[Byt ut Avfall Sverige mot egna organisationen alternativt svensk avfallshantering där så är lämpligt.]

Innehåll Del 1 Vad är Avfall Sverige och svensk avfallshantering? Miljö- och samhällsnytta Svensk avfallshanterings vision och mål Kommunernas roll Del 2 Avfallstrappan och miljömål Så fungerar avfallshantering Var är vi? Vart vill vi? Framgångsfaktorer Ansvarsfördelning Vad kostar svensk avfallshantering Del 3 Aktuella frågor

Del 1 Vad är Avfall Sverige och svensk avfallshantering? Miljö- och samhällsnytta Svensk avfallshanterings vision och mål Kommunernas roll

Medlemmar i Avfall Sverige Kommunernas expertorgan inom avfallshantering och återvinning Företräder genom kommunerna Sveriges invånare Privata företag är associerade medlemmar Arbetar med samhällskontakter, rådgivning, utbildning och information Avfall Sverige är expertorgan inom avfallshantering och återvinning, med ca 400 medlemmar. Avfall Sverige företräder kommunmedlemmarna (kommuner, kommunalförbund, kommunala bolag och kommunala regionbolag). Kommunernas kunder utgör Sveriges befolkning och en stor del av näringslivet. Avfall Sverige representerar hela landet via kommunmedlemmarna och dessutom har organisationen en stor bredd bland i branschen i övrigt via cirka 140 privata medlemmar. Avfall Sverige företräder och utvecklar verksamheten hos sina medlemmar, verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett tydligt samhällsansvar.   [Kan bytas ut mot presentation av egna organisationen]

Kommunernas avfallshantering Vi skapar ren välfärd Miljönytta Samhällsnytta Välfärd Jämfört med många andra länder har Sverige en mycket väl fungerande avfallshantering – sannolikt är Sverige en av de ledande nationerna i världen. Vilka mervärden skapar vi? Kommunernas avfallshantering skapar miljö- och samhällsnytta. Kommunernas avfallshantering skapar ren välfärd. Genom att slå ihop våra viktigaste värdeord som en god miljö och samhällsnyttig verksamhet blir det just ren välfärd. Ren betyder för oss: miljönytta, miljömässigt optimal och hållbar. Handlar om att vi arbetar med resurshushållning, energiåtervinning, producerar biogas, fjärrvärme som ersätter fossila bränslen. Det innebär att koldioxidutsläppen kan minskas. Att vi arbetar enligt avfallshierarkin och för att minska mängderna avfall som uppstår. Välfärd betyder för oss: samhällsnytta, som teknikutveckling och nya arbetstillfällen, samhällsansvar, som en garant för långsiktigt effektiv avfallshantering för alla, med fokus på Miljöriktig hantering. Exempel: om vi minskar mängden matavfall t. ex. i skolan (miljönytta), så kan vi också minska kostnaden för skolmaten och I stället använda de pengarna till att skapa välfärd Inom kommunen (samhällsnytta). Se rapporten ”Innovationer och nya företag” www.avfallsverige.se/rapporter U2011:24 Använd gärna egna exempel

Vi skapar miljönytta Genom att återvinna vårt avfall, ersätter vi fossila bränslen och jungfrulig råvara Minskning av växthusgaser Sveriges största miljörörelse Hygien och hälsa Vi skapar miljönytta t ex genom resurshushållning och att vara en koldioxidsänka. Koldioxidsänka: Materialåtervinning ersätter 12 000 000 ton jungfruligt material. Energiutvinning ersätter 1 400 000 ton oljeekvivalenter. Utsläppen av växthusgaser beräknas minska med 75% 1995 – 2015. (se också sid 11) Detta pga minskad deponering, ökad återvinning inkl energiutvinning, men också att vi tar tillvara värdefulla resurser, dvs. flyttat högre upp i avfallshierarkin (resurshushållning). Om EU införde samma avfallshantering som Sverige, dvs. mermaterialåtervinning, energiutvinning, mindre deponering, skulle det kunna innebära att vi når 20 % av EUs miljömål att minska utsläppen av växthusgaser till 2020, bara genom förbättrad avfallshantering. Avfallsfrågan = en miljöfråga. Vi – alla tillsammans – är Sveriges största miljörörelse. Det är vi alla som ser till att svensk avfallshantering fungerar. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vi är 15 000 personer som arbetar tillsammans med Sveriges hushåll och företag och gör ett av Sveriges viktigaste jobb! Vi ska heller inte glömma ursprunget till avfallshanteringen: handlade om hygien, hälsa, förhindra smittspridning etc. Lika giltigt idag!

