Skönhet, estetik och PBL exempel Stadsarkitektdagen 16 april 2010 Rickard Persson, arkitekt, enheten för samhällsplanering Magnus Lindskog, jurist, rättsenheten

Estetik i PBL och i nya PBL Överklaganden av bygglov där PBL 3:1 var avgörande - några exempel Slutsatser Stadsarkitektdagen 16 april 2010 Rickard Persson, arkitekt, enheten för samhällsplanering Magnus Lindskog, jurist, rättsenheten

Estetik i PBL och i nya PBL Stadsarkitektdagen 16 april 2010 Rickard Persson, arkitekt, enheten för samhällsplanering Magnus Lindskog, jurist, rättsenheten

Gällande PBL 3 kap. 1 § Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan. Kommande PBL Prop. 2009/10:170: 8 kap. 1 § En byggnad ska…ha en god form-, färg- och materialverkan… 2 kap. 6 § Vid planläggning och i ärenden om bygglov…ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras…på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden…och intresset av en god helhetsverkan

Gällande Kommande exempel PBL 2 kap. 2 § Planläggning skall…främja…en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Det som sägs…skall beaktas även i andra ärenden enligt denna lag. Kommande Prop. 2 kap. 3 § Planläggning enligt denna lag ska…främja…en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder (2 kap. 6 § Vid planläggning och i ärenden om bygglov…ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras…) exempel

Gällande Kommande exempel 11 kap. 1 § Utöver de uppgifter byggnadsnämnden har enligt övriga föreskrifter i denna lag skall nämnden verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö Kommande 12 kap. 2 § Utöver de uppgifter som byggnadsnämnden har enligt andra bestämmelser i denna lag ska nämnden verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö exempel

2 Gällande 11 kap. 4 § Byggnadsnämnden skall till sitt biträde ha minst en person med arkitektutbildning och i övrigt ha tillgång till personal i den omfattning och med den särskilda kompetens som behövs för att nämnden skall kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Kommande 12 kap. 7 § Byggnadsnämnden ska ha minst en person med arkitektutbildning till sin hjälp… och i övrigt ha tillgång till personal i den omfattning och med den särskilda kompetens som behövs för att nämnden ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt.

Gällande ? NYHETER NYHETER ? Kommande Foto: Tomas Fasth

Prop. En tanke bakom uppdelningen mellan 2 kap. och 3 kap Prop. En tanke bakom uppdelningen mellan 2 kap. och 3 kap. var att kraven i 2 kap. till övervägande del avsåg sådana frågor som kunde avgöras genom kommunala lämplighetsbedömningar av mera skönsmässig karaktär, medan kraven i 3 kap. till huvudsaklig del kunde prövas som rättsliga frågor. Det är dock tydligt att också vissa av kraven i främst nuvarande 3 kap. 1 § om byggnaders placering och utformning med hänsyn till stads- eller landskapsbilden eller om vad som är estetiskt tilltalande lämnar stort utrymme för lämplighetsbedömningar av samma karaktär som de som sker enligt 2 kap. REDAKTIONELLT

2. Överklaganden av bygglov där PBL 3:1 varit avgörande Exempel 1: Tillbyggnad av 60-talsvilla Exempel 2: Garage i tallskog. Estetik = kulturmiljö ? Exempel 3: Tak över carport Exempel 4: Påbyggnad på garage Stadsarkitektdagen 16 april 2010 Rickard Persson, arkitekt, enheten för samhällsplanering Magnus Lindskog, jurist, rättsenheten

Exempel 1: Tillbyggnad av 60-talsvilla Exempel 1: Tillbyggnad av 60-talsvilla. Länsstyrelsens beslut har vunnit laga kraft. exempel 3 kap. 1 § PBL

MOTIVERA Länsstyrelsens bedömning enligt 3:1 Den befintliga bostadsbyggnaden har tidstypiska drag av 60-talsarkitektur som en utpräglad horisontalitet med fönsterband, liggande, i linje med husets, proportionella rektangulära former, och en förhöjd sockel. Volymbehandlingen är tillika behärskad. Den nya tillbyggnaden skulle tillföra drag som inte hör ihop med den konstnärliga repertoar man kan förvänta sig i ett tillägg till ett 60-talshus, såsom valv, vertikala rektangelformer och en förvanskning av ovan nämnda volymbehandling. Särskilt blir detta ett problem då byggnaderna är tänkta att omfattas av ett gemensamt tak och man kommer att uppfatta den ursprungliga och den nya delen såsom delar av samma volym. I området finns visserligen tillägg i form av garage men dessa tillägg har platta tak, är volymmässigt mindre omfattande och är tydligt urskiljbara från de huvudbyggnader de är tillägg till. Det är oftast estetiskt förtjänstfullt om ett tillägg till en byggnad klart kan urskiljas från huvudbyggnaden, i form-, färg- och materialverkan. En friare behandling av volymerna skulle också ge en möjlighet för en friare utformning av tillägget. exempel

