Regionala vårdprogrammet för schizofreni och andra psykossjukdomar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Elektroniskt expert-stöd, EES Handledarmaterial
Advertisements

BPSD Definition BPSD Vad beror BPSD på? Hur bedömer man BPSD?
Schizofreni och psykoser
Beteende Orsaker Orsaker Orsaker.
Förbättrat omhändertagande av pneumonipatienter i slutenvård Problematik: Ökande antibiotikaresistens ställer krav på att vi ger rätt antibiotikaterapi.
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Asperger syndrome and schizophrenia Psychiatric and social cognitive aspects Tove Lugnegård 2012.
Viktiga utgångspunkter
Uppföljning vid psykossjukdom
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Psykisk ohälsa och diagnoser
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Utredning och behandling av beroende och missbruk inom psykiatri och socialtjänst, var görs insatserna? Rätts psykiatri Allmän psykiatri Dubbeldiagnos.
4 delarbeten 14 december 2011 Lena Nylander
Beroende och den växande hjärnan
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Behandling av kronisk hepatit C hos vuxna och barn
Införande i Landstinget Gävleborg

om vuxenpsykiatriska verksamheten om äldrepsykiatri vår målgrupp
Vara vård värd Överblick över svensk ätstörningsvård utifrån Riksät.
Möjliga motmedel vid influensapandemi Handhygien – Ineffektivt vid effektiv luftspridning Social distansering – Kan ha effekt om man minska alla ”sociala”
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Alkohol/droger och psykisk hälsa
BIPOLÄR SJUKDOM Del I – Om sjukdomen
Mirjam Talvik ADHD och missbruk 4:e december 2008
SBAR Modell för bättre kommunikation
En sjukdom i hela kroppen
Säkrare vård och omsorg
Friskvård och träning I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
HÖK DEPRESSION Psykiatrin har ett eget vårdprogram för depression och ångest – gäller samtliga mottagningar och avdelningar inom vuxenpsykatrin i Norrbotten.
Samverkansavtal mellan primärvård och psykiatri i Landstinget Blekinge Anders Rehnholm Chefläkare
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Område Psykiatriska specialiteters upptagningsområde
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Michael Karlsson leg psykolog
Psykolog utan gränser, september 2013
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
Schizofreni och andra kroniska psykossjukdomar
Tvångslagar inom psykiatrin
Vad är en depression? Nedstämdhet eller minskat intresse eller glädje måste föreligga. Dessutom har man minst fem av följande symtom under samma tvåveckorsperiod:
Schizofreni (kluvet sinne)
Nationella riktlinjer för demenssjukdom
Affektiva Mottagningen
Livsstil och återhämtning
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Missbruk/beroendet Neuropsykiatriska störningar
Alkoholens medicinska effekter Rune Johansson, beroendeenheten
Kognition och teknik Beata Terzis
Tyreoideacancer Regional medicinsk riktlinje
Kvalitetsregister BipoläRPsykosRBUSA SBR. Nationella kvalitetsregister – central riktlinje  Division psykiatri i Värmland har som mål att alla våra patienter.
Klient- och närståendeutbildning Stöd till barn och syskon Kognitivt- beteendeinriktat familjearbete.
Diagnoskännedom 2 KUR-projektet Södertörn Christian Johansson Specialist i psykiatri.
Psykisk ohälsa. Exempel på olika psykiska sjukdomstillstånd Psykos Vanföreställningar Dålig Verklighets- uppfattning Personlighetsstörning Affektiv störning.
Psykiatri och Primärvård Diagnosfördelning och remittering.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Patienter i äldrepsykiatrin, Helsingborg
Psykoser Tf prof Kristian Wahlbeck Psykiatriska kliniken
Slutlig version publicerad i april 2014
PM: Akut Farmakologi, BUP Akut och Vård avdelning Malmö
Riskbedömning blåsdysfunktion (Inkontinens)
Riskbruk av alkohol vid psykisk sjukdom, störning
Läkarintyg för sjukpenning
Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa? Lunch: Quinoabiffar med tzatziki och rostad.
Sammanfattning.
Presentationens avskrift:

Regionala vårdprogrammet för schizofreni och andra psykossjukdomar Lena Flyckt

Innehållsförteckning Inledning Sammanfattning Kartläggning Risk och skyddsfaktorer-Breda hälsofrämjande åtgärder Risktillstånd för psykos Anamnes, diagnostik, utredning och uppföljning Nyinsjuknade i psykos - Behandling och omhändertagande Vård av långtidssjuka psykotiska patienter Stigmatisering Brukarinflytande Samverkan Kvalitetsindikatorer