Vi skapar samhällsnytta Kommunerna är motor och samverkar med näringslivet och forskarsamhället och bidrar till både företags- och teknikutveckling Kommunernas ansvar leder till innovationer, långsiktig tillväxt, gröna jobb Allmännyttig tjänst Vi skapar samhällsnytta genom tillväxt och gröna jobb. Kommunernas ansvar för avfallsfrågorna bidrar till långsiktig tillväxt. Två exempel på detta är Eco Energy, ett ungt privat företag som exporterar kunnande om avfallsenergi och etablerar energianläggningar i länder som Kina och Ukraina. Kunnandet utgår från den unika kompetens som kommunernas bolag långsiktigt erövrat under många år. Ett annat exempel är ett dotterbolag till Tekniska Verken i Linköping. Med muskler från det kommunala bolaget har en ny infrastruktur skapats för att driva marknaden för biogas framåt, vilket också lett till export. Vårt arbete kan, med tydliga spelregler, lägga grunden för långsiktig tillväxt och gröna jobb. Låt oss fortsätta arbeta på detta sätt! Med allmännyttig tjänst menas tjänster som är knutna till våra basbehov, som alla människor behöver för att kunna delta i samhällslivet. De är på något sätt centrala för vår hälsa och livskvalitet. Det är avfallshanteringen! [Se rapporten ”Innovationer och nya företag” www.avfallsverige.se/rapporter U2011:24 för fler ex, Använd gärna egna exempel.]

Avfall Sveriges vision Det finns inget avfall Långsiktiga mål till 2020: Brutet samband avfallsmängder – tillväxt Stark och tydlig rörelse uppåt i avfallstrappan BNP Avfallsmängd Detta är vår vision som antogs på årsmötet 2011: ”Det finns inget avfall”. Det föregicks av mängder med möten, workshops etc. med många av Avfall Sveriges medlemmar. Betyder INTE vi återvinner, återanvänder allt avfall, utan att det ej uppstår ngt avfall. Utopi? Kan jämföras med Trafikverkets 0-vision. De kan inte ha annat än 0 döda i trafiken som vision – även om ej är särskilt troligt att nå dit. Vi kan inte ha något annat än en 0-vision för avfall, särskilt när vi säger att vi arbetar med miljöfrågor, för en bättre miljö. För att nå visionen har vi satt några långsiktiga mål till 2020: - Sambandet mellan avfallsmängder och tillväxt har brutits. - Det sker en stark och tydlig rörelse uppåt i avfallstrappan. Den rörelsen är ju påbörjad, men ska bli starkare, snabbare, tydligare! Vad säger ni om visionen? Möjlighet till diskussion: Hur ska vi förmedla vår vision och allt tänk runt om kring den? Vår vision ”Det finns inget avfall” bygger på att avfallsökningen måste avta trots ekonomisk tillväxt. Vårt långsiktiga mål till 2020 är att bryta detta samband. Det sker genom en stark och tydlig rörelse uppåt i avfallstrappan. Den rörelsen är ju påbörjad, men ska bli starkare, snabbare och tydligare. Hur? Det finns flera exempel på detta, exempelvis klädoteket som återanvänder kläder och fungerar som ett bibliotek. På Avfall Sveriges hemsida finns en film och en skrift om visionen, målen etc.

Kommunernas roller och ansvar Kommunerna ska vara Motorn i omställningen Garanten för en långsiktigt hållbar avfallshantering Kommunernas ansvar för avfallshantering skapar goda förutsättningar för tillväxt, både genom arbetstillfällen i kommuner och företags exportmöjligheter. Kommunernas ansvar för avfallshantering skapar välfärd. Kommunernas ansvar för avfallshantering tar ansvar för framtiden. Tack vare långsiktiga spelregler har det varit möjligt att satsa långsiktigt, investera i framtida teknik och tänka på framtida generationer. För att lyckas i arbetet med att nå visionen, för att säkerställa att samhället fortsätter att bidra till miljö- och samhällsnytta måste vi, dvs kommunerna, vara: -motorn i omställningen (mot målen 2020 o långsiktiga visionen). -garanten för långsikt hållbar avfallshantering (för allmänintresset, medborgarna) Är det stora ord? Vi har ett stort ansvar. Vi har även ett ansvar att berätta om att vi bidrar till både miljö- och samhällsnytta. Politikerna vet inte alltid det.