Exempel 2: Garage i tallskog 3 kap. 1 § PBL

! exempel Estetik = kulturmiljö ? Skånekustens kulturmiljöer, Länsstyrelsen (2005) exempel ! 3 kap. 1 § PBL

Exempel 3: Tak över carport 3 kap. 1 § PBL

Byggnationen på fastigheten är som helhet utförd med en tydlighet både i volymbehandling och i linjeverkan som uppfyller grundläggande krav på lämplighet enligt 3 kap. 1 § plan- och bygglagen. Färgsättningen är likaså enhetlig i vitt, svart och grått. Carporten är utförd med känslighet och uppfattas som tilltalande i förhållande till huvudbyggnaden. De flesta av områdets byggnader har röda tegeltak och tegelväggar som bryter ned husens volymverkan, medan det berörda husets putsverkan ger en tydligare volym. Angående carportens utskjutande del, två meter snarare än bygglovets en meter, kan det inte sägas att den extra metern är till skada för områdets estetiska värden. Den linje som enligt Miljö- och byggnadsnämnden hålls av byggnaderna längs gatan bryts i verkligheten effektivt ned av vegetation och murar med mera och individualiserar de olika husen längs gatans helhetsverkan. MOTIVERA exempel

Exempel 4: Påbyggnad av garage 3 kap. 1 § PBL

Påbyggnad på garage 3 kap 1 § PBL Miljö- och byggförvaltningen: Generellt inom området är husen utformade som kedjehus med omväxlande låga och höga delar så att det bildas släpp i plan 2 mellan bostadsdelarna till nytta för boende i angränsande bostäder med tanke på ljusinsläpp och utblickar. Påbyggnad av garaget kommer att störa den befintliga uppdelningen i högt och lågt vilket kan vara negativt för stadsbilden. Den aktuella påbyggnaden är förvisso utformad på ett välanpassat och utseendemässigt bra sätt och är belägen i änden av en länga och en påbyggnad här är i sig själv inte av sådan omfattning att helhetskaraktären i området förändras drastiskt, men ifall fler påbyggnader godkänns och genomförs – med stöd av ett positivt beslut i det här ärendet – kan områdets karaktär komma att förändras kraftigt i negativ riktning. Förändringar av ljusinsläpp och utsikt i viss utsträckning får normalt tålas i tätbebyggt område av detta slag. Påbyggnad på garage 3 kap 1 § PBL MOTIVERA exempel 3 kap. 1 § PBL

MOTIVERA exempel Länsstyrelsen: Det är i den omedelbara kvartersstrukturen, där tillbyggnaden spränger ett sammanhållet arkitektoniskt och estetiskt intryck i sin volymbehandling och i utformningen av de långsmala fönstren mot söder, atypiska för sammanhanget, som tillbyggnaden kan ifrågasättas med hänsyn till stadsbilden. Det spel mellan volymernas höjder och horisontalplan som byggnaderna använder för att skapa en sammanhållen stadsbild ifrågasätts av tillbyggnadens utformning som kommer att delvis hävda en annan volymestetik än de föreliggande byggnaderna. (…) Detaljplanen är relativt ny och om kommunen hade velat säkerställa variationerna mellan högt och lågt hade detta kunnat finnas med i planbestämmelserna. (…) Länsstyrelsen konstaterar således att X har rätt att utnyttja sin byggrätt fullt ut och uppföra en byggnad i den storlek som detaljplanen medger. Om ansökan hade varit planenlig hade nämnden kunnat avslå den med hänvisning till 3 kap 1 § plan- och bygglagen för att byggnaden har ett mindre lyckat utseende, men inte på grund av dess storlek. Om X skall kunna utnyttja sin byggrätt fullt ut torde det lämpligaste sättet vara att bygga till huset på det sätt som nu föreslagits. Alternativet är att göra en utbyggnad på långsidan mot trädgården. Då Miljö- och byggnadsnämnden inte torde ha kunnat avslå ansökan om tillbyggnaden hade varit 5,8 meter hög är det ofrånkomligt att uppdelningen mellan högt och lågt påverkas. Att byggnaden i stället blir 6,5 meter hög är av mindre betydelse ur stadsbildssynpunkt. MOTIVERA exempel 3 kap. 1 § PBL

MOTIVERA SLUTSATS: exempel Stadsarkitektdagen 16 april 2010 Rickard Persson, arkitekt, enheten för samhällsplanering Magnus Lindskog, jurist, rättsenheten 3 kap. 1 § PBL