Syfte med vårdprogrammet Beskriva och rekommendera åtgärder som är specifika för de olika faserna av schizofreni och andra psykossjukdomar Prodromalfasen Perioden av obehandlad psykos Akuta fasen av psykossjukdom Stabiliseringsfasen Den stabila remissions- och återhämtningsfasen

SYMTOMGRUPP SYMTOM BESKRIVNING Positiva Hallucinationer Upplevelser av syn, hörsel, smak, lukt eller beröring som inte äger rum i verkligheten Vanföreställningar Okorrigerbar övertygelse av telepatisk, religiös, över­naturlig art eller i form av förföljelsemani, storhetsidéer Tankestörningar Uppluckrad tankeverksamhet. Avsaknad av logiska samband mellan ämnen. Blockerad eller bristfällig tankeverksamhet, vilket kan leda till reducerad talförmåga. Negativa Anhedoni Känslomässig avflackning, lustlöshet Ambivalens Viljelöshet Apati Håglöshet Kognitiva Otillräcklig perceptuell förmåga Svårigheter att uppfatta och tolka sinnesintryck Bristande abstraktionsförmåga Svårigheter att förstå samband och överföra erfarenheter till en ny situation. Uppmärksamhet/vigilans Uppfattar inte snabbt det som händer i omvärlden. Otillräckliga minnesfunktioner Svårt att minnas. Bristande exekutiva funktioner Svårigheter att planera och ta initiativ. positiva symtom flukuterar, de övriga mera stabila och interkorrelerade

Psykossjukdomar Psykotiska syndrom • Schizofreni • Schizoaffektivt syndrom • Vanföreställningssyndrom • Kortvarig psykos (m/u stress; post partum) • Utvidgad psykos (folie à deux) • Psykotiskt syndrom orsakat av … – (direkt fysiologisk följd av sjukdom/skada) • Substansbetingat psykotiskt syndrom • Psykos UNS

Diagnoskriterier enligt DSM-IV och ICD-10 Kortvarig psykos i Schizofreni Schizofreniformt syndrom Schizoaffektivt syndrom Vanföreställnings syndrom Symtom Minst ett av följande symtom under minst en dag: Minst två av följande symtom alt. ett ii under 1 mån (ICD-10), 6 månader (DSM IV) iii: Minst två av följande symtom alt. ett ii under 2 v - 1 mån (ICD 10 ) eller minst 1 mån men < 6 månader (DSM IV): Minst två av följande symtom alt. ett ii under minst 1 mån (ICD 10, DSM IV) Följande symtom under minst 3 mån(ICD-10), 1 mån (DSM IV) Vanföreställningar X Hallucinationer Desorganiserat tal Påtagligt desorganiserat eller katatont beteende Negativa symtom Dessutom ska följande vara uppfyllt: Påtaglig påverkan på social eller yrkesmässig funktion föreligger. Påtaglig påverkan på social eller yrkesmässig funktion föreligger Samtidig förekomst av förstämningsepisod; mani, depression eller blandform Inga andra psykossymtom (ev. känsel och lukt hallucinationer) Förstämningssyndrom, substansintag och somatisk ohälsa som orsak utesluts. Varaktigheten av psykos överskrider förstämningsepisoden med minst 2 veckor. Organisk eller toxisk orsak utesluts. Ingen påtaglig påverkan på funktionsnivån. Ev förstämningsepisod har kortare varaktighet.

Uteslut organisk/toxisk/somatisk bakomliggande orsak Vid konfusion Vid medvetandegrumling Vid attackvis påkommande symtom Vid smak- lukt och syn hallucinationer Vid missbruksanamnes Vid anamnes på systemsjukdom, cancer, infektionstecken, hormonella rubbningar Vid medicinering (Kortison, tyroideahormon

Differentialdiagnos Bipolär Autismspektrum Depression/negativa symtom Personlighetsstörning Tvångssyndrom Svagbegåvade – primära psykoser Drogutlöst

Farlighetsbedömning En bedömning kan bättre än slumpen avgöra risk för våldsbrott hos män inom en två-årsperiod. Tidigare våldsbrott Missbruk Paranoida vanföreställningar Bristande insikt Personlighetsstörning med psykopatiska drag

Förekomst Insjuknandeålder 20-30 år 15 pers/100.000/ år insjuknar i schizofreni År 2005 hade 0,7 % i Stockholm psykossjukdom/schizofreni (10.000/5600 individer) Livstidsprevalens 1 % Stora lokala variationer/ sjukdomen ökar

Andel/befolkningen/Stockholm

Lokala variationer

Riktlinjer för tidig behandling vid psykos Ett multiprofessionellt team med möjlighet att träffa patienten inom 24 tim En noggrann utredning, om möjligt, innan neuroleptikabehandling inleds Involvera familj och närstående under hela behandlings- och rehabiliteringsfasen Den farmakologiska behandlingen, en bas för andra interventioner, bör ges i låg dos och anpassas till patienten avseende effekt och biverkningsprofil. Behandling bör ges i patientens naturliga miljö Vården bör präglas av lättillgänglighet och kontinuitet. Psykosociala insatser bör ingå Slutenvård bör ske i hemlik småskalig enhet.