Del 2 Avfallstrappan och miljömål Så fungerar avfallshantering Var är vi? Vart vill vi? Framgångsfaktorer Ansvarsfördelning Vad kostar svensk avfallshantering

Så fungerar svensk avfallshantering Hushåll eller verksamhet Insamling och transport Återvinningsstationer Återvinningscentraler Fastighetsnära insamling Materialåtervinning Biologisk återvinning Energiåtervinning Deponi Slutprodukt: Biogas, nytt material, fjärrvärme, el Detta är en modell över avfallskedjan. Svensk avfallshantering börjar i hushållen och i olika verksamheter, på företag, i det offentliga. Den viktigaste uppgiften för hushåll och verksamheter är att förebygga avfall. Det avfall som uppstår samlas in och transporteras. På återvinningscentralen lämnas t ex grovsopor och farligt avfall. På återvinningsstationen lämnas förpackningar och tidningar m.m. Många kommuner erbjuder fastighetsnära insamling, dvs källsortering sker i/vid fastigheten (ej på återvinningsstationen) för att underlätta för människor att göra en insats för miljön. Därefter sker behandling utifrån vilket avfall som avses och hur väl sorterat det är, det materialåtervinnings, energiåtervinns, behandlas biologiskt och en liten, liten del går till deponering (1%). Slutligen används slutprodukterna till biogas, biogödsel, nytt material, el och fjärrvärme etc. 2010 värmdes t ex 820 000 villor med fjärrvärme från avfall och 275 000 hushåll fick sin el från avfallsförbränning med energiutvinning. Avfall Sverige och medlemmarna arbetar med hela kedjan – från att avfall skapas till slutprodukt. Det viktigaste är dock – med stöd i visionen – att avfallet förebyggs av hushållen och verksamheterna. (se sid 6 också)

Bäst i världen? Hur långt har vi kommit, vilka resultat uppnår vi? Svensk avfallshantering tillhör de bästa i världen på avfallshantering och återvinning. Det kan svenskarna vara stolta över - för det är alla tillsammans som gör jobbet. 99 procent av hushållsavfallet i Sverige återvinns (2010) vilket gör oss till en av de bästa länderna i världen. Mängden avfall korrelerar ofta med konjunkturen – högkonjunktur betyder oftast ökande mängder avfall, lågkonjunktur medför minskade mängder. 2010 genererades drygt 460 kg sopor per person i Sverige, eller 4,4 miljoner ton totalt - en minskning med 2,7 procent från 2009. Detta diagram visar bland annat att deponeringen minskat betydligt de sista tio åren, medan både energi- och materialåtervinningen ökar. Ungefär hälften av hushållsavfallet återvinns som energi, hälften går till materialåtervinning, inkl biologisk återvinning. Fördelningen dessa emellan har legat relativt konstant under senare år. I Sverige deponerades förra året 1 procent av hushållsavfallet. Det är en minskning med 33 procent från 2009. 49,2 procent av hushållsavfallet går till material- eller biologisk återvinning. Det är samma andel som 2009. Energiåtervinningen utgör 48,7 procent av hushållsavfallet, vilket är något mer än 2009. 1,2 procent av hushållsavfallet utgörs av farligt avfall, en ökning med 13 procent jämfört med 2009. Den biologiska behandlingen av matavfall ökade med 20 procent till 214 300 ton 2010. [Siffrorna för 2011 kommer i sista veckan i maj 2012.]

