Förstärkt SYV-verksamhet i Västerbotten – Hur? Dilemman! Jan Axelsson Umeå universitet Umeå 21/2 2013

Bakgrund

Samordna, planera, utvärdera Gemensamt ansvar Hur förbättra? Samordna, planera, utvärdera Gemensamt ansvar

Ur Skolinspektionens direktiv 2011-03-08   Tar huvudmannen ansvar för att skolornas studie- och yrkesvägledningsverksamhet fungerar på ett tillfredställande sätt? Frågan syftar till att belysa i vilken utsträckning vägledningsverksamheten är en prioriterad fråga på huvudmannanivå och hur styrningen fungerar. Har huvudmännen system och rutiner för planering, resursfördelning, uppföljning och utvärdering av verksamheten för att kunna säkra och utveckla personalens kompetens inom verksamhetsgrenen samt förbättra vägledningens kvalitet? Ger rektor riktlinjer och förutsättningar för vägledningen så att den blir hela skolans ansvar? Ger rektor riktlinjer och förutsättningar för vägledningen så att det blir en tydlig ansvarsfördelning för en verksamhet som hela skolan arbetar med? Frågan kan ge en bild av om och hur vägledningsverksamheten genomförs som en process på skolan, där frågor om vidare studier och arbetsliv är integrerat i undervisningen och där arbetet sker proaktivt. Ges alla elever tillgång till kontinuerlig och proaktiv vägledning av sådan kvalitet att eleverna kan göra individuella och aktiva studie- och yrkesval utifrån egna intressen och förmågor?

Förväntade effekter: Granskningen förväntas kunna uppmärksamma huvudmännen på deras styrnings- och ledningsansvar för att vägledningsverksamheten ska fungera väl i skolorna. Granskningen kan också bidra till att granskade grundskolor tydligare prioriterar studie- och yrkesvägledningen genom att rektorerna tillsammans med personalen planerar verksamheten för vägledningen. På så sätt kan vägledningen bli en verksamhet som all pedagogisk personal, tillsammans med närsamhälle, andra skolformer och arbetsliv, kontinuerligt arbetar med. Genom att de olika aktörerna tydligare medvetandegörs om vägledningens viktiga funktion kan den yttersta effekten bli välinformerade elever som kan göra aktiva och individuella val inför fortsatta studier och yrkesliv. I förlängningen förväntas granskningsresultaten också kunna spridas till andra skolor och huvudmän än de som är föremål för granskningen.

Förväntade effekter: uppmärksamma huvudmännen på deras styrnings- och ledningsansvar. kan vägledningen bli en verksamhet som all pedagogisk personal, tillsammans med närsamhälle, andra skolformer och arbetsliv, kontinuerligt arbetar med. I förlängningen förväntas granskningsresultaten också kunna spridas till andra skolor och huvudmän än de som är föremål för granskningen.

Undersökningen visar: Att vägledningsarbetet i Västerbotten uppvisar stora likheter med andra regioner som kartlagts.  

Att det är stora skillnader mellan stora och små kommuner Att det är stora skillnader mellan stora och små kommuner. Endast tre kommuner har en positiv befolkningstillväxt. Minskande skatte- och elevunderlag sätter press på studie- och yrkesvägledningen i en nedskärningskontext.

Att regionen uppvisar en splittrad bild av vägledningsarbetet med stor variation mellan arbetssätten i de olika kommunerna. Det finns få systematiska rutiner för central och lokal planering, utvärdering och uppföljning.  

Att det finns stora behov för samordning och ledning  Att det finns stora behov för samordning och ledning. Många vägledare i gymnasieskolor har flera chefer eftersom rektor är närmaste chef. En del rektorer har liten eller ingen kunskap om vägledningen. Dessutom råder oklarhet om det centrala i uppdraget och studie- och yrkesvägledarna har ingen arbetsbeskrivning

Att den dagliga vägledningen inte baseras på systematiska verktyg utan på inrotade pragmatiska arbetsformer och oftast vilar på den enskilde vägledaren, d.v.s. den är inte hela skolans ansvar.  

Att det saknas kommunala handlingsplaner för vägledningsarbetet och det råder oklarheter om arbetsfördelningen på olika nivåer.

Att vägledningssamtalet är styrkan hos de allra flesta studie- och yrkesvägledare, men att kompetensutveckling behövs på olika områden, bl.a. kunskaper om, och koppling till arbetsmarknaden och näringslivet.

Dilemman inför förändring Regionen Befolkning/ekonomi Nationellt Struktur/historia

Befolkningsutveckling 1990 – 2011 (SCB) Umeå 91,258 Skellefteå 75,258 Lycksele 14,177 Vännäs 8,410 Nordmaling 8,192 Vilhelmina 8,509 Robertsfors 7,871 Storuman 7,735 Vindeln 6,661 Norsjö 5,371 Malå 4,154 Åsele 4,114 Dorotea 3,752 Sorsele 3,547 Bjurholm 2,959 Umeå 116,465 Skellefteå 71,580 Lycksele 12,343 Vännäs 8,465 Nordmaling 7,048 Vilhelmina Robertsfors 6,762 Storuman 6,026 Vindeln 5,434 Norsjö 4,237 Malå 3,230 Åsele 3,007 Dorotea 2,862 Sorsele 2,729 Bjurholm 2,431

