Open Access Rangnar Nilsson och Emilia Rung Forsknings- & innovationsservice Göteborgs universitet

Ett sextiotal forskningsfinansiärer har någon form av krav på Open Access, bl.a. fem svenska; VR, Formas, RJ, KAW och Östersjöstiftelsen Flera lärosäten ställer OA-krav Ca % av den aktuella årliga artikelproduktionen är fritt tillgänglig. Andelen fritt tillgängligt material växer snabbt Läget globalt

Open access-publicering Fritt tillgänglig Samma kvalitetsgranskning Annan finansieringsmodell I vissa fall publiceringsavgifter Open Access- tidskrift Publicera i traditionell tidskrift Lägga kopia i öppet arkiv Ämnesarkiv eller på lärosätet Parallell- publicering

OA-policy på svenska lärosäten Krav på OA: Chalmers – dispens endast undantagsvis Blekinge Tekniska Högskola – om förlaget tillåter parallellpublicering Malmö Högskola – om förlaget tillåter parallellpublicering OA rekommendation: Högskolan Väst, KI, KTH, Lunds universitet, Stockholms univeristet, SLU, Högskolan i Jönköping, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Borås med flera.

OA hos svenska forskningsfinansiärer Statliga myndigheter Offentliga stiftelser Privata stiftelser och insamlings- organisationer VR Vinnova Energimyndigheten Formas FAS RJ Hjärt- lungfonden Cancerfonden KAW STINT Vårdalstiftelsen Mistra SSF Östersjöstiftelsen

OA hos svenska forskningsfinansiärer Vetenskapsrådet och Formas OA inom 6 mån. Valfritt sätt Trädde i kraft 2010 Ej monografier och bokkapitel I undantagsfall dispens till 12 mån. Kostnaden kan tas med i budgeten Knut och Alice Wallenberg OA krav, ingen specificerad tid I öppet sökbara databaser Kostnaden kan tas med i budgeten Riksbankens Jubileumsfond OA inom 6 mån. I lärosätets öppna arkiv Trädde i kraft 2010 Schablonbidrag SEK/projekt

OA hos europeiska forskningsfinansiärer FP7 Upprop på nätet för krav på att resultaten från publikt finansierad forskning ska göras fritt tillgänglig (2007), ca enskilda och 1400 organisationer Open Access krav för ERC december 2007 Pilot med Open Access inom Cooperation påbörjad 2008 Genomförs bredare i Horizon

ERC The ERC requires that all peer-reviewed publications from ERC- funded research projects be deposited on publication into an appropriate research repository where available, such as PubMed Central, ArXiv or an institutional repository, and subsequently made Open Access within 6 months of publication. The ERC considers essential that primary data … are deposited to the relevant databases as soon as possible, preferably immediately after publication and in any case not later than 6 months after the date of publication. OA hos europeiska forskningsfinansiärer

FP7 Cooperation Inom sju områden gäller OA-krav Med 6 månaders gräns: Hälsa, Miljö och klimat, Energi, Informations- och kommunikationsteknik, Samhällsvetenskap och humaniora Med 12 månaders gräns: Forskningsinfrastruktur, Vetenskap i samhället

OA hos europeiska forskningsfinansiärer Deponera en digital kopia i ett öppet arkiv vid tidpunkt för publicering. ”Best effort” för att denna digitala kopia blir fritt tillgänglig omedelbart eller senast inom 6 eller 12 månader beroende på område Version: publicerad eller slutligt (granskat och godkänt) manuskript Var: Ett öppet arkiv vid ett lärosäte eller ett ämnesbaserat arkiv

OA hos amerikanska forskningsfinansiärer NIH Public Access Policy (2008) Submit final peer-reviewed journal manuscripts that arise from NIH funds to the digital archive PubMed Central upon acceptance for publication. Papers should be accessible to the public on PubMed Central no later than 12 months after publication.

Samhällsperspektiv: Forskning som bekostas av offentliga medel bör åläggas att göra resultaten allmänt tillgängliga För alla forskare oavsett om lärosätet/arbetsgivaren har råd För akademiska professioner, (socialarbetare, lärare osv) För myndigheter (många med expertkompetens) För FoU-intensiva småföretag För forskare i länder som inte har råd För intresserade medborgare Alternativet? Argument för Open Access

Forskarperspektiv: Spridning och synlighet Citeringsstudier visar ökat genomslag Följer av grundläggande etiska normer inom forskning (t ex Mertons ”Cudos-normer”; Cummunalism, Universalism, Disinterestedness, Originality eller Organized Skepticism; den första stipulerar gemensamt ansvar för och ägande av vetenskapliga resultat och upptäckter) Snabbare spridning av forskningsresultat Möjliggör sammanlänkning av all forskning och sökningar i stora text- och datamassor Argument för Open Access

Problem med Open Access? Forskarperspektiv: Ger OA verkligen spridning och synlighet i rätt målgrupper?  Var letar vem?  Hur fungerar sökmotorer? (Ranking av resultat, sökord osv)  Tillgång på kanaler i olika fält? Citeringar – men var? Ideologiska värden / forskares verklighet;  Meriteringskrav – hur bedöms OA-tidskrifter? Det tar tid för en kanal att bygga upp förtroende och prestige, de flesta OA-kanaler ganska nya… Jämlikhet o rättvisa; gratis att läsa – eller att publicera? Villkor och problem kan skifta mellan olika fält!

Villkor för olika vetenskapsområden och OA  Långt ifrån alla fält har erkända ämnesarkiv – olika villkor för parallellpublicering: Globalt erkända och använda ämnesarkiv Universitetsorganiserade öppna arkiv  ERC:s önskemål om att man även ska publicera rådata: Mätresultat Open Note-book Science Arkivmaterial / arkivöversikter Enkätmaterial Patientregister  Olika fält olika långt komna: Finns erkända kanaler eller inte? Hur bedöms meritvärdet? Även internationellt! Vilka typer av publiceringskanaler dominerar?

Finns OA-krav för mitt projekt? Vilka villkor gäller? Accepterar förlaget/tidskriften parallellpublicering? Hur gör jag som forskare för att efterleva finansiärernas open access-krav? Om inte – förhandla Om ej ok, överväg annan tidskrift Kontakta finansiären

Vad bör jag som forskare tänka på när jag erbjuds att publicera i nya kanaler? Hur marknadsförs möjligheten att publicera i tidskriften? Förefaller tidskriften alls relevant? Ser inbjudan genomarbetad ut? Kan man själv hitta tidskriften genom rimliga sökningar på relevanta sökord? Granskas tidskriftens innehåll? Hur sprids/marknadsförs tidskriften, och till vilka målgrupper?

Vad kan jag som forskare tänka på när jag vill publicera i nya open access-kanaler? Vem äger kanalen, och var finns de? Hur fungerar deras granskningsprocess, är det tydligt redovisat? Vilka ansvarar för redaktionen, och var är de verksamma? Är villkoren för rättigheter osv tydligt redovisade? Anges en kontaktperson? Vem har tidigare publicerat sig där? Jfr OASPA; Open Access Scholarly Publishers Association

Romeo & Juliet Sherpa Juliet: Research funders' open access policies Sherpa Romeo: Publisher copyright policies & self-archiving

TACK! Emilia RungRangnar Nilsson Göteborgs universitet Forsknings- och innovationsservice Erik Dahlbergsgatan 11B