Sverige jämfört med övriga världen Hur bra är Sverige i internationella jämförelser? I denna tabell styrks tesen att Sverige är världsledande. I Sverige deponeras bara 1 procent, medan siffran är 38 procent i EU och upp mot 55 i USA. Sverige har, tillsammans med Tyskland och Belgien, Europas högsta materialåtervinning. I länder som Bulgarien och Rumänien deponeras nästan allt avfall. De står i raka motsatsen till Sverige långt ner på avfallstrappan. Sveriges förutsättningar har varit bättre bland annat på grund av långsiktiga spelregler och den svenska avfallsmodellen. Eurostat siffrorna: http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=STAT/12/48&format=HTML&aged=0&language=EN&guiLanguage=en USA: http://www.epa.gov/osw/nonhaz/municipal/msw99.htm http://www.epa.gov/wastes/nonhaz/municipal/pubs/msw_2010_factsheet.pdf

Material-återvinning Avfallstrappan Minska mängden Åter-användning Material-återvinning Energi-återvinning Deponering Detta är avfallstrappan. Vi ska i första hand sträva efter att minska mängden avfall, går inte det ska vi sträva efter återanvändning. Är inte heller det möjligt ska avfallet återvinnas, som material eller energi. Det sista steget är deponering. Sverige har nu nästan helt lämnat det nedersta steget på avfallstrappan, bara 1 procent av avfallet deponeras. Vi håller oss framför allt på de mellersta stegen, ungefär hälften av hushållsavfallet förbränns med energiutvinning, hälften materialåtervinns. Dock har vi ännu inte lyckats förebygga avfall i särskilt stor utsträckning. Vi, liksom alla EU-länder, har förbundit oss att arbeta enligt avfallstrappan. I EU:s ramdirektiv finns även krav på att EU-länderna ska ta fram nationellt program för att förebygga avfall. Programmet ska enligt direktivet vara klart i december 2013. En hel del görs redan idag för att minska mängderna hushållsavfall. Vår branschorganisation, Avfall Sverige, är projektkoordinator för ett EU-projekt som heter European Week for Waste Reduction, eller Europa minskar avfallet. Syftet med det är att anordna projekt som visar på konsumtionens påverkan på miljön, för att öka medvetenheten och kunskapen hos gemene man. Vi har också antagit en vision, ”Det finns inget avfall”, som fokuserar på att minska mängderna avfall som uppstår. Många kommuner bygger upp kretsloppsparker, där man samarbetar med t. ex. hjälporganisationer för att ta vara på saker som går att återanvända. Detta är bara några exempel. Men även om vi gör mycket idag, har vi en hel del kvar att göra.

Nya miljömål för avfallsområdet Matavfallet ska minska med 20 procent jämfört med 2010 40 procent av matavfallet behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara 2015 En fortsatt ökad återanvändning och återvinning av papper, metall, plast och glas etc. Sverige har uppnått många av de tidigare uppsatta miljömålen. Insamling och behandling av matavfall har ökat, medan avfallsmängderna har minskat. Här visas de nya miljömålen för avfallsområdet i urval (som inte är beslutade ännu) utifrån betänkandet från Miljömålsberedningen. Matavfallet ska minska med minst 20 procent jämfört med år 2010. Minst 40 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara 2015. Vår ståndpunkt är att båda målen är bra, vi stöttar dem till fullo, men tidsplanen är något tight. Det krävs en tämligen stor omställning för att kunna samla in matavfall och behandla det biologiskt, varför vi framför synpunkter på att ett mer realistisk måldatum är 2018. En fortsatt ökad återanvändning och återvinning av papper, metall, plast, glas etc. men förutsätter fortsatta utredningar. Miljömålen är ännu inte beslutade i riksdagen

Framgångsfaktorer En av världens mest effektiva avfallshantering Kommunens tydliga ansvar Långsiktiga spelregler En av världens mest effektiva avfallshantering Den svenska avfallsmodellen bygger på det ansvar som regering och riksdag gett till kommunerna: att se till att avfallshanteringen fungerar. Det är en förutsättning för en av världens mest effektiva avfallshantering. Vår avfallshantering ger förutsättningar för det privata näringslivet, tillsammans med kommuner, att satsa på och investera i utveckling av miljöteknik, en viktig exportmarknad för Sverige. Kommunernas roll är som motor och garant för långsiktiga satsningar för att bidra till att nå våra miljömål, med hjälp av svensk avfallshantering.

