”Likvärdig utbildning i svensk grundskola?” (Skolverket/Sverker) ”Likvärdighet”? Förändring av den totala variationen ses som indikator - Rawls : nån får bättre utan att annan får det sämre - Lgr 11: ”de fastställda målen kan uppnås” Kompensatoriskt uppdrag → meritvärde? Nej, snarare andel obehöriga till gymnasiet: ”särskilt ansvar för de elever som har svårt att nå målen”. Absolut snarare än relativt mått. Dold segregation: alternativa tolkningar? Förvaltningsforskning (vision), School Effectiveness Research Lika tillgång, lika behandling, lika resultat….. boendesegregation
Skolverksrapport (forts) Det mesta talar dock för att kamrateffekter är betydelsefulla ”icke-observerbar” segregation (motivation) viktig
Gabriel : Friskolor förbättrar resultaten och ”viktigast att elever gör bra ifrån sig, inte vilka elever de går med” Kamrateffekter: vilka elever de går med påverkar deras resultat ”friskolor presterar bättre” - inte överraskande, givet deras elevsammansättning - till skillnad från när friskolor får kommunala skolor att prestera bättre
Karin: Låt eliten visa vägen och ”47 av Sveriges 50 sämsta skolor är kommunala” Självmål: Att koppla samman friskolor och elitskolor är att spela era motståndare i händerna De rimliga argumenten för friskolor/skolval är dels konkurrens (piska), dels möjligheter till skolutveckling/profilering – inte exklusivt urval Givet skolors elevunderlag är det knappast överraskande att huvudparten av skolorna med sämst resultat (betyg) är kommunala
Alla skolor skall inte vara lika ”bra”, men alla skall uppnå en god nivå Skolor med riktigt dåliga resultat (andel obehöriga till gymnasiet) är det centrala problemet. Överväga att stänga sådana skolor. - ansvarig kommun (behov av skolnedläggningar) - skolinspektionen Dessa skolbarn förtjänar en reell chans – en plats i en bättre fungerande skola (jfr Malmö-exemplet) Lottning till friskolor och allmännyttiga lägenheter i attraktiva områden