivå i Nationella riktlinjer Mål: mindre än 10 procent Kommentar: Avser patienter opererade med bröstbevarande kirurgi (partiell mastektomi)

Konsekvenser Utifrån utvärderingens underlag bör antalet omoperationer minska med i genomsnitt cirka 300 patienter per år. Beräknas motsvarar en kostnadsbesparing på cirka 10 miljoner kronor per år.

Slutversion Våren 2014 Synpunkter senast 1 juli till: nr.cancer2013@socialstyrelsen.se