Syften med utvärderingar • Kontrollera och ge beslutsunderlag Har man gjort det man skall? Har man följt riktlinjerna? Behövs det kompletterande åtgärder?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Idéer för ett bredare entreprenörskap
En bild av debatten Vårdskandaler Vinster
Kopplingen mellan utredning och behandling – vad är det?
Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen – Från egen erfarenhet till inflytande – Delaktighet och kunskapsutveckling David Rosenberg.
Årsuppföljning LSO.
Bedömning av professionell kompetens
Utvärderingar av föregående programperioder visar:
OL108A Distanskurs samhällsentreprenörskap Glokala Folkhögskolan
Självvärdering 13 november 2013 Henrik Svensson.
Fullmäktiges uppgifter
1 Kvalitetsutvärdering för lärande Högskoleverkets förslag till nya kvalitetsutvärderingar för högskoleutbildningar HSVs rapport 2009:25 R Högskolan i.
Linköpings universitet
Lars Niklasson Linköpings universitet
Genus i följeforskning & lärande utvärdering
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
1. Att leda EU projekt Margareta Holmstedt.
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Att utveckla lärandet i och av Starka Forsknings- och Innovationsmiljöer Göran Andersson
Genombrottsmetoden.
Genombrottsmetoden.
Intressenter OL108A.
Möte beträffande kvalitetsgranskning
Kvalitetsarbetet och redovisningen
En plattform för samhällsekonomisk analys
Evidensbaserade metoder och Evidensbaserad praktik
Kvalitetsarbete i korthet – varför, vad och hur?
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
VÅGA VISA är ett samarbete mellan Danderyd
Att gå från magkänsla till faktabaserad utveckling Stöd för förskolor och skolor som vill ordna analysgrupp Metoden har utvecklats och prövats i Eu-projektet.
Uppföljning eller utvärdering - är det frågan?. Det ena utesluter inte det andra! Ungt forskningsområde – det finns utrymme för både och. Olika perspektiv.
Utvärdering av projekt- att mäta hur förväntningar uppfylls?
om strategisk påverkan och lärande utvärdering Västsverige mars 2010
Lärande utvärdering. - Teoretiska utgångspunkter
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
SAMBA Metodologiskt utveckling IT i vården terminologi
En demokratiskt styrd hälso- och sjukvård som utgår från befolkningens behov Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
En demokratiskt styrd hälso- och sjukvård som utgår från befolkningens behov Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
Utvärdering – av vad, för vem och varför? SPARC-konferens 16 maj 2014
Våga visa resultat i kulturverksamhet! Lena Dahlstedt Biträdande stadsdirektör
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Förankring för hållbar utveckling Age Management i landstinget i Kronobergs Intervjuer med 9 personer Projektledare.
KVALITETSREDOVISNING En dokumentation över kvalitetsarbete.
Antagning förstahandssökanden 53 antagna efter 2:a antagningen – Tekniskt basår Efterantagning under augusti 76 inskrivna –2 avhopp.
Förslag på pilot: FoU-växthus i Nacka kommun version 0.2.
1 L U N D S U N I V E R S I T E T Forskningsplattform Förnyelse av tjänstebaserade, komplexa system Gunilla Jönson Fredrik Nilsson Lunds Tekniska Högskola.
Barn och ungas rättigheter BRÅ
Lärande utvärdering genom följeforskning
BESTÄLLARE Avses den person eller organisation som i förväg försäkrar sig om ett visst resultat fokus på effektmål För beställare startar projektets livscykel.
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Utvärdera – hur gör man praktiskt? Metoder och verktyg Presentation för Göta Styrgrupp,
Systemförståelse och systemiskt tänkande
Skolutveckling genom aktionsforskning
PDSA cykel - förbättringsprocessen
Utvärdering 2 Fredrik Björk Urbana Studier, Malmö högskola.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Utvärdering 1 Fredrik Björk Urbana Studier, Malmö högskola.
Frågor som påverkar utvärderingens design Uppdraget - VAD, VARFÖR, VEM, VILKA INTRESSEN? Bedömningen - IDEAL, VEM, VILKA INTRESSEN? Kunskapen - VAD, VILKA.
Politiskt deltagande: Ideal och normer för politiskt deltagande
From Great To Excellent
Bedömningsmetoder.
The Balance Scorecard Det balanserade styrkortet är ett styrningsverktyg Det länkar ihop organisationens vision, affärsidé och strategi med det operativa.
Utvärdering är avgörande för vår förståelse av vilka metoder, strategier och förnyelsearbete vi behöver för att förbättra kvalitet Kultur reflekterar.
SMGAO Jan-Olof Åberg Utvärdering I SMGAO Jan-Olof Åberg.
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
Spelar priset någon roll? Om samhällsekonomiska analyser
Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete (SHAM)
Processen för Balanserad styrning - steg 2 Mätning-Mätresultat
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Presentationens avskrift:

Syften med utvärderingar • Kontrollera och ge beslutsunderlag Har man gjort det man skall? Har man följt riktlinjerna? Behövs det kompletterande åtgärder?

Syften med utvärdering • Kunskapsutveckling/kritisk granskning Vad kan man lära? Vems intressen tillgodoses? Vem gynnas/missgynnas?

Syften med utvärderingar • Påverka/utveckla Fungerar åtgärderna som tänkt? Kan arbetet förbättras? Kan pilotmodeller användas i större skala?

Syften med utvärdering • Legitimitet Myndighetsansvar - demokrati och insyn Rutiniserade undersökningar Används resurserna på bästa sätt?

Syften med utvärderingar • Kamouflage Givna, okontroversiella frågor Bortse från motsägelser Använd akademiskt språk och oförklarade teoretiska begrepp Undvik att formulera tydligt syfte med utvärderingen

Alternativ typologi Summativa resp formativa utvärderingar • Summativa: Uppdragsgivaren/finansiären - skall projektet stödjas vidare? • Formativa: Feedback till aktörerna inom organisationen; för att påverka projektet

Kunskapsperspektiv • Tekniskt (mätbarhet) • Kulturellt (sammanhang/förståelse) • Politiskt (makt/värderingar) Kopplade till olika typer av utvärderingar och olika syften

Metoder • Data, statistik, dokumentation etc. • Enkäter – Intervjuer (interrogativa) • Observationer

Systemperspektiv • Projektet i förhållande till sin kontext Samhällsprocesser Betydelsefulla händelser i närmiljön Andra nätverk/system • De enskilda individerna underordnad roll

Bedömning • Vilka värdekriterier? • Vilka referenspunkter? • Hur och av vem kan bedömningen göras?

Värdekriterier • Traditionellt: Målen • Alt: Teoretiska utgångspunkter (forskning/erfarenheter…’vad utmärker en god…’) Jämförelse: • Definierad referenspunkt • Jämförelse med likartade objekt • Förändring över tid (före-efter)

Utvärderingens praktik Vem? • Självvärdering • Intern • Extern Utvärdering bör planeras tidigt i projektet - inte i efterhand • Missar viktiga undersökningstillfällen • Resurssvårigheter • Efterhandskonstruktion

Utvärdering • Demokratisk insyn • Ifrågasätta /identifiera värdekriterier i projekt • Påverka och förbättra verksamheter Utvärdera!