Lokal och regional demokrati i samspel i Norden KOMMUNAVDELNINGEN Lokal och regional demokrati i samspel i Norden Vad händer i Finland? Göteborg, 5.11.2004 Cay Sevón, inrikesministeriet, Finland
Förvaltningsstrukturen i Finland- 2 nivåer Statsförvaltningen Presidenten, riksdagen, regeringen Ministerierna och de centrala ämbetsverken Länstyrelserna (5 plus landskapet Åland) Arbets- och näringscentralerna, miljöcentralerna, nödcentralerna Magistraten (37), häraden (polis, utmätning mm. 90) Förvaltning som hör till den kommunala självstyrelsen Förbunden på landskapsnivå (20) Andra obligatoriska samkommuner (bl.a. specialsjukvårdsdistrikten) Frivilliga samkommuner, gemensamma utvecklingsbolag mm. Kommunerna (444)
Den offentliga förvaltningen i Finland Presidenten Statsledningen Riksdagen Statsrådet Centralförvaltningen Ministerierna Centrala ämbetsverk Länsstyrelserna (6) Statens regionalförvaltning Regional nivå Landskapsförbunden (20) Samkommunerna (t.ex. sjukvården) Samkommuner (t.ex. gymnasier) Statens lokalför- valtning Kommunal-förvalt-ningen Magistrater (37), härad (90) Kommuner (444)
Finlands kommuner Invånare i kommunerna, 1.1.2004 Mer än 50 000 (14) 10 000 - 50 000 (92) 4 000 - 10 000 (139) Mindre än 4 000 (199) Totalt 444
Kommuner enl. invånarantal 1999 och 2004 Från 452 kommuner till 444
Utmaningar för kommunerna 2010 Kommungräns Närregionalt samarbete Förändrad åldersstruktur: pensionering, födelsetal Förändrad efter- frågan på service Immigration Migration, befolkningsutveckling Andra interna faktorer Nya skyldigheter EU-integration Skattetryck/ Finansierings problem Förändringar inom kommunal finansiering Förändrad arbets -marknads- structur/ Regional utveckling Democratideficit Kommungräns
Befolkningsantal, förändring i % enl. antal kommuner 2000-2010 Befolkningsantal, förändring enl. kommun, abs. antal 2000-2010 > 5 %- (69) < 1000 inh. (42) 0-5 % (59) 500-1000 (9) -5-0 % (90) 0-500 (77) -10--5 % (140) -500-0 (225) -15--10 % (64) -500--1000 (68) < -15 % (26) < -1000 (27)
Kommun Närregion Exempel på samarbetsnätverk hos en kommun Region Stat Räddningstjänsten Region Avtalsbaserat samarbete Yrkeshögskola/ Öppet universitet Bibliotek Intressebevakare Konsumentupplysning Avbrytarhjälp Skuldrådgivning Musikskola Lobbying AA stöd Krisstöd Obligatorisk samkommun Specialsjukvården (Viss) handikappvård Regionalplanering Joint municipal authority, voluntary Vocational training Regional enterprise development support Aktiebolag Avfalls- hantering Arbetscenter Tvätt- service Närregion Regional portal IT-stöd Begränsat avtalsbaserat samarbete Bashälsovård Undervisningsförvaltning Förskola/grundskola Specialundervisning Fria vuxenutbildning Lantbrukssekreterar Kommunkärna Bokföring Kommun Personal- ledning
Samkommuner 1990-2002 Antal
Program, processer och projekt Regioncenterprogrammet – baserat på lagen om regional utveckling, skall stärka större och mindre centra över hela landet för att hålla regionerna livskraftiga Stadspolitiska program för Helsingforsregionen Kunskapscenterprogrammet – kan uppvia resultat i form av teknologiutveckling, klusterbyggande SEUTU – stödprojekt för utveckling av regionalt samarbete med ökade befogenheter som stöd försökslag, 15 sk. regionkommuner (NUTS 4), till 2012 Kajanaland – förvaltningsförsök med direktvald landskapsförvaltning 60 % av kommuenrnas tjänsteinnehavare, 50 % av ekonomin överförd till landskapet (NUTS 3) på basen av avtal kommunerna emellan samt försökslag, till 2012
Regioncenter- & stadspolitiska program & regionkommunprojektet SEUTU
Program, processer och projekt 2 Kommunfusioner – ekonomiskt stöd i många former Stöd för särkilt djupgående samarbete kommuner emellan i övergångsskede– ny form av finansiellt stöd, tillsvidare liten skala Det nationella hälsovårdsprogrammet – strävar bl.a. till större befolkningsunderlag för bashälsovården och större effektivitet inom hela hälso- och sjukvårdssektorn Utvecklingsprojektet för socialvården – systerprojekt till hälsovårdsprogrammet, med mål att säkra socialvårdens tjänster bl.a. genom regionalt samarbete, kompetensstöd mm.