Tydlig ansvarsfördelning Kommunerna hushållsavfall insamling, återvinning information Producenterna förpackningar, tidningar, el-avfall, batterier information Riksdag/regering Myndigheter Kommunerna ansvarar för hushållsavfall (exkl. producentansvarsmaterial), insamling och återvinning. Kommunerna ansvarar också för tydlig information till invånarna. Producenterna ansvarar för insamling, återvinning och information om förpackningar, tidningar, elavfall och batterier. Riksdag och regering ansvarar för de nationella miljömålen och miljöbalken och kommunallagen m.fl., medan myndigheter såsom Naturvårdsverket har tillsynsansvar. Det går inte att nog understryka individens (avfallsinnehavarens) ansvar för att avfallshanteringen ska fungera i den svenska avfallsmodellen. Avfallsinnehavaren

Därför är Sverige världsledande Tydliga spelregler, tydligt ansvar Avfallshanteringen ses som allmännyttig tjänst Avfallshanteringen omfattar hela Sverige Miljö, ekonomi, hälsa, långsiktighet, service Tydligt ansvar har gjort att kommunerna har vetat vad man långsiktigt haft att förhålla sig till, vad som har gällt. Det har medfört att man har vågat ta initiativ till att skapa ny infrastruktur, till nya källsorteringslösningar, m m. Avfallshanteringen är en tjänst i allmänhetens intresse – fungerar inte avfallshanteringen blir samhället lidande på olika sätt. Därför behövs någon som tar hela samhällsansvaret. Alla 290 kommuner omfattas av samma ansvar för hushållsavfallet. Det betyder att hela Sverige, alla invånare, får en god avfallshantering. Det gäller även mindre lönsamma delar av Sverige – inget russinplockande. De ledord vi arbetar efter, som har hjälpt oss nå en världsledande avfallshantering är miljö, ekonomi, hälsa, långsiktighet, generationer, service, bekvämlighet. Med mera.

Vad kostar det? X 8 X 4 Kostnad Produkt 5,50 kr per dag Bekvämlighet, service, insamling, återvinningscentral och miljöriktig behandling X 8 Vad kostar en världsledande avfallshantering? Vad får man för pengarna? Avfallstaxan för genomsnittshushåll är 5.50 kr / dag. Lösnumret för en svensk dagstidning kostar runt 20 kr på vardagar. Avfallstaxan är alltså ca ¼ av priset för en dagstidning. Och man får alltså nästan fyra tidningar för samma kostnad. Eller om man möter kostnaden mot 8 sms (Tele 2, 0.69 per SMS). Se mer rapporten U2012:01 Avfallsavgifter 2010. Insamling och behandling av hushållsavfall X 4

Del 3 Aktuella frågor

Pågående avfallsutredning Avfall Sveriges ståndpunkt om förpackningar och returpapper - Kommunerna ska ansvara för insamling - Producenterna ska ansvara för återvinning - Ökad ersättning till kommunerna Bättre planering, bättre service, tydligare information och möjlighet att utkräva ansvar. Avfall Sveriges ståndpunkt i den pågående avfallsutredningen angående förpackningar och returpapper: kommunerna ansvarar för insamling producenterna ansvarar för återvinningen ersättning till kommunerna Detta kommer att led till ökad insamling och bättre planering – en del i helheten bättre service – närmare medborgarna tydligare information och lättare att utkräva ansvar

Avfallsutredningen, forts Avfall Sveriges ståndpunkt om ”jämförligt avfall” - Ska fortsatt vara kommunens ansvar Miljömässigt rätt - Matavfallsinsamling och biogassatsning samordnas Avfall Sveriges ståndpunkt om ”jämförligt avfall” är att det ska fortsatt vara kommunens ansvar. Det s k frivalet, dvs förslaget att verksamheter ska kunna välja fritt vem som ska ta hand om deras (mat)avfall, bör inte införas Kommunernas ansvar är miljömässigt rätt, det medför mer insamling av matavfall och genom att biogassatsningar kan samordnas, ger det möjligheter till mer biogasproduktion.

Andra aktuella policyfrågor Nya miljömål i vår Naturvårdsverkets nationella avfallsplan antas i vår Proposition om undantag i LOU för kommunala bolag (lämnad 20 mars 2012) Utredning om statsstöd/självkostnad nu på remiss Detta är våra aktuella policyfrågor just nu. I vår kommer nya miljömål. Sedan antas Naturvårdsverkets nya avfallsplan. 20 mars 2012 lämnade regeringen en proposition om undantag i Lagen om offentlig upphandling beträffande kommunala bolag, till riksdagen. Dessutom är en utredning om statsstöd och självkostnad nu på remiss.

Kontakt Xxx xxxx Xxxxx Xxx xxx xxx (Direkt) xxx@axxx www.xxxx.se Adress Telefon Mobil E-post Hemsida