Akuta fasen - mål Förhindra skada (suicid, våld) Sömn, vila Val av vårdnivå Sömn, vila Reducera plågsamma symtom

Stabiliseringsfasen - mål Förhindra återfall Förhindra suicid och suidicföörsök Uppmärksamma och behandla symtom/biverkningar Reducera stress Normalisera

Stabila remissionsfasen Påbörja återhämtningsprocessen till ett normalt liv Förhindra återinsjuknande

Antipsykosläkemedel Rekommenderat dosintervall (mg/dag) Haloperidol ekvivalenter (mg/dag) Terapeutiskt intervall Första generationen Perfenazin 4 -15 4 2-6 (nmol/l) Flupentixol 1 - 5 1 2-8 (nmol/l) Haloperidol 10-40 (nmol/l) Zuklopetixol 10-40 7-32 (nmol/l) Andra generationen Olanzapin 10-20 3 20-50 (ng/mL) Quetiapin 150-750 150 saknas Risperidon 2-6 <74 (ng/mL) Ziprasidon 80-160 40 Partiell agonist Aripiprazol 10-30 Atypisk Clozapin 150-600 * 350-420 (ng/mL)

Psykosociala behandlingsinsatser ACT-modellen med ”case-management” (1) Arbetsinriktad rehabilitering (1) Familjeinterventioner (1) Psykopedagogiska interventioner (1) Kognitiv beteendeterapi (2) Utbildning och information (2) Social färdighetsträning (3-4) Kognitiv träning (3-4)

Remission och återhämtning Remission >4 på remissions PANSS 6 mån (reduktion av psykossymtom) Psykiatrins ansvar Återhämtning – förbättra funktionsnivån och minska sjukdomens konsekvenser Socialtjänstens ansvar?

Positive and Negative Syndrome Scale for Schizophrenia (PANSS)-remission 1. Positiva Symptom (P)   P1 Vanföreställningar P2 Tankemässig desorganisation P3 Hallucinatoriskt beteende 2. Negativa symptom N1 Avtrubbade affekter N4 Passiv apatisk tillbakadragenhet N6 Bristande spontanitet och samtals­förmåga 3 Allmän Psykopatalogi A5 Manér och kroppsställning A9 Udda tankeinnehåll Total symptom poäng Poängsättning 1= Saknas 2= Minimala 3= Lätta 4= Måttliga 5= Måttligt svåra 6= Svåra 7= Extrema

Vårdkonsumtion för psykossjukdomar Ca 45 % av slutenvårdsdygnen(125.000) Ca 25 % av öppenvårdsbesöken (230.000) ¼-del vårdas under ett år (minskande) LPT-vård minskar men Sverige ligger högst i Europa i andel tvångsvård/all slutenvård och på 4:e plats i andel tvångsvård/100.000 inv

Schizofreni: prognos Efter första episoden Långtidsuppföljning 80% återinsjuknar inom 5 år Långtidsuppföljning 50% har gynnsam utgång efter 15-25 år 16% har sent tillfrisknande (”never give up”) Harrison et al. Br J Psychiatry 2001;178:506 Wyatt Schizophr Bull 1997;23:3 Harrison et al. Br J Psychiatry 2001;178:506

Metabol utredning och uppföljning Görs på alla nyinsjuknade Görs varje halvår vid neurolaptikabehandling Somatiskt status, midjemått, BMI, blodtryck, rutinblodstatus, fasteblodsocker, blodfetter. Ev. HbA1c

Natural History of Schizophrenia Good Function Psychopathology Premorbid Prodromal Progression Stable Relapsing Poor 10 20 30 40 50 60 Age (years) Data of J. A. Lieberman. 24

Schizofreni: prognos Efter första episoden Långtidsuppföljning 80% återinsjuknar inom 5 år Långtidsuppföljning 50% har gynnsam utgång efter 15-25 år 16% har sent tillfrisknande (”never give up”) Harrison et al. Br J Psychiatry 2001;178:506 Wyatt Schizophr Bull 1997;23:3 Harrison et al. Br J Psychiatry 2001;178:506

Problem i psykosvården Alla patienter nås inte Avsevärd försening innan behandling sätts in Suboptimal medicinering alltför kort behandling Bristfälligt med psykosociala interventioner Se Kissling W (antipsykotika); Jablensky 2000 (psykosociala interventioner)