Utveckling av kommunstrukturen och det kommunala samarbetet Kommunindelning Kommunalt samarbete Särskild utredning För- utredning Stöd för interkommunalt samarbete Överiga ministerier Kommun- indelning och kommunalt samarbete alternativ övervägs Försöks- projekt Stöd för fusion VE 1 Kommun- indelnings- beslut VE 2 inves- terings- och utveck- lings- stöd kalkylerat fusionsstöd ersätt- ning för bortfall av statsbidrag Kommunal- lagen + övrig lagstitfning Nya former Demokrati Kommunalt självstyre Övriga minis- terier organisering av förvaltningen effektivering av tjänste- produktionen effektivering av tjänsteprofuktionen ny organiseringsnivå bredare befolkningsbas
Kommunfusioner Fusion 1990-2004 Utredning på gång Förutredning I kraft 1.1.2006 I kraft 1.1.2005 Fusion 1990-2004 Utredning på gång Förutredning
Demokrati EU:s roll Arbetsplatser Pensionering Konkurrens Tjänster Offentlig förvaltning – processer och utmaningar Demokrati Statsöver- huvud EU:s roll Förnyelse? Arbetsplatser Central- förvaltning Pensionering Regionalisering Konkurrens Kajana- land Seutu- projektet Regioner Tjänster Regioncenter- programmet Ekonomi Inter- kommunalt samarbete Lokal förvaltning Helsingfors- regionen Kommun- fusioner
Samarbete mellan stat och kommun Lagstiftning som gäller kommunerna, principiellt viktiga och vittbärande frågor som gäller kommunalförvaltningen och den kommunala ekonomin samt samordningen av statens och kommunernas ekonomi behandlas genom statens och kommunernas samrådsförfarande, om vilket stadgas genom förordning. (Kommunallagen 8 § 3 momentet) Förordning: Delegationen för kommunal ekonomi och fövaltning 10-14 medlemmar, av vilka hälften utsedda av statsrådet, hälften av Finlands Kommunförbund
Delegationen för kommunal ekonomi och -förvaltning samordna åtgärder i anslutning till statens och kommunernas ekonomi med den totalekonomiska utvecklingen och i detta syfte behandla: a) statens budgetförslag till de delar det gäller den kommunala ekonomin; b) i beredningsskedet andra allmänna arrangemang som gäller den kommunala ekonomin och kommunalförvaltningen 2) behandla kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna; 3) följa hur statsandelssystemet fungerar och framlägga förslag till utvecklande av systemet; 4) följa och bedöma utvecklingen av den kommunala ekonomin; 5) ta initiativ i frågor som ligger inom delegationens verksamhetsområde
Basserviceprogramet Ingår i regeringen Vanhanens program Upptar kommnernas hela uppgiftsfält och hela ekonomi, riksomfattande och kommungruppvis Lägger in nya uppgifter och dessas ekonomiska konsekvenser i kommernas samlade ansvar och ekonomi Visar läget och förändringarna i särskilt utsatta kommuner Bereds i samarbete mellan stat och kommun Leds av ministergrupp under finansministern Ges till RD till känna med rambudgetbeslutet Är grund för basservicebudgeten i statsförslaget
Demokratiprojektet Är en del av regeringens tvärsektorala politikprogram för medborgarinflytande de övriga: informationssamhället, sysselsättningen, entreprenörskap Samarbete med Finlands kommunförbund och utsedda kommun/regionpartners Utreds och ställs förslag om hur den demokratiska styrningen i kommunerna skall stärkas i en miljö i förändring: regionalisering utlokalisering och övrig marknadsanpassning
Förvaltningsredogörelsen Ges till RD i början av år 2005 Gäller hela statsförvaltningen riks-, region- och lokal nivå och kommunalförvaltningen inklusive landskapsförbunden Genomgås förändringarna under ca 15 år Dras linjer för utvecklingen: Tillgång till och kvaliteten på de offentliga tjänsterna Statens och kommunernas effektivitet Att säkra den demokratiska styrningen av den offentliga verksamheten