Befolkningsutveckling 1990 – 2013 2011 Umeå 91,258 Skellefteå 75,258 Lycksele 14,177 Vännäs 8,410 Nordmaling 8,192 Vilhelmina 8,509 Robertsfors 7,871 Storuman 7,735 Vindeln 6,661 Norsjö 5,371 Malå 4,154 Åsele 4,114 Dorotea 3,752 Sorsele 3,547 Bjurholm 2,959 Umeå 116,465 Skellefteå 71,580 Lycksele 12,343 Vännäs 8,465 Nordmaling 7,048 Vilhelmina Robertsfors 6,762 Storuman 6,026 Vindeln 5,434 Norsjö 4,237 Malå 3,230 Åsele 3,007 Dorotea 2,862 Sorsele 2,729 Bjurholm 2,431

Skellefteås befolkning ökar Skellefteborna blir allt fler. Och det är invandrarna som står för den positiva befolkningsökningen i kommunen. Enligt Statistiska centralbyråns rapport som gäller årets nio första månader så går Skellefteå framåt med 32 personer sedan 1 januari 2006. I dag bor det 71 942 personer i kommunen. Det finns däremot fyra kommuner i länet där befolkningen ökade under 2012. En av dem är Umeå som vid slutet av 2012 hade sammanlagt 117 294 invånare vilket är 829 fler än året innan, men även Skellefteå har plussat på med 194 invånare under året som gått. Lycksele gick plus med 8 personer och den fjärde kommunen som gått plus i länet är Vännäs som kan stoltsera med 57 fler invånare än tidigare.

Elever som deltagit i SFI-utbildning   2007 2008 2009 2010 2011 Västerbottens län 1086 1208 1456 1693 1701 Riket totalt 65222 73955 91237 96136 102434 Skolverket 2012

Regionala dilemman: Befolkningsmässig obalans Ojämnt skatteunderlag Vikande elevunderlag

Nationella historiska dilemman Vägledningsmodell baserad på specifik yrkesutb./samtalscentrerad Otydlig uppdrags-/arbetsbeskrivning Kommunalt självbestämmande Splittrade verksamheter - lapptäcke

Nationella historiska dilemman Det snäva uppdraget Samtal Information PRAO Administration Marknadsföring Etc. Det breda uppdraget Omvärlden Arbetsmarknad Näringsliv Samhällsorientering Etc.

Samordna, planera, utvärdera Gemensamt ansvar Hur förbättra? Samordna, planera, utvärdera Gemensamt ansvar

Umeå universitet: På kommunal nivå: Samordna vägledningsmoment i grundutbildningarna och fortbildning för lärare, rektorer och vägledare På kommunal nivå: Klargöra ansvarsfördelningen för vägledningsuppdraget i alla led (pol./adm.) Utarbeta adm. rutiner för planering, utvärdering och kvalitetssäkring Inrätta ledningsfunktion med uppdragsbeskrivning (Chef eller annan koordinerande post) Skapa decentraliserade vägledningscentra för karriärvägledning med lokala och regionala uppdrag Stöd till Umeå kommun, (ledning, samordning, utveckling m.m.). Stöd inriktat till de små kommunerna, (konsultationer, samarbeten, regionala aktiviteter etc.). Specialiserat stöd till hela regionen, (informations- och metodmaterial, kompetensutveckling, databaser, specialistkunskaper kring funktionsnedsättning, flerspråk etc.).

Centra för Karriärvägledning Stöd till Umeå kommun, (ledning, samordning, utveckling m.m.). Stöd inriktat till de små kommunerna, (konsultationer, samarbeten, regionala aktiviteter etc.). Specialiserat stöd till hela regionen, (informations- och metodmaterial, kompetensutveckling, databaser, specialistkunskaper kring funktionsnedsättning, flerspråk etc.). Centra för Karriärvägledning Stöd - specifikt till Umeå Specialiststöd till hela Västerbotten Regionalt stöd - specifikt till små kommuner

Mjölby kommun Näringslivschef Kommunchef Arbetsmarknads-chef Ekonomi och admin. Arbetsmarknads-chef Arbetsmarknad och vägledning Näringsliv, landsbygdsutveckling, turism och marknadsföring Kommunstyrelsens arbetsutskott – politisk beredning Mjölby kommun

Organisation, Arbetsmarknad och Vägledning Lundby ArbetsCentrum: Handledning Arbetsförmåge- bedömningar Rehabinsatser Socialt företagande Särskilda projekt; Visionscenter mm Integration och mångfald Praktikanskaffning Kommunal ungdomsuppföljning, Feriejobb, Särskilda anställningar mm Studie- och yrkesvägledning Grundskolor, gymnasieskolor, särskola, vuxenutbildning, drop-in och bokade besök

Vi samverkar med bl a: Skolor (grund-, gy-, vux, sär, SFI, mm) Socialtjänsten Samordningsförbundet Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Andra kommuner Landstinget Länsstyrelsen, Regionen Östsam Företagarorganisationer LEADER m fl EU-institutioner

Uppdrag Bidra till att eleven/medborgaren gör väl underbyggda val avseende pågående och framtida studier och yrkesliv. Samverka med skolans personal i enlighet med de allmänna råden – studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet och ett ansvar för hela skolan. Omvärldskunskap för god matchning mellan elevers/medborgares utbildningsval och arbetslivets behov av kompetens. Medborgarfokus

Ur Skolverkets allmänna råd om studie- och yrkesvägledning ”Studie- och yrkesorientering förekommer i undervisningen, i olika former av vägledning och genom informationsinsatser och berör all personal i skolan.” Studie- och yrkesorientering Undervisning Lärare SYV Vägledning SYV Lärare Information SYV Rektor Lärare

Genomförandet organiseras av de olika kommunerna lämpligtvis genom olika former av samverkan med Region Västerbotten, Umeå universitet och SKLs projekt ”Plug-in” bl.a. Tack!